Veckans Aktuellt v33: Rätt att prioritera ROT, dåliga odds för underhållsreformer och tuffa prognoser för bostadsmarknaden

VECKANS AKTUELLT | Regeringen gör rätt som prioriterar ROT före höjt bostadsbidrag och så väl ekonomi som psykologi gör att bopriserna inte stiger – trots fallande räntor. I denna fullmatade säsongspremiär av Veckans Aktuellt varnar expertkommentator Lennart Weiss även för effekterna av både organiserad brottslighet och branschens växande underhållsskuld. Programledare: Anna Bellman.

Trots att räntorna har fallit en hel del och de flesta tror att de kommer att sänkas ytterligare, så har bostadspriserna inte stigit som många bedömare trodde i början av året. Lennart Weiss menar att det finns både realekonomiska och psykologiska aspekter som ligger bakom:
– Den realekonomiska är ju att arbetslösheten visar tecken på att öka, och att det är låg aktivitet i samhällsekonomin generellt sett. Men det påverkas sannolikt också utav psykologiska faktorer. Av det osäkra omvärldsläget, kriget i Ukraina, Trumps politik… Det gör människor osäkra och då håller man ju pengarna.
– Då väljer man att spara och det här får konsekvenser för bostadsmarknaden. Jag läste i någon kommentar från mäklarna att det i stort sett bara Stockholms innerstad som visar normala prisbilder och det beror ju på att där bor en väldigt köpstark befolkning.
– Det här är väldigt dåliga nyheter för byggbranschen därför att om inte bostadspriserna på andrahandsmarknaden stiger då kommer det bli fortsatt svårt att få ihop nyproduktionskalkylerna.

Weiss tror att det kommer att vara fortsatt tufft under lång tid framöver.
– Man kan väl säga att jag återigen får rätt i min prognos om ”de sju svåra åren”. Nu är vi inne i år två eller möjligen år tre, och jag tror att det kommer att bli fortsatt svårt under hela det här årtiondet.
– Det krävs förändring i omvärldsläget och det måste ske ytterligare en eller två räntesänkningar för att den psykologiska effekten ska så att säga väga över här åt andra hållet. Men det kommer att ta tid det här tyvärr.

Rätt att prioritera ROT
Om några veckor är det dags för regeringen att presentera budgetförslaget för 2026. Förra årets stora bostadspolitiska nyhet var det tillfälliga utökade rotavdraget och nyligen skrev Dina Oetterli i en krönika på Bostadspolitik.se att man istället borde ha prioriterat höjda bostadsbidrag. Annika Winsth är på samma linje i ett inlägg på DI Debatt som publicerades häromdagen – men Lennart Weiss tycker att regeringen prioriterat rätt.
– Det är ju två respektabla personer högsta grad som ger sig in i debatten och ställer bostadsbidraget mot rotavdraget, men jag delar faktiskt inte deras uppfattning. Jag tycker regeringen har prioriterat rätt det är ändå så att man måste skapa resurser innan man kan fördela dem. Vi är just nu i ett läge där i stort sett allt reformutrymme går till att stärka både det civila och det militära försvaret och så kommer det faktiskt se ut två till fyra år framåt. I stort sett allt reformutrymmet går åt att stärka vår säkerhetspolitiska situation och det måste man ha respekt för i det läget.
– Så det är viktigt att arbetsmarknaden fungerar såväl som möjligt och den motvind som byggsektorn har haft, den har ju rört både den industriella byggsektorn och det vi kallar för byggservicesektorn som alltså är mer inriktad på reparationer och ombyggnadsjobb åt bostadsrättsföreningar och villaägare. Den har varit hårt drabbad och jag tycker faktiskt att regeringen har prioriterat rätt här för om vi inte ska få en massiv utslagning utav kritiska arbetskraft så var det här en riktig insats.

Weiss poängterar emellertid att det är viktigt att det är svenska bolag med egenanställd personal som får uppdragen.
– Det viktiga med en sådan här reform är att det går till egenanställd personal, så att inte rotavdraget går till företag som i sin tur har anlitat ett företag med utländsk arbetskraft och som nu agerar underentreprenörer. Då ger det väldigt liten effekt i Sverige. Den luckan borde man täppa till och kräva att detta bara görs av företag med egen anställd personal, men i övrigt så tycker jag att det här är var en bra prioritering.

Viktigt att organiserad brottslighet bekämpas
I veckan åtalades fem personer av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten misstänkta för grov näringspenningtvätt. Genom ett upplägg med ett stort antal bolag i byggbranschen misstänks de ha tvättat närmare 400 miljoner kronor. Den brottsliga verksamheten har enligt åtalet pågått mellan januari 2023 och september 2024.

Lennart Weiss tycker att det är bra och uppmuntrande för rättsväsendet att man lyckas avslöja ett så avancerat upplägg.
– Det här är liksom inga amatörer, utan där nu talar vi om den organiserade brottsligheten med ett avancerat skatteupplägg med inköp och export utav bilar, arbetskraft och så vidare. Så att det är alldeles klart att det bär den organiserade brottslighetens signatur i alla avseenden.
– Den typen utav brottslighet är ju inte den typiska när vi pratar om arbetslivskriminalitet. Den typiska brottsligheten är en vardagsbrottslighet som handlar om att man fifflar och myglar med personalens skatter och sociala villkor. Men det finns ett samband mellan mängdbrottslighet och organiserad brottslighet.

Weiss ser en fara i att polisen fokuserar för mycket på den organiserade brottsligheten.
– Jag är lite orolig för att det finns en diskussion inom polisväsendet men också här och där bland opinionsbildare att man ska fokusera på den organiserade brottsligheten. Det är i grunden fel, och om mängdbrottsligheten får breda ut sig så kommer den att göda den organiserade brottsligheten, där finns ett samband.

Dåliga odds för underhållsreformer
Vidare tycker expertkommentator Lennart Weiss att Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna och Måleriföretagen har rätt när de på DI Debatt nyligen lyfte problematiken kring den stora underhållsskulden i branschen.

I debattartikeln efterlyser de en möjlighet för bostadsföretag att göra skattemässigt avdragsgilla avsättningar till fonder för underhåll och energirenovering samt att införa en rabatt på fastighetsavgiften för byggnader som har renoverats och energieffektiviserats. Men även om Weiss tror att förslagen är bra så tror han inte att de kommer att bli verklighet.
– Återigen, med hänsyn till hur det statsfinansiella läget ser ut så tror jag att oddsen för att någonting sådant här skulle införas är ganska dåliga. Om regeringen avdelar större resurser till underhållsåtgärder så tror jag att de kommer på infrastrukturområdet, där du har en debatt om järnvägarna.
– Det är i ännu större utsträckning kritisk infrastruktur där det både så att säga finns industriella intressen och persontrafikintressen men också säkerhetspolitiska intressen. Så jag tror att regeringen i den utsträckning man har mer pengar till underhåll kommer att välja att prioritera infrastruktur.

Fel fokus om Sverigehuset
Regeringen och Tidöpartierna gav strax före sommaren Boverket i uppdrag att arbeta fram ett antal så kallade ”Sverigehus”, typgodkända bygglovsbefriade typhus. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén var i ett reportage i Göteborgs-Posten väldigt kritisk mot flera delar av konceptet och han tror att Boverket kommer att komma tillbaka och säga att det här inte går att genomföra. Lennart Weiss menar att Helldén siktar fel.
– Jag anser att han siktar in sig på fel fråga och att han gör det fullt medvetet för att få igång en ideologiskt färgad debatt mellan Sverigedemokraterna och sitt eget parti som egentligen handlar om grunden och om inställningen till vad ska jag säga det här nationalromantiska synsättet som går igenom samhällsdebatten på olika sätt.

Enligt Lennart Weiss är frågan om husen ska vara bygglovsbefriade den klurigaste frågan.
– Kärnfrågan, som jag tror att Boverket kan få bekymmer med, det är om man ska bygglovsbefria de här byggnaderna. Det är liksom en större fråga och en större nöt att knäcka. Vi har gott om typhus inom småhussektorn idag så varför ska du typgodkänna bara vissa hus, för att de har en viss färg? Det kommer skapa spänningar i hela branschen som jag tror blir lite problematiska.