SKR: Därför har ledtiderna blivit längre – håller inte med Weiss
Varför blir ledtiderna allt längre? Sedan ledtidsindex började presenteras 2023 har snittiden ökat från 4,3 till 5,1 år. SKR:s Mikael Kipowski ger här sin bild av orsakerna – och han håller inte med Lennart Weiss om att det handlar om felaktiga ekonomiska incitament för kommunerna.
Ledtidsindex, som Bygg i tid står bakom, tillsammans med Fastighetsägarna och Byggföretagen, mäter framför allt tiden som detaljplane- och bygglovsprocesserna tar. Härom veckan presenterades indexet för fjärde året och i Veckans Aktuellt i förra veckan resonerades kring att byggandet har minskat kraftigt under den här perioden: Rimligtvis borde ledtiderna då minska när kommunerna har mindre att göra? Lennart Weiss menade att en stor delförklaring är att plan- och bygglovsavdelningarna ofta förväntas vara självfinansierande.
– När man får färre projekt, då lägger man sig i projektet ännu mer, det blir ännu mer personligt tyckande och ledtiderna blir ännu längre, sa han i programmet.
Mikael Kipowski sektionschef Samhällsbyggnad på Sveriges Kommuner och Regioner delar inte den bilden.
– Nej, det är inte min uppfattning, säger han till Bostadspolitik.se och fortsätter.
– Något som ofta glöms bort är att planläggning oftast är ett gemensamt arbete där både kommunen och exploatören har en viktig roll att spela. Den ekonomiska dimensionen som jag tror påverkar ledtiderna mest är lågkonjunkturen i byggbranschen och svårigheterna att få ihop kalkylen för att genomföra planerna.
– För dem som arbetar med detaljplanering är det ganska tydligt att det var mer fart i projekten under de goda åren när det var lätt att bygga och bostadspriserna steg. Nu är exploatörerna mer avvaktande och många planer pausas eller stannar upp på grund av exempelvis avtalsförhandlingar kopplat till genomförandet av planer. Det är inte alltid själva planprocessen i sig som tar lång tid. Antagandet av i princip färdiga detaljplaner kan behöva invänta genomförandeavtal där parterna, på grund av de sämre ekonomiska förutsättningarna, har svårare att mötas.
Men att ledtiderna har blivit längre är ett faktum och det ser också SKR i sina interna mätningar. Framför allt handlar det om detaljplaneprocesserna menar Kipowski, något som bekräftas av ledtidsindex – i årets mätning visade faktiskt att bygglovsprocesserna har blivit lite kortare sedan förra året.
– Det är svårt att peka på en enskild orsak till de ökade ledtiderna i planprocessen men några faktorer som vi tidigare har pekat på är det ökande antalet utredningar i planprocessen och de långa ledtiderna i domstolarna vid överklaganden. Här ser vi att utvecklingen går åt fel håll. En annan faktor som spelar in är det ekonomiska läget för byggbranschen som gör det svårare att få ihop kalkylen, något som leder till större osäkerhet och fler omtag vilket påverkar framdriften i planprocessen, säger Kipowski.
– Domstolars och myndigheters tillämpning av exempelvis artskyddslagstiftning har skärpts vilket är en orsak till att fler utredningar tas fram. Vad gäller artskyddsutredningar kan dessa ofta ta särskilt lång tid eftersom de bara kan genomföras vid vissa tider på året. Kommuner vittnar dessutom om att det är kö till konsulter som kan göra utredningarna.
Hur arbetar ni på SKR centralt för att minska handläggningstider och ledtider?
– Som medlemsorganisation har vi ingen direkt möjlighet att påverka kommunernas handläggningstider men vi arbetar med att stödja kommunerna på flera olika sätt. Dels har vi tillsammans med kommunerna gjort egna mätningar och jämförelser inom detaljplaneområdet sedan 2016. Att mäta och jämföra sig med andra kommuner ger bättre förutsättningar för analys och är en viktig del i arbetet med att utveckla arbetssätt och identifiera var processerna kan bli mer effektiva, inte minst genom att lyfta de goda exemplen.
– Vi tar också fram stödmaterial inom olika områden för att hjälpa kommunerna att utföra sina uppdrag på ett korrekt och effektivt sätt och vi anordnar konferenser och seminarier för att dela goda exempel.
– Vi arbetar också med att uppmärksamma och lyfta kommunernas behov av stöd, och ibland lagändringar, gentemot staten. Ett exempel på det är hur vi för flera år sedan började mäta och uppmärksamma problemet med det ökande antalet utredningar i planprocessen där många kommuner har upplevt och fortfarande upplever att det ställs höga krav från statligt håll på vilka utredningar som ska tas fram inom ramen för planprocessen. Det arbetet har bland annat lett fram till att länsstyrelserna innan sommaren fick i uppdrag att kartlägga och analysera antalet utredningar som krävs i planprocessen.
Hur tror du att ledtiderna kommer att utvecklas kommande år?
– Det är förstås svårt att sia in i framtiden men det tråkiga svaret är att jag inte ser några drastiska förändringar inom de kommande åren. Dels handlar det om långa processer som redan är påbörjade och där de förändringar som genomförs idag inte kommer att få genomslag i mätningarna förrän ett antal år fram i tiden. Vidare är min bedömning att de regelförändringar som genomförts under de senaste åren inte i särskilt hög utsträckning påverkar planprocesserna utan de har i hög utsträckning fokuserat på bygglov och byggregler.
– Vissa föreslagna ändringar, exempelvis att korta ledtiderna för överklaganden, har ännu inte genomförts. Andra, som exempelvis utredningen om en utvecklad nationell fysisk planering som bland annat ska se över riksintressena, är fortfarande på utredningsstadiet. Jag tror att det kommer ta några år och krävas en gemensam kraftsamling från kommuner, branschen och den statliga nivån för att vända trenden.
Hur ser du på initiativ som ledtidsindex?
– Det är positivt att branschen tagit initiativ till Bygg i tid och nationellt ledtidsindex. Jag upplever att det finns en bred samsyn hos samhällsbyggandets aktörer om att ledtiderna behöver minska. Bygg i tid har redan från början haft fokus på att hitta goda exempel och lyfta fram konkreta lösningar som kan bidra till kortare ledtider och det är just det som vi behöver mer av. Det visar ju att kommuner kan påverka ledtiderna till det bättre även om planprocessen har blivit svårare och mer komplex. Vi behöver samarbeta ännu mer för att hitta lösningarna på de utmaningar som finns inom samhällsbyggnadsområdet.
