Fler vill skärpa klimatkraven för byggnader
Riksbyggen är inte ensamt om att vilja se tuffare gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholm och Innovationsföretagen hör till remissinstanserna som anser att Boverkets föreslagna nivåer är för försiktiga – och pekar på både klimatmål, konkurrenskraft och en bransch som redan kommit längre.
Bostadspolitik.se skrev nyligen om Riksbyggens kritik mot Boverkets förslag till nya gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Riksbyggen stödjer att gränsvärden införs, men anser att nivån för flerbostadshus – 235 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA från 2030 – är för hög och därmed för lite styrande. Riksbyggen poängterar att det redan idag projekteras flerfamiljshus som klarar nivån med marginal.
När fler remissvar nu inkommit till Landsbygd- och infrastrukturdepartementet står det klart att kritiken får stöd från flera håll. Naturvårdsverket välkomnar inriktningen mot att beräkna och begränsa byggnaders klimatpåverkan över hela livscykeln, men avstyrker de föreslagna nivåerna.
”Naturvårdsverket avstyrker de föreslagna nivåerna för gränsvärden eftersom de enligt Boverkets egen beskrivning inte bedöms ligga i linje med EU:s klimatmål”, heter det i remissvaret.
Myndigheten pekar på att Boverket själv har redovisat ett alternativ som ligger i nivå med EU:s klimatmål för 2030, men ändå föreslår ett mindre ambitiöst alternativ. Naturvårdsverket menar också att skarpare gränsvärden skulle kunna stärka incitamenten för bland annat resurseffektivitet, återbruk och längre livslängd för byggmaterial och produkter.
Boverket väljer mellannivån
Boverket har analyserat tre nivåer. Alternativ 1 är det skarpaste och har utformats för att ligga i linje med EU:s klimatmål för 2030. Alternativ 2 är en mellannivå, medan alternativ 3 motsvarar det lägsta kravet.
Boverket föreslår alternativ 2 och beskriver det som en ”avvägning mellan klimatambition och genomförbarhet”. Myndigheten bedömer att det skarpaste alternativet skulle slå hårdast mot mindre aktörer.
”Alternativ 1 bedömer vi ger för stora risker att företag slås ut, särskilt små och medelstora företag”.
Samtidigt menar Boverket att det lägsta alternativet inte skulle få tillräcklig styrande effekt eftersom utsläppen väntas sjunka till ungefär den nivån även helt utan gränsvärden. För flerbostadshus innebär mellanalternativet alltså ett gränsvärde på 235 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA.
Stockholm: Branschen klarar nivån redan i dag
Även Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker huvudinriktningen men avstyrker de föreslagna gränsvärdena för 2030. Antingen bör värdena enligt myndigheten läggas närmare det skarpare alternativ 1 – eller så bör Boverkets föreslagna nivåer börja gälla redan 2028.
Länsstyrelsen hänvisar bland annat till erfarenheter från Klimatarena Stockholm, som drivs tillsammans med Region Stockholm. Där är bedömningen att branschen redan klarar Boverkets mellannivå med god marginal. Över 80 procent av deltagarna uppger dessutom att de kan nå Klimatarenans mål om halverade utsläpp till 2030.
I uppföljningen anges bristande kravställning och styrning från beställare som det största hindret för större utsläppsminskningar. Finansieringssvårigheter kommer först på sjätte plats. Länsstyrelsen pekar också på studier där utsläppen kunnat minskas med 30–40 procent utan att projektbudgeten överskridits.
Länsstyrelsens slutsats är att den föreslagna tidplanen försvagar styrningen. Ett gränsvärde enligt alternativ 2 skulle enligt länsstyrelsen ha varit tillräckligt ambitiöst om det införts 2027, men ett införande först 2030 gör kravet betydligt svagare.
Bostadspolitik.se har tidigare också uppmärksammat kritiken mot tidplanen. När dagens system med klimatdeklarationer ersätts har det varnats för ett glapp i klimatkraven innan de nya gränsvärdena börjar gälla fullt ut.
Innovationsföretagen vill ha högsta nivån
Innovationsföretagen går i samma riktning och förordar uttryckligen det skarpaste alternativet som utgångspunkt för 2030. Organisationen, som samlar bland annat arkitekt-, teknik- och konsultföretag, menar att reglerna ska skapa efterfrågan på bättre lösningar och inte bara sätta en miniminivå som marknaden ändå väntas nå.
”Innovationsföretagen förordar den högsta ambitionsnivån, alternativ 1, som utgångspunkt för gränsvärdena 2030”
De pekar samtidigt på behovet av god framförhållning, enhetliga metoder och stöd för mindre företag. Skarpare krav bör enligt remissvaret kombineras med åtgärder som gör det möjligt för företagen att ställa om snarare än mötas med en generellt lägre ambitionsnivå.
”En hög ambitionsnivå ska kombineras med tydliga och enhetliga metoder, tillgång till kvalitetssäkrade klimatdata, stöd för mindre företag samt transparent hantering av verkligt avvikande byggnadsförutsättningar.”
En fråga som återkommer i flera av svaren är just om reglerna ska spegla den utveckling som ändå väntas ske – eller aktivt driva den snabbare. Remisstiden går ut den 23 oktober.
