SKR varnar: Boverkets förslag flyttar kostnader från byggherrar till kommuner
Boverkets förslag om enklare byggkrav får hård kritik från kommuner runt om i landet. SKR och flera remissinstanser varnar för att ändringarna kan leda till sämre tillgänglighet, ökade kostnader för bostadsanpassning – och en förskjutning av ansvar från byggherrar till kommuner.
Som Bostadspolitik tidigare berättat är Boverkets rapport ”Lättnader i kraven på byggnader vid ändring och ombyggnad (2025:12)”, som syftar till att förenkla regelverket och de tekniska egenskapskraven som gäller i samband med ändring, ombyggnad och omvandling av befintliga byggnader, ute på remiss.
Med dryga veckan kvar till deadline har allt fler remissvar trillat in hos Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Medan flera remissinstanser, bland annat Fastighetsägarna, välkomnat de lättade kraven framträder en mer oroad bild i svaren från flertalet kommuner – och SKR.
"Riskerar att urholka välfärden"
Oron rör främst vad man i SKR:s svar kallar en ”gradvis och ofinansierad förskjutning av kostnader från byggherrar till kommuner”.
”Boverket lyfter i rapporten att behovet av bostadsanpassningsbidrag kommer att öka genom att kraven på tillgänglighet och användbarhet sänks, och att kostnader därmed förs över från byggherrar till kommuner. SKR delar Boverkets bedömning och anser inte att sänkningen av kravnivån kan genomföras utan att finansieringsfrågan först är löst. En överflyttning av kostnader från byggherrar till kommuner innebär en urholkning av välfärden som kommunerna är satta att upprätthålla”, skriver SKR och fortsätter:
”Redan i samband med ändringar av tillgänglighetskraven för studentbostäder som genomfördes tidigare i år påtalade SKR att frågan om finansiering måste utredas vidare innan lättnaderna kan införas. Detta krav har ännu inte hörsammats och i propositionen (Prop. 2024/25:132) bedömde regeringen att risken för att förslagen skulle innebära en betydande ökning av kommunernas kostnader för bostadsanpassning är liten med hänvisning till att det rör sig om ett mindre antal åtgärder.”
Att ytterligare åtgärder ska framöver ska bekostas av kommunerna, genom bostadsanpassningsbidraget, oroar SKR:
”SKR ser med oro på den gradvisa och ofinansierade förskjutningen av kostnader från byggherrar till kommuner och anser att staten måste ta ansvar för finansieringen av bostadsanpassningsbidrag och att eventuella sänkningar av kravnivåer ska vara kostnadsneutrala för kommunerna”.
Därför vill SKR se ytterligare utredningar innan förändringarna införs:
”I det fall lagstiftaren önskar gå vidare med förslagen om sänkta tillgänglighetskrav behöver det utredas hur den ökade kostnaden för bostadsanpassningsbidrag ska finansieras, både på kortare och längre sikt”, skriver man i sitt remissvar undertecknat Anders Henriksson, ordförande SKR.
Kritiken återkommer i ett antal enskilda kommuners remissvar.
”Av de förslag som presenterats ställer sig Huddinge kommun negativa till ändringarna som förskjuter ansvaret från byggherrar till kommunen gällande exempelvis ansvaret att anpassa byggnader som tillförs nya bostäder som inte blir tillgängliga och användbara i samband med att de byggs. Det rör då speciellt utökningen av undantag för bostäder på vind (7.3.1), utökning av undantag gällande suterrängvåning (7.3.1) samt att undantaget från krav på hiss utökas från tre till fyra våningar (7.3.3)”, skriver Huddinge kommun och fortsätter:
”Generellt sett är kommunens inställning att bostäder som tillförs bostadsbeståndet ska uppfylla samhället krav redan från början, så att anpassningar exempelvis genom installationer av hissar, inte ska behöva göras i efterhand. Lagen om bostadsanpassning är en rättighetslagstiftning som säkerställer att medborgarna kan få den hjälp som behövs vilket därför också behöver avspegla sig i det ansvar byggherrar och fastighetsägare har. Detta för att tillgodose att bostäderna som byggs är tillgängliga och användbara redan från början så att omfattande bostadsanpassningar inte behöver göras retroaktivt”.
Särskilt dyra anpassningar i efterhand
Huddinge kommun menar att förslaget riskerar att leda till att särskilt dyra anpassningar kommer att behöva göras i efterhand:
”Sett till de senaste årens utveckling inom bostadsanpassningar kan kommunen konstatera att kostnaderna ökar, och tenderar att fortsätta göra det i takt med att behoven från befolkningen blir större. De föreslagna ändringarna innebär också att det är de dyrare bostadsanpassningarna, såsom installation av hiss i efterhand, som kommer att öka”.
Sollentuna är en annan kommun som ser positivt på Boverkets ambitioner – men ser att man som kommun själv kan behöva stå för en större del av notan.
”Sollentuna kommun har ett antal kritiska synpunkter rörande den delen av förslagen som innebär att den faktiska kravnivån för tillgänglighet sänks och att kostnaderna för tillgänglighetsanpassningar därmed överförs från byggherren till kommunen. Det är Sollentuna kommuns bedömning att bostadsbeståndet behöver utformas i samklang med behovet av tillgängliga och ändamålsenliga bostäder för en allt större andel äldre och därmed medborgare med såväl fysiska som kognitiva funktionsnedsättningar. Ur detta perspektiv verkar det kontraproduktivt att sänka kraven på tillgänglighet och ändamålsenlighet för bostäder vid ändring och ombyggnad”, skriver man.
Kritik även utanför Stockholmsområdet
Det är inte enbart kommuner i Stockholmsregionen som kommer mer invändningar mot Boverkets förslag. Ljusdals kommun förklarar att man känner oro över ett antal punkter:
”Kommunen delar uppfattningen att regelverket behöver vara ändamålsenligt och proportionerligt. Samtidigt ser kommunen med oro på flera av de föreslagna förändringarna som, om de genomförs, kan leda till en försvagning av de grundläggande krav som idag skyddar människors säkerhet, hälsa och tillgänglighet i byggnader”, skriver man.
”Genom att den förstärkta ställningen för tillgänglighetskravet i plan- och bygglagen föreslås tas bort och ges samma status som övriga tekniska egenskapskrav minskar det rättsliga skyddet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Denna förändring riskerar att leda till en otydlig och ojämn tillämpning där stort fokus ligger på tolkning. Det skapar osäkerhet för både byggherrar och tillsynsmyndigheter, samtidigt som det kan medföra att tillgänglighetsnivån i det befintliga byggnadsbeståndet inte förbättras i samband med ändring eller ombyggnad”
Kommunen bedömer även att förslaget att ta bort möjligheten att ställa följdkrav vid ombyggnad kan påverka byggnaders säkerhet negativt och att de föreslagna lättnaderna gällande hisskrav kan leda till försämrad tillgänglighet och i förlängningen försämrad säkerhet.
”Sammanfattningsvis anser Ljusdals kommun att Boverkets förslag, även om de syftar till ökad flexibilitet och resurshushållning, riskerar att undergräva viktiga principer om säkerhet, tillgänglighet och likvärdighet. Förändringarna innebär en förskjutning av ansvar och bedömningsutrymme som kan skapa rättsosäkerhet, försämrad tillgänglighetsnivå och ökade risker för människors hälsa och säkerhet i byggnader”, står det i kommunens svar.
