Weiss om de nya bolånereglerna: Mycket bättre än befarat

Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss ser positivt på Tidöpartiernas förslag. Han menar att sättet det nu genomförs på tyder på fingertoppskänsla och han konstaterar att Finansinspektionen är förloraren i det här. Även SBAB:s Robert Boije är positiv – men tycker att förändringarna borde kunna införas snabbare.

Det sista amorteringskravet försvinner, bolånetaket höjs till 90 procent, en ny gräns på 80 procent av värdet införs när det gäller utökning av bolånen och där lägger man också en regel som säger att värdena inte får uppdateras oftare än vart femte år. Makten över bolåneregleringen flyttas från FI till riksdagen.

Lennart Weiss, som har förespråkat att makrotillsynsutredningens förslag ska genomföras rakt av, ser ändå positivt på beskeden.

– Ja, det var mycket bättre än befarat, sett till hur debatten har låtit den senaste tiden. Jag hade gärna sett att bolånetaket hade höjts till 95 procent, men det hade varit väldigt oväntat. Men med det i åtanke kan man fortfarande med goda grunder argumentera för ett införande av startlånet, säger han.

– Det är bra att det sista amorteringskravet tas bort, men man ska komma ihåg att det främst påverkar unga och barnfamiljer i Stockholmsområdet där priserna och belåningen är som högst.

En bra markering mot FI

Regeringen tar ifrån Finansinspektionen makten att reglera bolånetak och amorteringskrav – makten läggs nu istället hos riksdagen.

– Det är en bra markering och inte oväntat med tanke på hur Finansinspektionen har hanterat frågan. Myndighetens nya generaldirektör har inte gjort någon succé och känslan är att de har låtit som ett eko av Riksbanken. Det är en ganska tillfufsad myndighet.

– Det är en logisk förflyttning att lägga makten hos de folkvalda i en fråga som handlar så mycket om hushållens ekonomi.

Lennart Weiss var kritisk mot att makrotillsynsutredningens förslag inte skickades på remiss med en gång. Nu säger han:

– De valde att inte skicka det betänkandet på remiss. Hade man gjort det spå hade det tagit ett antal månader. Istället tog man fram egna förslag som man nu skickar på remiss, där man inbegriper de här förändringarna i ansvarsfördelningen. Planen är nu att införa de nya reglerna 1 april 2026, alltså i ganska god tid före valet. Det tyder på en viss fingertoppskänsla, från regeringens sida. Det får man ge dem.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije kommenterar förslagen:

– Det är bra att bolånetaket höjs till 90 procent och att amorteringskraven lättas. Det senare kommer dock enbart att underlätta för vissa  förstagångsköpare i Storstockholm, där nuvarande reglering binder mer än i övriga delar av Sverige. Intressant att regeringen även fråntar Finansinspektionen makten över både amorteringskraven och bolånetaket, men det låg i korten. Att reglerna istället lagfars innebär att inte heller Riksbanken blir aktuell för att fatta beslut om dem, vilket jag tycker är bra. Jag beklagar dock att ikraftträdande föreslås först den 1 april 2026. Det hade behövt komma  tidigare.

Boije tror inte på någon större kortsiktig påverkan på byggtakt eller priser på kort sikt.

– Det kan påverka efterfrågan på nya bostäder positivt, men man kanske inte ska ha förhoppningar om någon stor effekt på kort sikt där andra faktorer nog väger tyngre; som att produktionskostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden.

– Jag tror inte priserna kommer att påverkas så mycket. De hushållsgrupper som nuvarande regler påverkar mest är inte de som i huvudsak styr prisbilden.