Avregleringsförslag möts av tudelade reaktioner: ”samma sak om och om igen”

Trots att rapporten larmar om att dagens hyressystem kostar samhället närmare 14 miljarder årligen möttes den av avvaktande politiker och vissa mothugg vid lanseringen.

Dagens hyresreglering kostar samhället 13,6 miljarder kronor per år i välfärdsförluster, främst på grund av ineffektivt nyttjade bostäder och att tillgången styrs av kötid och kontakter, det visar rapporten ”Från reglering till rörlighet – vägar mot en fungerande hyresmarknad” som presenterades under ett lanseringsevent på Stockholms Handelskammare under tisdagen.

Rapporten, som är skriven av Herman Donner, universitetslektor vid KTH, slår fast att en avreglerad hyresmarknad skulle kräva cirka 6 miljarder kronor i ökade bostadsstöd, vilket alltså är mindre än hälften av de nuvarande välfärdsförlusterna.
– I dag blir hyrorna alltmer frånskilda från hur människor faktiskt värderar lägenheterna, där ett sopnedkast värderas högre än själva läget… Jag har tittat på skillnaderna mellan marknadshyra och reglerad hyra i 78 kommuner och medan hyrorna på Östermalm skulle fördubblas med marknadshyra skulle hyrorna i Järva faktiskt gå ner något, säger Herman Donner.

Han menar att det i stort sett bara finns tre sätt att få tag i en hyresrätt i Stockholms innerstad i dagsläget:
– Antingen känner du hyresvärden, eller har du stått i kö väldigt länge, eller så får du köpa kontraktet svart. Det är de vägar som finns.

Var fjärde kontrakt går till människor över 60 år
För att få reda på mer om vilka som får förstahandskontrakt i centrala Stockholm har Herman Donner studerat data från 70 000 hyreskontrakt. Han menar att ett stort problem med dagens kösystem är att personer med hög alternativkostnad filtreras ut, medan de med låg alternativkostnad och som oftast har ett ägt boende för närvarande, står kvar i kön och ackumulerar kötid, som sedan kan förvandlas till ett hyreskontrakt i innerstaden efter drygt 20 år.
– Var fjärde kontrakt går i dag till människor över 60 år, det börjar allt mer bli en pensionsstrategi att stå i bostadskö.

I samband med att rapporten presenterades föreslog Stockholm Handelskammare tre förslag för att öka rörligheten på bostadsmarknaden:

• Fri hyressättning i nyproduktion, för att öka utbudet här och nu där behovet är störst och minskar inlåsningarna.
• Stegvis avreglering av bostäder i det befintliga beståndet, nödvändigt för att minska de miljardförluster dagens system skapar.
• Stärkta bostadsbidrag, riktade stöd skyddar utsatta hushåll och gör reformen socialt hållbar.

Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, tycker inte att hyressättningssystemet är roten till de problem som finns på dagens bostadsmarknad, varav det största enligt honom är bostadsbristen.
– Har vi ojämlikhet i samhället så kommer att avspeglas på bostadsmarknaden, så är det. Vi har en bostadsbrist och problem med att människor utanför bostadsmarknaden, men bara för det ska vi inte göra så att alla hyresgäster blir otrygga. Lösningen är inte att riva sönder hyreslagstiftningen. Den är tänkt att balansera relationen mellan fastighetsägare och hyresgäst, säger han.

Han poängterar även att tillgängligheten till viss del förbättrats på senare tid.
– Vi släppte själva en rapport som visar att tillgängligheten är bättre idag än för fem år sedan, där andelen hemmaboende unga fallit från 26 procent till 21 procent, mycket tack vare den byggboom vi hade från 2015 och framåt.

Finland nämns ofta som ett gott exempel när problemen på den svenska bostadsmarknaden diskuteras, så även Herman Donners rapport. Martin Hofverberg menar emellertid att rapporten inte riktigt visar hela bilden av det finska systemet.
– Finland lägger 40 miljarder kronor på bostadsbidrag, vilket är en procent av landets BNP. Så visst, det kanske gick bra fram tills regeringen drog i bromsen vilket resulterade i kaos och kris.

Ränk välkomnar förslagen
En annan som kommenterade rapporten på scenen var Stefan Ränk, vd och koncernchef på Einar Mattsson. Han välkomnar rapporten.
– Jag välkomnar rapporten och tror att det är vägen man behöver gå. Vi har en bekymmersam situation på hyresmarknaden där vi haft en inflationskris som tryckt ihop överskottsgraden i våra fastigheter rejält.
– Samtidigt är kommunerna ovilliga att sälja mark till ett pris som matchar vad kunderna är villiga att betala, säger han.

Utöver att införa de åtgärder som Svenska Handelskammaren föreslår tror Stefan Ränk att det är viktigt att ändra den gängse synen på vad en hyresrätt är.
– Det är viktigt att komma ihåg hyresrättens roll. Hyresrätten är den mer kostsamma bostaden, det ska den vara därför att där ska man bo när man har ett kortare tidsperspektiv… Den som har en tidshorisont kortare än fem år och vill lämna över marknadsrisken till mig som fastighetsägare, det är den som ska bo i hyresrätt.

En politikerpanel bestående av David Josefsson (M), Mikael Eskilandersson (SD) och Leif Nysmed (S) fanns också på plats i samband med att rapportpresentationen. Och flera av dem framhöll att rapporten på sätt och vis inte presenterade några direkta nyheter.
– Det här är ju egentligen inget nytt, det har skrivits rapporter om den här frågan i hur många år som helst, säger David Josefsson.

Avvaktande politiker
Han tycker en total avreglering är ett väl drastiskt steg från dagens system.
– Jag tycker kanske att svagheten i rapporten är att man går från nuläge rakt på marknadshyror. Antingen har man alltså det svenska systemet eller full marknadshyra… Jag tror att man kanske snarare behöver omreglera än avreglera. Då är det nog bättre att titta på goda exempel och se vad som fungerat bra i andra länder, än att avreglera helt och hållet, säger David Josefsson.

Leif Nysmed (S), som är ledamot i civilutskottet, är inne på samma linje: att rapporten inte tillför några revolutionerande nyheter.
– Nej, det är inte så mycket nytt. Man har ju hört detta i 30 års tid… Jag har suttit i tre mandatperioder och det är samma sak om och om igen.

Nysmed är, likt Martin Hofverberg, kritisk till hur Finland lyfts som ett gott exempel med välfungerande bostadsmarknad.
– I det fallet tycker jag att man är lite oärlig i rapporten. Man lyfter Finland som ett gott exempel men samtidigt borstar man liksom lite bort de 40 miljarderna de lägger på bostadsbidrag. Det är också kostnader.

Han tror att en viktig nyckel till en bättre fungerande bostadsmarknad stavas översyn av kösystemet:
– Jag tycker man borde fokusera på hur kösystemet kan utvecklas. Har du en befintlig bostad, då är det inte du som har det största behovet av en lägenhet, och då tycker jag inte heller att du ska prioriteras.
– Det man behöver prioritera är ungdomar som idag tvingas bo hemma. Jag säger inte att vi ska producera speciella ”ungdomsbostäder” men en viss del av lägenheterna bör kunna vikas till unga. Det tycker jag inte vore konstigt alls.

Han ser inget behov av en avreglering.
– Jag tycker att nuvarande system med förhandlad hyra är bra. Låt hyresgästerna organisera sig och låt parterna förhandla.

När Sverigedemokraternas bostadspolitiska talesperson, Mikael Eskilandersson, fick frågan om fri hyressättning i nyproduktion började han med poängtera att hans parti inte har någon bergfast åsikt i frågan.
– Vi har aldrig sagt att vi inte kan tänka oss någon som helst förändring… Vi tycker det är viktigt att den som bor i huset förhandlar med den som äger huset, så vill vi att det ska fortsätta.

Han sköt även över frågan om Stockholms bostadssituation på kommunpolitikerna.
– Tanken är att bostadsförsörjningen ska lösas så lokalt som möjligt. Därför är det kommunpolitikernas uppdrag.

Han ser inte Finland som något föregångsland.
– För mig är Finland snarare ett avskräckande exempel sett till hur stor del av inkomsten man lägger på sitt boende. Det är klart att alla fastighetsägare vill ha den finska modellen, men det är inte de jag i första hand representerar som politiker, säger Mikael Eskilandersson.