Brett stöd för koordinatbestämda fastighetsgränser – men Lantmäteriet säger nej till central del

Digitalt fastställda fastighetsgränser får ett brett stöd i remissrundan till regeringens utredning om koordinatbestämda gränser. Men när utredningen också vill öppna för att fastighetsägare kan ”komma överens” om gränsers läge säger både Lantmäteriet och Västerås stad nej – med hänvisning till rättssäkerheten.
Flera kommuner pekar dessutom på risken att reformen skjuter över kostnader och ansvar på kommunerna, särskilt i samband med detaljplanering.

Utredningen Koordinatbestämda fastighetsgränser (SOU 2025:80) föreslår att koordinater i större utsträckning ska vara det som rättsligt bestämmer var en gräns går.

Koordinatbestämning ska normalt ske när gränser bildas eller bestäms i en lantmäteriprocess. Därtill föreslås en ny åtgärd – särskild koordinatbestämning – för att kunna koordinatsätta befintliga, rättsligt klara gränser. En tredje komponent är ett förenklat förfarande där lantmäterimyndigheten kan godkänna en överenskommelse om koordinatbestämning mellan fastighetsägare.

Lantmäteriet positiv till reformens kärna – men kritisk överenskommelser
Lantmäteriet, som får en nyckelroll i genomförandet, ställer sig i huvudsak bakom reformens kärna.
"Lantmäteriet tillstyrker i huvudsak förslagen om koordinatbestämning vid fastighetsbildning och fastighetsbestämning och den nya åtgärden särskild koordinatbestämning", skriver man i sitt yttrande.

Myndigheten ser att rättsverkande koordinater kan minska osäkerheten i registerkartan och på sikt spara tid och pengar genom att färre moment behöver upprepas. Men Lantmäteriet understryker samtidigt att när koordinater blir rättsligt avgörande måste prövningen hålla samma nivå av rättssäkerhet som i dag. Det är mot den bakgrunden som Lantmäteriet tar tydligt avstånd från utredningens överenskommelseförfarande.
"Lantmäteriet avstyrker helt förslagen rörande åtgärden godkännande av överenskommelse om koordinatbestämning”.

I yttrandet pekar Lantmäteriet på att prövningen i ett godkännande-förfarande riskerar att bli för svag jämfört med en förrättning, samtidigt som konsekvensen kan bli långtgående när gränsers läge får rättsverkan.

Myndigheten varnar också för att överenskommelser i praktiken kan leda till marköverföringar och otydlighet kring vilka handlingar och vilken bevisning som ska väga tyngst. Lantmäteriet avstyrker dessutom förslaget att kunna koordinatbestämma en gräns genom att bara bestämma en ändpunkt, eftersom det bedöms kunna ge merkostnader utan tillräcklig nytta.

Sveriges Allmännytta ser chans till snabbare processer
Sveriges Allmännytta ser koordinatbestämda gränser som ett viktigt steg i en mer digitaliserad samhällsbyggnadsprocess.
”Sveriges Allmännytta ser positivt på att fastighetsgränser ska kunna bestämmas genom digitala koordinater. Det kommer underlätta för digitaliseringen i samhällsbyggnadsprocessen. En större säkerhet i lägesbedömningen av fastighetsgränser minskar risken för tvister, leder till snabbare processer och kan ge lägre förrättningskostnader”, skriver man i sitt remissvar som undertecknats av vd Cathrine Holgersson.

Länsstyrelsen i Dalarnas län betonar nyttan för tydligare gränser i skogsmark och för omarrondering, men har invändningar mot den successiva implementeringen.
"Länsstyrelsen i Dalarnas län tillstyrker i huvudsak utredningens förslag", skriver man – men varnar samtidigt för att reformen kan få störst effekt i områden med höga fastighetsvärden och exploateringstryck, eftersom många skogsrelaterade förrättningar inte nödvändigtvis innebär att gränser ”bildas eller bestäms” på det sätt som utredningen utgår från.
"Konsekvensen kan bli att skogsbruket och landsbygden hamnar efter i digitaliseringen", skriver Länsstyrelsen Dalarna.

Länsstyrelsen menar att utredningen borde ha analyserat möjligheten att påskynda övergången med stimulansåtgärder och mer detaljerade ekonomiska beräkningar.

Myndigheter ser tydlig nytta
Flera statliga myndigheter ser tydliga verksamhetsnyttor. Jordbruksverket är positiva och pekar på att digitalt inmätta gränser med hög lägesnoggrannhet kan underlätta i lantbruket och i administrationen av jordbrukarstöd, till exempel vid bedömningar av vem som förfogar över mark. Naturvårdsverket instämmer i förslagen och bedömer att de leder till effektivisering och kostnadsbesparingar, särskilt i tätortsområden med många fastigheter.

Statens geotekniska institut (SGI) tillstyrker och lyfter att koordinatbestämda gränser kan underlätta när exempelvis ras och skred gör fysiska markeringar svårare att tolka.
”Koordinatbestämda fastighetsgränser påverkas inte av markrörelser, så som ras, skred och erosion, eller andra naturhändelser, så som bränder. De går inte heller att rubba koordinater avsiktligen eller oavsiktligen, till exempel i samband med att mark exploateras. Det är betydligt enklare att återskapa en gränspunkt som flyttat på sig vid en lokal markrörelse som ras, skred eller erosion”, skriver SGI.

Skogsstyrelsen välkomnar och tillstyrker reformen och ser digitaliserade, rättsverkande fastighetsgränser som angelägna för skogsbrukets utveckling. Myndigheten bedömer att oklara gränser i dag bromsar innovation, effektivitet och digitalisering inom skogssektorn.

Skogsstyrelsen lyfter att utredningens förslag om överenskommelse om koordinatbestämning kan bidra till att hantera det stora antalet befintliga gränser med osäkra koordinater i skogsmark. Samtidigt betonas att trösklarna kan uppfattas som höga och att genomförandet riskerar att ta mycket lång tid utan en tydlig strategi.

Myndigheten efterlyser därför en samlad plan för genomförandet, statlig medfinansiering och bred samverkan för att övergången till koordinatbestämda fastighetsgränser ska bli effektiv, rättssäker och ske inom rimlig tid. Skogsstyrelsen varnar också för att Sverige under lång tid kommer att behöva hantera parallella system för fastighetsgränser, vilket ställer krav på både rättstillämpning och myndigheters handläggning.

Kommuner oroas av notan
Trelleborgs kommun är generellt positiv till rättsverkande koordinater och ser betydande nyttor med en mer tillförlitlig registerkarta. Men kommunen menar att utredningens koppling till detaljplanering i praktiken lägger huvudansvar och finansiering på kommunerna, bland annat genom krav kopplade till grundkarta. Trelleborg vill därför se statlig medfinansiering eller att kravet på att alla gränser inom grundkarteområdet måste ha rättsverkande koordinater tas bort, och varnar också för risk för fördröjningar.

Västerås stad är ”i stort positiva” till reformens riktning, men riktar skarp kritik mot överenskommelseförfarandet och ser risk för rättsosäkerhet.
"Rättssäkerheten får dock inte åsidosättas av tids- och kostnadsbesparingar", skriver staden.

Sista dag att lämna remissvar är i dag den 23 januari, du kan läsa samtliga inkomna yttranden i sin helhet här.