Därför säger Hyresgästföreningen nej till motiverade skiljedomar

Fastighetsägarna efterlyser mer transparens i skiljemannaförfarandet, men Hyresgästföreningen håller emot.
Förbundschef Erik Elmgren menar att motiverade beslut bara skulle leda till ändlösa diskussioner – och riskera att slå sönder hela förhandlingsmodellen.

Skiljemannaförfarandets fördelar, brister och framtid har varit en rejäl följetong på Bostadspolitik.se under hösten.

En dom i Svea hovrätt har enligt Fastighetsägarna gett Hyresgästföreningen ett nytt veto gällande tillgången till skiljemän och Hyresgästföreningen å sin sida menar att Fastighetsägarna har överutnyttjat möjligheten till skiljeman.

Från politiskt håll har såväl David Josefsson (M) som Mikael Eskilandersson (SD) haft en relativt avvaktande inställning till frågan, då de båda två framhållit att lagstiftningen är för ny för att kunna utvärderas korrekt och bostadsminister Andreas Carlson har poängterat att lagstiftningen bygger på att parterna kommer överens om att använda sig av tvistlösningsförfarandet.

Kritik från Fastighetsägarna
Fastighetsägarna och Rikard Ljunggren har i diskussionen även efterfrågat en större transparens i de fall skiljemannaförfarandet faktiskt används, och därför har man kritiserat att Hyresgästföreningen konsekvent motsatt sig att skiljemännen ska motivera sina beslut:
– Fördelen är att man får en beslutad hyresutveckling. Nackdelen är att man får en procentsats som ingen förstår, vare sig vi eller hyresgästerna, eftersom skiljemannen inte behöver motivera sitt beslut, då Hyresgästföreningen aktivt motsätter sig det, har Rikard Ljunggren beskrivit situationen för Bostadspolitik.se tidigare.

"Leder till evig diskussion"
Hyresgästföreningen har trots kritiken stått fast vid att skiljemännen inte ska lämna någon motivering till sina beslut. Enligt förbundschef Erik Elmgren handlar det om att skydda själva kärnan i det kollektiva förhandlingssystemet.
– Jag har ju jobbat mycket med hyresmarknadskommittén, jag var med där i över tio år, och där hade vi alltid som princip att vi inte motiverar beslut.
– Anledningen till att vi aldrig motiverade beslut där var att diskussionen lokalt blir evig. Vi provade några gånger, men då blev det ”det var jag som fick rätt, du hade fel” och det förlängde diskussionen lokalt extremt mycket, man fastnade i det där, säger han.

Erik Elmgren menar att om skiljemännen började förklara sina beslut i detalj skulle det i praktiken skapa prejudikat – något som riskerar att underminera hela förhandlingssystemet.
– Det är ju lite speciellt eftersom förhandlingarna är lokala… Skulle man motivera de här besluten skulle man också slå fast en praxis, och det tycker jag blir konstigt i ett kollektivt förhandlingssystem.
– Slår man fast praxis så förstör det liksom hela kärnan i det kollektiva systemet, som går ut på att parterna förhandlar, och det tycker jag att man glömmer bort i debatten när man klagar på att besluten inte motiveras. Det är lokala förhandlingar.

Vill inte se praxis
Han understryker återigen att förhandlingarna sker lokalt, utifrån förutsättningarna i varje enskild kommun eller fastighetsbestånd. Skiljemännens beslut ska därför inte standardiseras nationellt.
– Förhandlar man om någonting så blir ju priset till slut där man möts, det går inte alltid med laserprecision att säga ”det var just det här som gjorde att vi hamnade på det priset”, och det kravet tycker inte jag att man kan ha på skiljemännen heller, säger Erik Elmgren och fortsätter:
– Titta på hyresnämnden till exempel, de gör ofta en skälighetsbedömning. De gör skälighetsbedömningar i cirka 90 procent av sina fall, och det är lite av samma anledning tror jag.