Vill se tysk bosparmodell i Sverige: ”Bostadsägande riskerar att bli beroende av familjeförmögenhet”

Under Almedalsveckan vill Christian König, vd för Association of Private Bausparkassen i Berlin, lyfta en fråga som han menar hamnat i skymundan i den svenska bostadsdebatten: hur hushåll utan stora egna resurser ska kunna bygga upp det kapital som krävs för att köpa en bostad.

Den svenska bostadsdebatten handlar ofta om byggande, regleringar, amorteringskrav, bolånetak och räntor. Men enligt Christian König saknas en lika tydlig diskussion om steget före bostadsköpet: vägen till kontantinsatsen.

König menar att Sverige har en välfungerande bostadsfinansieringsmarknad, med robusta banker, effektiv kreditgivning och en stark marknad för säkerställda obligationer. Men enligt honom fungerar systemet bäst för hushåll som redan har tillräckligt eget kapital.
– För många unga hushåll och hushåll med låga eller medelhöga inkomster är det egna kapitalet den största tröskeln, säger Christian König.

”En blind fläck”
I många bostadspolitiska diskussioner behandlas bostadsägande främst som en kreditfråga. Debatten kretsar kring hur mycket hushåll ska få låna, vilka amorteringsregler som ska gälla och hur räntekostnaderna utvecklas.

Men innan en bank kan bevilja ett lån måste köparen ha byggt upp tillräckligt med eget kapital. I regioner med höga bostadspriser kan det handla om flera hundra tusen kronor.
– Den svenska bostadsdebatten ägnar betydligt mindre uppmärksamhet åt den avgörande frågan om hur människor ska skapa förutsättningarna för att över huvud taget kunna bli bostadsägare.

Konsekvensen blir enligt Christian König att skillnaden ökar mellan hushåll som kan få hjälp av föräldrar eller mor- och farföräldrar och hushåll som måste spara ihop hela beloppet själva.
– Risken är att bostadsägande i allt högre grad blir beroende av befintlig förmögenhet snarare än av eget sparande.

Han beskriver detta som en blind fläck i bostadsdebatten. Sverige har enligt honom en utvecklad bolånemarknad för hushåll som redan kan använda den, men färre verktyg för dem som först måste bygga upp kapitalet för att komma in.

Vill lyfta tysk modell
Mot den bakgrunden vill Christian König se en svensk diskussion om en modern bosparmodell inspirerad av det tyska systemet Bausparen.

Han betonar att modellen inte ska ersätta den svenska bolånemarknaden, bankerna eller kapitalmarknaden. I stället beskriver han bosparandet som ett komplement: en strukturerad väg från sparande till bostadsägande.
– Bosparande ersätter inte bolån. Dess funktion är snarare att överbrygga gapet mellan sparande och bostadsägande.

I klassiska bosparsystem sparar hushållet först under en period och bygger upp eget kapital. Därefter kan sparandet kopplas till framtida bostadsfinansiering. En viktig del, enligt König, är att villkoren för det framtida lånet kan fastställas redan när sparavtalet ingås.
– Bosparande förenar regelbundet sparande, systematisk uppbyggnad av eget kapital, långsiktig planering och planbara finansieringskostnader.

Han menar att detta kan vara särskilt relevant i ett land där många hushåll är känsliga för ränteförändringar. Ränteuppgången under åren 2022–2024 visade enligt honom hur snabbt hushållens ekonomi kan påverkas när finansieringskostnaderna ökar.
– Stabiliteten på bostadsmarknaden beror inte enbart på banker och reglering. Den beror också på hushållens ekonomiska motståndskraft.

Riktat till förstagångsköpare
Ett svenskt bosparsystem måste enligt Christian König anpassas till svenska förhållanden. Han lyfter fram att det ska vara frivilligt, rikta sig särskilt till förstagångsköpare och komplettera det befintliga finanssystemet i stället för att konkurrera med det.
– Sverige behöver ingen annan bolånemarknad. Den egentliga utmaningen är att ge fler människor möjlighet att använda den marknad som redan finns.

Han pekar ut tre områden där ett sådant system skulle kunna spela roll. Det första är köpet av den första bostaden, där kontantinsatsen ofta är den största tröskeln. Det andra är skydd mot framtida ränterisker genom mer planbara finansieringskostnader. Det tredje är investeringar i energieffektivisering och modernisering av bostäder.
– Bospar kan bidra till att bygga upp det egna kapital som krävs på ett systematiskt sätt och tidigt förbereda framtida köpare för bostadsägande.

Frågan om bosparande tas också upp under Almedalsveckan, där Christian König medverkar i ett samtal om bosparande, hållbart byggande och ungas väg till eget boende. Enligt König skulle bosparande även kunna kopplas till långsiktiga investeringar i bostadsbeståndet, exempelvis energieffektivisering, värmepumpar och andra åtgärder som hushåll behöver planera för över tid.
– Bospar kan hjälpa hushåll att långsiktigt förbereda och finansiera sådana investeringar.

”Inte bara fler bostäder”
Christian König vill att den svenska bostadsdebatten breddas. Byggande, reglering och finansiering kommer fortsatt att vara centrala frågor, men han anser att ägandets förutsättningar behöver diskuteras mer.

För hushållen kan mer eget kapital innebära lägre skuldsättning och större stabilitet. För kreditgivare kan det innebära starkare låntagarprofiler och lägre belåningsgrader. För samhället kan det enligt honom bidra till bredare förmögenhetsbildning och större finansiell motståndskraft.
– Frågan bör inte bara vara hur vi bygger fler bostäder. Den bör också vara hur vi gör det möjligt för fler människor att långsiktigt bygga upp och behålla ägande.

Han beskriver därför bosparande mindre som ett alternativt finansieringssystem och mer som ett sätt att förbereda hushåll för den bostadsmarknad som redan finns.
– Det handlar om en bro mellan sparande och bostadsägande, och om ökad ekonomisk motståndskraft i en tid av växande ekonomisk osäkerhet.