Varnar för glapp i byggbranschens klimatkrav: ”Riskerar att börja om från ruta ett”

Boverkets förslag om nya klimatkrav för byggnader kan skapa ett flera år långt glapp för stora delar av byggandet.
Enligt Gabriel Leding, medgrundare av AI-bolaget Veriad, riskerar fem års uppbyggd kompetens att gå förlorad: ”Det som har tagit fem år att bygga upp kan vara borta när 2030 väl kommer.”

När Boverket förslag om nya regler för byggnaders klimatpåverkan debatterats har mycket av fokus hittills riktats mot gränsvärdena – och om de är tillräckligt skarpa eller ej. Men Gabriel Leding, medgrundare av AI-bolaget Veriad, menar att en annan och mer grundläggande fråga har hamnat i skymundan: vad som händer med dagens klimatdeklarationer under övergången till de nya reglerna.

Sedan den 1 januari 2022 har nya byggnader över 100 kvadratmeter omfattats av krav på klimatdeklaration. Syftet har varit att branschen stegvis ska bygga upp kunskap, rutiner och förståelse för byggnaders klimatpåverkan. Men enligt Gabriel Leding innebär Boverkets förslag att stora delar av byggandet kan hamna utanför klimatredovisningen under flera år – innan kraven sedan återkommer i skarpare form.
– Det Boverket nu föreslår är att den befintliga lagen om klimatdeklarationer upphävs från den 1 april 2027. Efter det kommer byggnader under 1 000 kvadratmeter att helt undantas från redovisningskraven på klimatpåverkan fram till den 1 januari 2030. Det handlar alltså om en period på drygt två och ett halvt år, säger han till Bostadspolitik.se.

Det är den övergången han beskriver som ett regelglapp.
– Det är framför allt implementationslogiken jag ifrågasätter. Vi tog ett steg framåt 2022. Nu tar vi ett steg bakåt för majoriteten av aktörerna… Och 2030 slår vi på stora trumman och tar sju steg framåt på en gång. Det är inte en sund implementationslogik.

”En stor del av nybyggnationen”
Gabriel Leding driver Veriad, som utvecklar digitala verktyg för klimatberäkningar och klimatdeklarationer. I den rollen har han löpande kontakt med byggaktörer som arbetar praktiskt med klimatdata och klimatredovisning. Hans invändning handlar inte om att stoppa EU-anpassningen eller att försvara dagens regelverk i alla delar. Kritiken gäller i stället att dagens krav riskerar att försvinna innan det nya systemet fullt ut är på plats.

Det handlar enligt honom inte heller om ett marginellt undantag. Bland de byggnader som berörs finns villor, radhus, mindre flerbostadshus, förskolor och mindre kontorsbyggnader.
– De byggnader som berörs är en stor del av nybyggnationen.

För att få en bild av omfattningen har han gått igenom Boverkets klimatdeklarationsregister. Enligt hans egen genomgång skulle nära tre av fyra byggnader som i dag skulle behöva klimatdeklareras hamna utanför kraven under övergångsperioden.
– Jag har tittat i klimatdeklarationsregistret, där det finns ungefär 4 000 registrerade klimatdeklarationer. Där får jag fram att 72,5 procent av de byggnader som hade behövt klimatdeklareras framöver skulle undantas, eftersom de är under 1 000 kvadratmeter.

Riskerar att tappa kompetens
Sedan klimatdeklarationerna infördes har byggaktörer behövt utbilda personal, samla in klimatdata, etablera nya arbetsrutiner och bygga upp interna processer. Det har enligt Gabriel Leding krävt både tid och pengar, särskilt i en bransch där förändringar ofta tar tid.

Om kravet tas bort för många byggnader under flera år finns en risk att den kompetensen inte hålls vid liv, menar han.
– Min tes är att den kompetens som har byggts upp hos framför allt små och medelstora aktörer inte varar för evigt utan krav som upprätthåller den.

Han gör skillnad mellan de största byggbolagen och de mindre aktörerna. De stora bolagen har ofta egna hållbarhetsavdelningar, interna mål och resurser att fortsätta arbetet även utan lagkrav. För små och medelstora företag kan regelverket spela en större roll för vad som faktiskt blir gjort.
– Jag pratar inte om Peab, Skanska eller NCC. De har den här kompetensen och ligger i framkant i de här frågorna… Men hos små och medelstora aktörer finns en verklig risk att kompetensen vittrar. Medarbetare byter jobb, rutiner glöms bort och leverantörsrelationer avvecklas.

Konsekvensen kan, enligt Gabriel Leding, bli att den mjukstart som klimatdeklarationerna var tänkta att skapa försvagas just innan nästa steg ska tas.
– Det som har tagit snart fem år att bygga upp riskerar att vara borta när 2030 väl kommer. Då är vi i princip tillbaka på ruta ett.

När de nya kraven väl träder in fullt ut väntas de bli mer omfattande än dagens klimatdeklarationer. Det gör glappet särskilt problematiskt, menar Gabriel Leding.
– Då möts de här aktörerna av ett betydligt tyngre regelverk, men utan den mjukstart som en gång motiverade hela ansatsen.

Små byggnader ofta av små företag – större påverkan
En möjlig invändning är att mindre byggnader inte står för den största delen av byggsektorns totala klimatpåverkan. Den bilden delar Gabriel Leding delvis. Men han menar att det inte är hela frågan.
– Om man bara tittar på den totala klimatpåverkan är det klart att mindre byggnader inte står för majoriteten av byggbranschens klimatpåverkan.
– Det problematiska är att byggnaderna under 1 000 kvadratmeter i stor utsträckning byggs av små och medelstora företag. Det är också de aktörer som är i störst behov av styrningen från lagkraven.

Han betonar att han generaliserar, men menar att skillnaden mellan stora och mindre aktörer är avgörande för att förstå konsekvensen.
– Om Peab skulle bygga många mindre bostäder under 1 000 kvadratmeter skulle de sannolikt ändå arbeta klimatsmart. De ser klimatfrågan som en strategisk fråga och har kompetens och resurser på plats.

För företag utan samma resurser kan pausen få en annan effekt.
– De aktörer som nu undantas är i många fall de som inte kommer att göra mer än vad regelverket kräver. Det är där jag ser risken.

Har tagit upp frågan med Boverket
Gabriel Leding berättar för Bostadspolitik.se att han har varit i kontakt med Boverket efter att ha läst rapporten. Enligt honom uppfattar Boverket problematiken, men han är kritisk till att den inte syns tydligare i underlaget. Det svar han säger sig ha fått är att Boverkets uppdrag från regeringen har varit att genomföra EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD, på en miniminivå.
– Det är det Boverket har haft att förhålla sig till, och det har inte varit ett enkelt uppdrag.

Samtidigt menar han att just regelglappet borde ha analyserats tydligare, oavsett hur uppdraget varit formulerat.
– Jag tror inte att det här har glömts bort. Boverket säger att de har diskuterat regelglappet internt och att de ser problematiken.
– Det anmärkningsvärda är att regelglappet inte nämns i konsekvensanalysen. De beskriver inte riskerna med att införa ett sådant regelglapp på två och ett halvt år. Det lyser helt med sin frånvaro.

Boverket motiverar enligt Gabriel Leding den valda modellen med att en tidigare och bredare tillämpning av de nya kraven skulle innebära en större administrativ belastning för små och medelstora företag. Det argumentet förstår han – men håller inte med om slutsatsen.
– I rapporten argumenterar de för den mellanväg de har valt. I konsekvensanalysen skriver de att en tidigare och bredare tillämpning av det nya lagkravet skulle innebära en större administrativ belastning för små och medelstora företag… Men många av de här företagen har redan tagit den initiala kostnaden och den administrativa belastningen när klimatdeklarationerna infördes 2022.

Han inte övertygad om att en paus faktiskt minskar regelbördan över tid.
– De har redan byggt upp kunskapen. Frågan är då om det verkligen är mindre betungande att låta den försvagas, för att sedan behöva bygga upp den igen några år senare.
– Jag tror att det kommer att bli en större administrativ belastning, om man ska använda Boverkets egna termer.

Vill behålla dagens krav som golv
Ett optimalt scenario i Gabriel Ledings värld skulle vara en analys av ett alternativ där dagens krav på klimatberäkning och redovisning finns kvar för mindre byggnader under övergångsperioden fram till 2030. Det skulle enligt honom ligga närmare den ursprungliga tanken med klimatdeklarationerna: att gradvis vänja branschen vid att beräkna och redovisa byggnaders klimatpåverkan.
– Om man tittar i backspegeln var syftet med lagen 2022 att skapa en mjukstart. För byggnader mellan 100 och 1 000 kvadratmeter vore det därför en naturlig och klok implementationslogik att ta ett steg framåt 2028, i stället för att pausa kraven.
– Då skulle även mindre byggnader omfattas av samma redovisningskrav som byggnader över 1 000 kvadratmeter under perioden fram till 2030.

Annars riskerar omställningen att bli onödigt ryckig, menar han.
– Som det ser ut nu riskerar 2030 att bli en jättechock.