Det stora förmögenhetsskiftet: SEB-ekonomen tror att aktierna fortsätter dra ifrån

Aktier har gått om fastigheter som svenska hushålls största tillgångsslag – och SEB:s Américo Fernández tror inte att skiftet behöver vara tillfälligt.
Samtidigt visar den historiska statistiken att skulderna aldrig varit mindre i förhållande till hushållens tillgångar.
Men bakom den starka balansräkningen ser han en tydlig riskgrupp: unga hushåll som går in på bostadsmarknaden med hög belåning.
I måndagens nyhetsbrev visade Bostadspolitik.se hur ett fastighetsförsprång på nästan 4 400 miljarder kronor försvunnit på fyra år.
Frågan är vad som händer nu.
Américo Fernández, privatekonom på SEB, tror att fastigheter mycket väl kan återta förstaplatsen under enskilda perioder. Ett större börsfall skulle snabbt kunna ändra relationen mellan tillgångsslagen. Men på längre sikt ser han ett annat huvudscenario.
– Det kan säkert svänga tillbaka under något eller några kvartal. Men då tror jag snarare att det skulle vara förknippat med börsturbulens, säger han till Bostadspolitik.se.
Hans bedömning bygger bland annat på att den räntemiljö som drev bostadsmarknaden under 2010-talet och pandemiåren sannolikt inte kommer tillbaka.
Tror inte på en återgång till nollränta
– Jag ser det som ganska osannolikt att vi går tillbaka till ett nollränteläge i penningpolitiken. Det är inte omöjligt, men väldigt osannolikt som det ser ut just nu.
Utan nollränta förändras också förutsättningarna för bostadspriserna. Américo Fernández tror snarare på en normaliserad bostadsmarknad där priserna stiger i en betydligt lugnare takt än under de starkaste åren.
– Då kanske vi pratar om bostadsprisuppgångar på tre till fem procent per år. Det innebär att fastighets- och bostadstillgångarna stiger i en långsammare, men positiv, takt.
– När aktier och fastigheter nu ligger på ungefär samma nivå blir skillnaden att börsen över tid tenderar att ge omkring sju procents avkastning, medan en mer normal bostadsprisutveckling kanske ligger på tre till fem procent.
Det leder honom till en tydlig slutsats.
– Med sju procent mot tre till fem procent kommer gapet successivt att vidgas över tid, skulle jag säga.
Samtidigt poängterar han att det inte handlar om en prognos för varje enskilt år. Börsen kan falla kraftigt och bostadspriser kan under perioder utvecklas bättre. Men utgångsläget är ett annat när de två tillgångsslagen nu är ungefär lika stora.
Demografin kan bromsa bostäderna
På ännu längre sikt lyfter Américo Fernández även demografin som en faktor. Det låga barnafödandet kan påverka bostadsefterfrågan och behovet av nyproduktion.
– Ja, om vi pratar riktigt långsiktigt kommer även demografin in. Barnafödandet är nästan rekordlågt och demografin talar snarare för en mer dämpad bostadsprisutveckling.
Han har därför svårt att se ett scenario där fastigheterna på nytt bygger upp samma stora försprång som tidigare.
– Det som skulle kunna förändra bilden är i sådana fall en ny nollränteperiod eller betydligt lägre styrränta än vi har i dag. Så det finns scenarier där fastighetstillgångarna skulle kunna komma tillbaka, men jag bedömer dem som osannolika som sagt.
Skulderna väger mindre än på länge
Samtidigt som fastigheternas betydelse minskat relativt aktierna har en annan förändring skett i hushållens balansräkning. Skulderna motsvarar nu omkring 17 procent av de samlade tillgångarna. Det är den lägsta nivån i SEB:s tidsserie.
Det kan tyckas gå på tvärs med den etablerade bilden av svenska hushåll som högt skuldsatta. Américo Fernández tycker också att den bilden behöver nyanseras.
– Den bild som har funnits och som diskuterades väldigt mycket under flera år fram till pandemiåren, kanske även under de första pandemiåren, var ju att hushållen var högt skuldsatta.
När hushållens skuldsättning diskuteras används ofta skulder i relation till disponibel inkomst. Även den kvoten har fallit tillbaka på senare år.
– Det beror dels på minskad skuldaptit. Skulderna har inte ökat i samma takt som tidigare. Samtidigt har den disponibla inkomsten stigit mycket under de senaste åren.
Hans slutsats är att skuldproblemet på aggregerad nivå ser mindre bekymmersamt ut i dag.
– Jag skulle säga att hushållens skuldsättning är ett mindre bekymmer nu än tidigare.
Skulderna växer – men betydligt långsammare
Det betyder emellertid inte att hushållens skulder minskar i faktiska kronor. Sedan 2022 har de fortsatt att öka, och det tycker Américo Fernández inte är särskilt anmärkningsvärt.
– Skulderna stiger i någon mening nästan alltid. Vi tar hela tiden nya skulder, från kreditkort och konsumtionslån till bolån.
Människor fortsätter att flytta, separera, bilda familj och köpa bostäder även under svaga konjunkturer. Det mer relevanta måttet är därför enligt Fernández skuldökningstakten.
– Under de riktigt starka bostadsåren kunde skuldökningstakten ligga runt 6,5 procent. På senare tid har vi snarare legat runt 1,5 procent och i vissa fall kanske 2 procent.
Det är en helt annan utveckling än under åren då bostadspriser och bolån steg snabbt parallellt.
Unga hushåll är undantaget
Men den stärkta balansräkningen är ett genomsnitt för hela hushållssektorn. Den säger mindre om hushåll som just ska in på bostadsmarknaden. Och just där ser Américo Fernández större risker.
De nya bolånereglerna innebär att det är möjligt att finansiera en större del av bostadsköpet med lån och därmed gå in på marknaden med mindre eget kapital.
– Den höga skuldsättningen är alltså fortfarande något som kan oroa, men oron gäller inte hela bostadsmarknaden på samma sätt. Den är mer kopplad till yngre hushåll.
Han pekar samtidigt på att den genomsnittliga belåningsgraden i hela bostadsbeståndet ligger betydligt lägre än vad de nya bolånereglerna tillåter.
– Tittar vi på den genomsnittliga belåningsgraden i Sverige ligger den snarare runt 60 procent för nya lån och drygt 50 procent bland samtliga bolån. Den är alltså långt ifrån de 90 procent som kan bli vanligare bland dem som nu går in på bostadsmarknaden.
Det innebär att två bilder kan vara sanna samtidigt: hushållen som kollektiv har en mycket stark balansräkning, medan den som nyligen köpt sin första bostad kan vara högt belånad och betydligt känsligare.
”God motståndskraft”
Den svenska bolånemarknaden har dessutom en egenskap som gör hushållen känsliga även när skuldnivån i relation till tillgångarna ser låg ut. En stor del av bolånen har kort bindningstid.
– Svenska hushåll har i mångt och mycket rörliga bolån. Det gör privatekonomin mer räntekänslig. När räntorna går upp slår det snabbt igenom på hushållens ekonomi.
Det var också en viktig förklaring till att ränteuppgången efter 2022 snabbt påverkade konsumtionen. Men Américo Fernández tycker att svenska hushåll överlag har klarat perioden bättre än många befarade.
Under pandemin byggdes stora sparbuffertar upp när konsumtionsmöjligheterna minskade.
– När hushållen inte kunde konsumera och spendera pengar på samma sätt uppstod nästan ett översparande på bankkontona. Det byggde upp en motståndskraft inför de tuffare åren.
När ekonomin sedan försämrades anpassade hushållen framför allt annan konsumtion.
– Överlag skulle jag säga att svenska hushåll har uppvisat en god motståndskraft under nästan alla år. Vi är duktiga på att spara och duktiga på att betala våra bolån.
Fernández menar att det är just där hushållens motståndskraft blir tydlig: när ekonomin pressas prioriteras boendet framför mycket annat.
– Man kanske köper eller leasar färre bilar, går mindre på restaurang eller gör färre semesterresor. Men boendet och matkassen är hygienfaktorer som svenska hushåll prioriterar att betala.


