Wykman: ”Kritiken  spretar åt alla möjliga håll”

Regeringens presskonferens om nya bolåneregler bjöd inte på några direkta nyheter, och lagändringarna föreslås fortfarande träda i kraft först den 1 april 2026. Finansmarknadsminister Niklas Wykman adresserade dock stora delar av den kritik som riktats mot regeringens föreslagna lättnader – och bostadsminister Andreas Carlson lyfte återigen fram hyrköp som ett sätt att ytterligare sänka trösklar.

– Det här är goda nyheter för Sveriges barnfamiljer och Sveriges ungdomar, både de som vill flytta från sina föräldrar till ett eget boende och de som vill bli föräldrar.

Så inledde finansmarknadsminister Niklas Wykman pressträffen om förändrade bolåneregler under torsdagseftermiddagen. Han betonade samtidigt att regeringens förslag måste ses i ett större stabilitetsperspektiv.
– En ansvarstagande regering ska se till att vi har motståndskraft och att så väl samhället i dess helhet som enskilda hushåll är rustade för att stå emot sämre tider.

Wykman framhöll att skuldsättningen fortsatt behöver bevakas noggrant, särskilt i ett läge där konjunkturen snabbt kan förändras.
– Det behövs en vaksamhet på skuldutvecklingen i svensk ekonomi. Det gäller inte minst ifall konjunkturen vänder uppåt – och det tar oväntat snabb fart i ekonomin framöver – eller för den delen blir snabba nedgångar.

"Finns ingen väletablerad konsensus"
En central del av pressträffen handlade om den kritik som riktats mot amorteringskrav och bolånetak. Enligt Wykman är spretigheten i invändningarna i sig ett viktigt besked.
– Det här är omdiskuterade regler både i Sverige och internationellt. Det har varit en bred flora av kritik mot detta, och i ärlighetens namn måste man säga att kritiken spretar åt alla möjliga håll. Det är inte så konstigt att kritiken gör det, eftersom så ser också den akademiska och internationella debatten på det här området ut. Det finns ännu ingen väletablerad konsensus kring vad som är den bästa avvägningen att göra, säger Niklas Wykman.

Han pekade på att vissa kritiker vill se mer inkomstbaserade amorteringskrav och behålla skärpningar som nu tas bort, medan andra menar att reglerna fortfarande är för strama. Regeringen har dock valt en mellanväg.
– En kritik som har framförts det är att amorteringstakten bör kopplas till inkomst, att det ska finnas kvar sådana regleringar som var det här skärpta kravet som vi nu tar bort… Vi gick ju inte vidare om utredningens förslag att sänka all amortering till 1 procent, utan vi inför en del andra stabiliserande åtgärder i detta. Jag vill även säga att de här ”kvar att leva på”-kalkylerna är viktiga för oss.
– Det är viktigt att banker som lånar ut pengar gör noggranna kreditprövningar av de som får lån så att det här inte blir en helt automatiserad.

Finansmarknadsministern adresserade även den kritik som kommit från motsatt riktning – där vissa vill se större flexibilitet för tilläggslån och möjlighet att återbelåna bostäder efter amortering.
– Det har ju även kommit kritik i andra riktningen. Exempelvis att man inte tycker att de här tilläggslånen bör begränsas till 80 procent, att man ska amortera en tid och sen så kunna fylla på sin kassa genom att återigen låna upp till samma nivå… Det här menar vi motverkar syftet med regleringarna.

Vill skapa bättre och stabilare bostadsbyggande
Regeringens linje är att den samlade skuldsättningen måste minska, både för hushåll och ekonomi i stort.
– Det handlar om att vi på totalen ska komma ner i risknivå. Hushållen ska inte vara alldeles för skuldsatta och ekonomin i dess helhet ska inte vara alldeles för skuldsatt.

Begränsningen av tilläggslån motiveras också av hur kapitalet i ekonomin används.
– Vi tycker det är rimligt att begränsa möjligheten för tilläggslån det gör ju också, ”allt annat lika” som vi ekonomer brukar säga, att man allokerar eller flyttar lite mer pengar till produktion av bostäder och lite mindre till konsumtion och renoveringar.
– Det är ett syfte som vi också har; att vi ska få ett bättre och stabilare bostadsbyggande i Sverige.

Niklas Wykman poängterade också att regeringen är mån om att inte bygga ett system med omfattande undantag.
– Det finns många förslag kring att man ska vidta ännu fler åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare… Det är inte en ointressant diskussion men i grunden så ska vi inte skapa regler som motverkar möjligheten att låna, för att sedan borra upp massa undantag för detta.

Bostadsministern: ”Hyrköp kan sänka trösklarna ytterligare”
Bostadsminister Andreas Carlson betonade under presskonferensen att de föreslagna förändringarna innebär konkreta lättnader för både unga och barnfamiljer.
– Det här är viktigt. Vi ser att det här kan sänka trösklarna in på bostadsmarknaden inte minst för många unga, men det är också så att det handlar om flera tusenlappar i månaden som många barnfamiljer nu får en lättnad i sin ekonomi med tanke på att de här förändringarna föreslås.

Han lyfte särskilt fram hyrköp som ett komplement för hushåll som trots höjt bolånetak har svårt att nå hela kontantinsatsen.
– Som ungt par eller ung familj kanske man ändå inte har råd att komma upp till 10 procent kontantinsats om man inte har med sig kapital från arv, gåva eller pengar hemifrån… Vi har tittat särskilt på en modell som funkar väldigt väl i Norge, och vi har också tillsatt en utredning som arbetar med detta, och vi bereder nu en modell för hyrköp av bostäder.

Genom att kombinera ägande och hyra kan fler få tillträde till den ägda bostadsmarknaden.
– Väldigt förenklat går det till så att om man kommer upp i kanske tre-fyra eller fem procent kontantinsats så kan man använda den kontantinsatsen och hyrköpa ett hus.
– Genom att ha en lagstiftning och en modell som gör det tryggt både för den som ska hyra ut och för den som hyrköper så ser vi stora möjligheter att använda det som ett verktyg för att sänka trösklarna ytterligare in på bostadsmarknaden, säger Andreas Carlson.

FAKTA: Nya bolånereglerna
I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om begränsning av bostadskrediter som ska ersätta Finansinspektionens nuvarande föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.

Förslaget innebär bland annat följande förändringar i relation till det som gäller kring bolån i dag:
* Det skärpta amorteringskravet, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent för dem som har bostadslån högre än 4,5 gånger sin bruttoårsinkomst, tas bort.
* Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens mark­nadsvärde vid köp av en ny bostad, vilket gör att den egna kontantinsatsen inte behöver vara lika stor.
* Möjligheterna att ta tilläggslån begränsas. För tilläggskrediter får belåningsgraden vara maximalt 80 procent.
* En ”tröghetsregel” för tilläggslån införs. Förslaget innebär att man bara kan göra en omvärdering av bostaden vart femte år, i syfte att utöka låneutrymmet.

När det gäller bolån med belåningsgrader som inte överstiger 50 procent av bostadens värde ska banken verka för att de amorteras, för att upprätthålla en sund amorteringskultur.

Det föreslås också att Riksbankens roll i makrotillsynen stärks. Makrotillsynen är arbetet med att identifiera och hantera risker i det finansiella systemet som helhet. Riksbanken föreslås ta över ansvaret för det kontracykliska buffertvärdet; en uppgift som i dag ligger på Finansinspektionen. Den kontracykliska kapitalbufferten ska säkerställa att banker har tillräckligt med kapital för att hantera förluster vid ekonomiska nedgångar, och är ett viktigt verktyg för att motverka risker kopplade till en växande utlåning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Här kan du se hela presskonferensen.