Weiss om nya vägledningen: ”Ett stort steg framåt”
Nyligen släppte Byggherrarna, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta en gemensam vägledning mot kriminalitet i byggsektorn.
– Om den följs kommer lägstanivån absolut att höjas, inget tvivel om det, säger Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss om handledningen – men han menar att den också har ett par stora svagheter som gör att den inte når hela vägen fram.
Vägledningen innehåller 20 färdiga avtalstexter som kan användas direkt i upphandlingar och entreprenadavtal – den beskrivs som ett konkret stöd för byggherrar som vill ta ansvar och motverka kriminalitet i byggandet och bygger vidare på en vägledning som Sveriges Allmännytta tog fram 2021.
Lennart Weiss, som har profilerat sig starkt som en av landets absolut ledande i arbetet mot byggkriminaliteten, menar att det här är bland det bästa han har sett inom det här området – men att det fortfarande finns viss förbättringspotential.
– Det här är mycket bättre än den förra vägledningen som kom 2021 och man får se detta som en pågående process. De har inte nått hela vägen än, men de kanske gör det med den tredje editionen, säger han.
Saknar grundläggande problemanalys
Vad Lennart Weiss saknar i den här vägledningen är främst en grundläggande problemanalys.
– Problemets kärna berörs inte alls; nämligen att kriminaliteten med löner, skatter och sociala avgifter till 100 procent är kopplat till företag – svenska eller utländska – som har en hög andel utländsk arbetskraft.
– Och när man inte har med den här grundläggande analysen blir det svårare att ställa rätt krav i avtalsskrivningarna, menar Lennart Weiss.
Han menar att vägledningen är i princip rätt ute när det kommer till kontroller av själva arbetsplatserna, ”här får de en stark fyra på en femgradig skala” – men avsaknaden av problemanalysen ovan leder till att betyget blir lägre, ”en svag fyra”, när det kommer till bolagskontrollerna.
– Förstår man problemets kärna så kan man göra en 80–20-sortering, och lägga mest kraft på de 20 procent som är riskföretag, det vill säga de som har en stor andel utländsk arbetskraft, och titta extra på dem när det gäller ekonomiska nyckeltal, brottsligt belastade företrädare, korrekta rutiner på arbetsplatsen och om skatter och sociala avgifter betalas.
Bakgrund krävs för att förstå hela kedjan
I avtalsskrivningarna i vägledningen förs en del resonemang om att huvudentreprenörerna ska ”säkerställa att arbetsrättsliga villkor efterlevs” etcetera. Här menar Lennart Weiss att avsaknaden av den grundläggande analysen ovan leder fel.
– Man behöver veta vilka problem det är man pratar om och hur man kontrollerar detta, säger Lennart Weiss och ger ett par exempel:
– Har man minst sex års arbetslivserfarenhet så uppfyller man kraven på kollektivavtalets riktlön, mellan ett och sex års erfarenhet ger 88 procent av lönen och max ett år 70 procent av lönen. Men när vi undersöker detta så har en häpnadsväckande stor andel 70 procent. Kontrollerar man detta med Fora och Lösen så ser man att det inte går ihop.
– När det kommer till traktamenten, arbetstidsförkortning och helglön är fusket monumentalt. Ser man inte kedjan med den utländska arbetskraften har man inte de kraftfulla verktyg som behövs; när det gäller utstationerade är det vanligt att de sociala avgifterna betalas i hemlandet, det regleras med A1-intyg. I juni kom Försäkringsinspektionen med en rapport som fullständigt dömde ut korrektheten i den svenska Försäkringskassans uppföljningar kring detta.
– Man behöver alltså göra fördjupande bolagsanalyser och här leder avtalsskrivningarna inte hela vägen fram.
Hänvisar till utredning som inte höll måttet
Lennart Weiss hade också gärna sett ”lite mer mod” när det kommer till begränsningar av antalet underentreprenörsled:
– De rekommenderar privata beställare att begränsa antalet UE-led, men inte de offentliga och här hänvisar man till en statlig utredning som egentligen var ute och cyklade kring vad man kan göra och inte göra med tanke på EU-rätten. Begränsningar av underentreprenörer tillämpas i flera andra EU-länder och det går bra där.
Men sammantaget menar Lennart Weiss alltså att vägledningen är ett stort steg framåt.
– Det här är mycket bättre än allt Byggföretagen och andra branschorganisationer gjort och mer heltäckande än till exempel Bankinitiativet. Men den når inte upp till Veidekkes handbok för beställare, men där är jag väl jävig fortfarande, skrattar Lennart Weiss – som låg bakom handboken och som gick i pension från Veidekke för ett par veckor sedan.
