Malmö välkomnar översyn av gränserna för EU:s grönytekrav: ”Kommer att ha viss betydelse”

17 nov 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Malin Rizell. Bild: Malmö stad / Canva

Malmö välkomnar att staden får vara med och föreslå vilka områden som ska räknas in när EU:s krav på urban grönska följs upp. Malmö vill i första hand växa genom förtätning, där bostäder och grönytor kan konkurrera om samma mark. Kommunen bedömer att det kan göra skillnad om gränserna anpassas till Malmös läge mellan jordbruksmarken och Öresund.

Bostadspolitik.se har sedan i våras följt frågan om hur EU:s naturrestaureringsförordning kan påverka bostadsbyggandet. I april intervjuade vi Malmö stad, en av 22 kommuner som pekades ut som särskilt berörda. Staden såg nya utmaningar för stadsutvecklingen, men hade inget underlag för att säga att ett visst bygge skulle stoppas eller försenas.

Sedan dess har regeringen gett Boverket i uppdrag att se över gränserna för de urbana ekosystemområdena. Berörda kommuner ska få lämna egna underlag och förslag på hur områdena ska avgränsas. När Bostadspolitik.se nu följer upp frågan lyfter Malmö fram stadens geografiska läge som ett skäl till att gränserna behöver kunna anpassas lokalt.
– Vi välkomnar möjligheten att anpassa områdena efter Malmös förutsättningar – omgiven av jordbruksmark och Öresund. Vi behöver dock ha mer dialog både med Boverket och internt innan vi vet hur det kan påverka oss i praktiken, säger Malin Rizell, avdelningschef för stadsplanering och hållbarhet i Malmö stad, till Bostadspolitik.se.

Har ännu inte bedömt vilka gränser som bör ändras
I myndigheternas tidigare förslag identifierades 207 urbana ekosystemområden i 151 kommuner. Av dem bedömdes 30 områden i 22 kommuner, däribland Malmö, inte kunna undantas från kravet på att urban grönska inte får minska netto fram till 2030. Kravet följs upp på nationell nivå. Det nya uppdraget ändrar inte kravet, men kan ändra vilka ytor som räknas in.

På frågan om Malmö vill ändra någon del av den tidigare gränsdragningen svarar Malin Rizell:
–Vi har precis fått information om detta beslut och har inte hunnit se över hur vi skulle vilja justera gränsdragningen.

Vilken betydelse kan det då få att kommunerna får lämna egna underlag och önskemål om var gränserna ska dras?
– Vår bedömning är att det kommer att ha viss betydelse eftersom de kommuner som är berörda har olika förutsättningar, bland annat naturgeografiskt, säger Malin Rizell.

Ser både risker och möjligheter i kravet
Malmö vill i huvudsak växa genom att förtäta den befintliga staden i stället för att bygga på jordbruksmark. I april beskrev Rizell hur förtätningen främst sker på ytor som redan är hårdgjorda. Staden efterlyste då vägledning från Boverket om hur kommunerna kan kompensera när grönytor försvinner.

På frågan om kravet fortfarande kan hamna i konflikt med bostadsbyggandet efter att gränserna har setts över pekar Rizell på att en stad som ska växa inom den befintliga bebyggelsen behöver väga flera intressen mot varandra.
– Det innebär att kravet kan ses som en risk i vissa fall, men i andra fall ett verktyg för att både bevara och få in mer grönyta och träd i detaljplaner, i enlighet med stadens ambitiösa mål.

Även Sveriges Kommuner och Regioner välkomnar att kommunerna får större inflytande. Men SKR har varnat för att tidsplanen är snäv, både för Boverket som ska föra dialog med 151 kommuner och för kommunerna som ska ta fram egna underlag. Boverket ska redovisa sitt nya förslag senast den 30 april 2027.

cross