Regellättnader gav 75 extra studentbostäder: "En tydlig effekt av regeringens politik”

Med drygt tre månader kvar till valet pekar bostadsminister Andreas Carlson ut regeringens många regellättnader som en fråga där regeringen har starkt stöd.
Vid första spadtaget för Nya Holtermanska i Göteborg lyfte han fram 75 extra studentbostäder (i det 380 bostäder stora projektet) som ett konkret resultat av politiken – samtidigt som han berättade att han är optimistisk inför höstens riksdagsval.

Bostadsminister Andreas Carlson är optimistisk inför valet i september – och pekar på regelförenklingar och sänkta trösklar till bostadsmarknaden som frågor där regeringen har starkt stöd.

När han på måndagen var i Göteborg för att ta första spadtaget för Nya Holtermanska vid Chalmers blev projektet samtidigt ett konkret exempel på regeringens bostadspolitik, då projektet innehåller 75 extra bostäder tack vare lättnader i byggregler och tillgänglighetskrav.
– Jag är optimist, och vi har ju väldigt mycket kvar att göra också innan vi ska möta väljarna på valdagen. Vi får stort stöd, inte minst för den här typen av lättnader, där vi sänker trösklarna till bostadsmarknaden för fler.
– Sedan talar mycket i sakfrågorna för att regeringen har stöd för vår politik. Vi jobbar på, säger Andreas Carlson till Bostadspolitik.se.

Nya Holtermanska omfattar drygt 380 student- och forskarbostäder. Med de tidigare reglerna hade projektet landat på omkring 300 bostäder.
– Det är delvis tack vare de förändringar som regeringen genomför vad gäller tillgänglighet, och även de förändringar som Boverket genomfört för att lätta på byggkraven, säger han.

På Bostadspolitik.se:s fråga om de 75 extra bostäderna är ett kvitto på att regeringens regelförändringar fungerar svarar ministern:
– Ja, det går inte att se det som något annat. Det här blir en tydlig effekt av regeringens politik. 45 av de 75 extra lägenheterna är tack vare tillgänglighetsregelverket och 30 tack vare Boverkets byggregler.

”Storheten i de här lättnaderna”
Nya Holtermanska var den första bygglovsansökan som lämnades in med de nya reglerna för studentbostäder. För Andreas Carlson är det en viktig poäng inför en valrörelse där regeringen vill visa att regelförenklingar ger resultat.

Han betonar samtidigt att projektet redan var långt framskridet när reglerna ändrades. Därför gick det inte att fullt ut projektera efter de nya förutsättningarna.
– Man var ju så långt fram i planeringen i det här projektet att det man kunde ställa om till de nya reglerna var 40 procent, vilket alltså gör att det är 60–40, så det kunde ha varit ännu fler extra lägenheter.

I sitt tal i samband med spadtaget gjorde bostadsministern också ett räkneexempel där han blickade bakåt på de senaste årens byggande av studentbostäder.
– Jag gjorde en väldigt snabb uppskattning och tittade tillbaka på hur många studentbostäder som har byggts de senaste fem åren… Om alla hade tillämpat regelverket på samma sätt som här så hade det blivit ungefär 1 500 fler studentbostäder i Sverige.

Efteråt utvecklar han resonemanget för Bostadspolitik.se.
– Tittar man på det här räkneexemplet som jag nämnde, där man tittar fem år bakåt och som visar att de lättare reglerna hade kunnat innebära 1 500 fler studentbostäder i landet, så visar det storheten i de här lättnaderna. Det är verkligen en betydande förändring.

Enligt Andreas Carlson visar exemplet att regelverken inte bara är tekniska detaljer, utan något som får direkt effekt på hur många bostäder som faktiskt kan byggas.
– Detta är i en lågkonjunktur. Det har varit tuffa år, men det visar att de strukturella hindren och de regelverk som har krånglat till det och gjort det svårare att bygga faktiskt inte bara är en liten detaljfråga, utan det hade kunnat bli 1 500 fler studentlägenheter i vårt land.

”Inte rimligt att alla studentlägenheter ska ha full tillgänglighet”
En central del av regelförändringen handlar om tillgänglighetskraven. Carlson säger att regeringen tidigt såg behovet av mer rimliga villkor för att bygga studentbostäder.
– När regeringen tillträdde så stakade vi ut riktningen att vi ska ta tag i de strukturella hinder som påverkar bostadsbyggande i såväl låg- som högkonjunktur, men som känns extra mycket i lågkonjunktur.

Han fortsätter:
– Det handlar om krångliga regelverk. Det handlar om ledtider som är och har varit alldeles för långa. Det handlar om att skapa tillgång till byggbar mark i attraktiva lägen där det behöver göras lättnader.

När det gäller studentbostäder menar bostadsministern att de tidigare kraven slog fel.
– Vi gjorde bedömningen att i och med att behovet av tillgänglighetsanpassade lägenheter inte var 100 procent, utan väsentligt lägre – Studentbostadsföretagen konstaterar att det är 0,5 procent – så är det inte rimligt att alla studentlägenheter som byggs i Sverige ska ha full tillgänglighet på samma sätt.

Andreas Carlson säger att regeringen samtidigt vill värna tillgängligheten.
– Det behöver inte vara one size fits all. Genom att bygga smart och hållbart kan man få ut mer studentbostäder per yta. Samtidigt vill vi värna tillgänglighet, givetvis, och det har vi gjort genom att lägga kravet på 20 procent. Det är väl tilltaget. Alla som är i behov av en tillgänglighetsanpassad studentlägenhet kommer kunna få det i Sverige.

Han lyfter också fram att besökstillgängligheten ska finnas kvar.
– Det är också besökstillgänglighet. Hälsar man på någon som bor i de här fina lägenheterna som kommer byggas här så kommer alla kunna göra det, även om man sitter i rullstol. Det kommer vara en självklarhet.

Avvisar kritik om sänkt standard
Kritiker har varnat för att lättnaderna innebär sänkta standardkrav och sämre bostäder. Den bilden avvisar Andreas Carlson.
– Vi delar inte den bedömningen, och vi var noggranna med att i utredningen särskilt undersöka tillgängligheten och förslagen om besökstillgänglighet.

Han hänvisar till hur frågan hanteras i andra nordiska länder.
– Vi har tittat på hur man gjort i både Norge och Finland, där det i Finland räcker med 5 procent tillgänglighet. Även den siffran motsvarar gott och väl behovet i Sverige förutsatt att siffran 0,5 procent verkligen är det faktiska behovet, men för att undvika kritik och även få en bred acceptans för förslaget har vi nu lagt oss på utredarens förslag som alltså var 20 procent.

Enligt Carlson är studentbostäder dessutom en bostadsform med hög omsättning.
– Studentbostäder är ju också en bostadsform som har ganska hög omsättning. Det kommer finnas gott om lägenheter som är anpassade för den som har behov av tillgänglighetsanpassad bostad.

Bostadsministern menade att de tidigare tillgänglighetskraven i realiteten försvårat förvaltningen av studentbostäder.
– Nästan en tredjedel av ytan har ofta upptagits av badrummet. Jag har sett själv vad man gör med den här ytan… Jag har sett skrivbord, studieplatser inne på toan, sminkbord, förvaringsytor som binder fukt. Sådan användning av ett badrum gör det svårare för förvaltningen av de här studentlägenheterna.

Carlson lyfte särskilt fram att Chalmers Studentbostäder anpassade projektet till de nya reglerna innan de formellt var på plats.
– Jag vill gratulera Göteborg och Chalmers för att ha varit så snabba på bollen och att inte väntade på att regeringen skulle fatta beslutet och att riksdagen slutligen skulle klubba det. I ett projekt som redan var ganska långt gånget kunde man ändå justera planerna för att få ut så många lägenheter som möjligt.

För Andreas Carlson handlar förändringarna inte bara om att få in fler bostäder i ett enskilt projekt. Han kopplar frågan till Sveriges konkurrenskraft som kunskapsnation.
– Syftet med de här förändringarna är inte enbart att det ska gå att få in fler studentlägenheter i varje korridor eller på varje plan, utan syftet är att Sverige ska kunna stå stark som kunskapsnation även i framtiden.

Öppnar för lättnader i vanliga bostäder
På Bostadspolitik.se:s fråga om regeringen kan tänka sig att applicera liknande lättnader på det vanliga hyresbeståndet svarar Carlson:
– Ja, men det tror jag. Framför allt har vi ju gått vidare med det när det kommer till renovering och att omvandla kontor och lokaler till bostäder. Där har det tidigare varit tillgänglighetskraven som ofta satt käppar i hjulet för omvandling, eller till och med renovering. Det har i sin tur lett till att man i vissa fall rivit hus och byggt nytt istället för att renovera, säger han.