”Vi ser en återhämtning – men från extremt låga nivåer”

Efter kritik mot Boverkets byggprognos nyanserar Prognoscentret bilden av byggmarknaden. Enligt Ludvig Uggla, senior ekonom, finns tecken på återhämtning – men sambandet mellan startbesked och faktisk byggstart är starkt beroende av marknadsläget.

Som Bostadspolitik.se tidigare rapporterat har Boverkets byggprognos möts av kritik från bostadsutvecklare som inte känner igen sig i myndighetens optimistiska siffror.

Mot den bakgrunden blir Prognoscentrets byggstartsindikator ett intressant komplement, då indikatorn visar att byggstarterna ökade med 1 procent mellan oktober och november, och bostadsbyggandet med 2,2 procent. Under året har indikatorn stigit med knappt 17 procent.

Delar i stort Boverkets bild
Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret, manar dock till nyanserad tolkning.
– Byggstartsindikatorn ska ses som en tidig indikator och sådana ska man alltid tolka med viss försiktighet. Men i våra prognoser har vi en rätt likartad bild med Boverket. Det skiljer sig ganska lite mellan våra prognoser och deras, säger han till Bostadspolitik.se

Han menar att kritiken mot startbesked inte är obefogad, men att bilden förbättrats.
– Det har definitivt funnits problem med statistiken för påbörjande, eftersom startbesked faktiskt inte betyder spade i marken när marknadsförutsättningarna för byggande försämras, men jag tycker att statistiken är bättre idag.

Startbesked är inte en spade i marken
Samtidigt betonar han att prognoser aldrig är tänkta att spegla varje enskilt projekt.
– En prognos kommer aldrig att vara helt överensstämmande med verkligheten och det är inte heller syftet. Även om ett startbesked inte betyder spade i marken kan en bostadsutvecklare inte vara hur generös som helst i sina ansökningar heller, utan om du inte startar inom en viss tid kommer du behöva söka bygglov på nytt.

När det gäller marknadsläget delar Prognoscentret Boverkets syn – men med en tydlig brasklapp.
– Vi delar Boverkets bedömning om att det är en återhämtning i bostadsbyggandet, men om man tycker att de procentuella talen ser för optimistiska ut så ska man komma ihåg att den goda utvecklingen enbart beror på att vi kommer från så himla låga nivåer.

2026 kommer att vara det värsta året
Han pekar också på att botten ännu inte nödvändigtvis är passerad.
– Vi menar att 2026 kommer att vara det värsta året, alltså att vi kommer att se de lägsta nivåerna på ett årtionde om man rensar för de värden som vi kommer ifrån, säger Ludvig Uggla och fortsätter:
– Det är absolut fortfarande en väldigt svår situation för många, och även om jag inte tycker mig se någon tvådelad marknad så är det ändå så att medan vissa fortsatt har en väldigt tuff situation så är det på totalen ändå förbättringar från de väldigt låga nivåer som vi kommer ifrån.

Hur väl startbesked omsätts i faktiska byggstarter hänger enligt honom tätt ihop med konjunkturen.
– Det är flera faktorer som spelar in men generellt kan man säga att bättre marknadsförutsättningar gör att det är liksom ett bättre utnyttjande av de startbesked som ges.

Lättare i storstadsregionerna
Geografiskt finns tydliga skillnader.
– Vi tittar både regionvis och kommunvis. Det man kan säga är väl att det är lite lättare i storstadsregionerna, så är det ju nästan alltid oavsett vad man pratar om.
– Där finns det en annan typ av efterfrågan och möjlighet att bygga med lönsamhet, än i en mindre eller för den delen mellanstor kommun där bostadspriserna inte är i närheten av tillräckligt höga för att kunna skapa lönsamhet.

Tidigare industrisatsningar har också påverkat byggstarterna – men inte längre i samma utsträckning.
– Tidigare har vi även sett ett litet tryck uppåt i samband med industrisatsningarna i norra Sverige, men det har stannat av i samband med att man dragit i handbromsen i satsningarna, säger Ludvig Uggla.