Boije tror inte att slopade kreditrestriktioner ger fler småhus

Egnahemskommissionären Stefan Attefall föreslår slopade kreditrestriktioner för nyproducerade småhus på landsbygden. Men SBAB:s chefsekonom Robert Boije menar att det inte är där skon klämmer.

På onsdagen presenterade Stefan Attefall sin sjunde och sista delredovisning i rollen som egnahemskommissionär. Fokus den här gången låg på att öka småhusbyggandet på landsbygden. En av flera förklaringar till att det byggs få småhus på landsbygden är att byggkostnaderna ofta överskrider marknadsvärdet på det färdiga huset, vilket – bland annat – innebär att banken säger nej till att finansiera bygget.

I våras infördes lättnader i kreditrestriktionerna – bolånetaket höjdes från 85 till 90 procent och det utökade amorteringskravet togs bort, vilket innebär att låntagaren nu behöver amortera två procent per år ner till 70 procent av marknadsvärdet och en procent ner till 50 procent.

Vill slopa restriktionerna helt
Attefall föreslår att man bör slopa kreditrestriktionerna helt för småhus på landsbygden.
”De statliga kreditrestriktionerna med både strikta bolånetak och amorteringskrav begränsar ytterligare finansieringen av småhusbyggandet på landsbygden – trots att utlåningen till dessa nyproducerade småhus rimligen inte kan leda till ökade risker för samhällsekonomisk obalans”, skriver han i rapporten.

Ett undantag från kreditrestriktionerna skulle underlätta finansieringen menar han, och fortsätter:
”Det bör endast vara bankernas riskbedömning och kreditprövning av bankkundens betalningsförmåga och kreditvärdighet som begränsar storleken på bostadslånet.”

SBAB:s chefsekonom Robert Boije – som har varit en av de största förespråkarna i debatten för lättade kreditrestriktioner, läs till exempel hans långa analys om kritiken mot lättnaderna här – tror dock inte att det här ett förslag som hjälper småhusbyggandet på landsbygden. De som vill bygga småhus som vars byggkostnader understiger marknadsvärdet stoppas generellt av kreditprövningarna.
– Egnahemskommissionären Stefan Attefall har mycket förtjänstfullt i flera delbetänkanden identifierat en rad hinder och trögheter som under lång tid bidragit till en alltför låg produktion av nya småhus. Han har också kommit med många spännande reformförslag för att avhjälpa detta. När det gäller just förslaget om att slopa kreditrestriktionerna vid köp av nya småhus på landsbygden är jag dock mycket skeptisk. Största hindret just nu för fler nya småhus på landsbygden torde vara att produktionskostnaderna, inklusive markkostnader, i många fall är mycket högre än marknadsvärdet på fastigheten när huset väl är byggt. Detta förhållande måste bankerna väga in och utgör i praktiken rimligen en större begränsning vid bankernas kreditprövning än bolånereglerna. Därmed bör man inte förvänta sig att en sådan reform skulle leda till särskilt många nya småhus på landsbygden, säger Robert Boije till Bostadspolitik.se

"Undantaget i praktiken en chimär"
Attefall vill också ge Finansinspektionen i uppdrag att ”tydligare följa upp att bankerna erbjuder bankkunderna det lagstiftade undantag från amorteringskravet som gäller de första fem åren vid belåning av nyproducerade bostäder.”

Undantaget skrevs in i lagen i samband med att kreditrestriktionerna lättades 1 april i år, men möjligheten till undantag fanns även tidigare. Robert Boije trycker även här på att det är kreditprövningen som är den stora tröskeln.
– Det femåriga undantaget i amorteringskravet för nyproducerade hus tillkom som en politisk kompromiss men är i praktiken en chimär. När man tar ett lån måste bankerna i sin kreditprövning ändå ta hänsyn till att bolånekunden ska klara av amorteringen när undantaget löper ut efter fem år. Att man – förutsatt att man klarar kreditprövningen med amorteringskravet efter fem år inkluderat – kan beviljas amorteringsfrihet när man väl flyttat in i ett nyproducerat småhus, torde ha rätt liten betydelse för efterfrågan på nya hus så länge amorteringskravet ändå måste beaktas vid själva kreditprövningen, säger Robert Boije.

Läs egnahemskommissionär Stefan Attefalls senaste rapport här och hans debattartikel på Dagens Samhälle här.