Linda Frisk: Höj avgifterna i tid – annars riskerar BRF:er både chock och förtroendekris

DEBATT | Det är dags att tala klarspråk: bostadsrättsföreningar måste höja avgifterna successivt för att undvika framtida chockhöjningar, menar Linda Frisk, Chef Ekonomisk förvaltning, på Fastum.
När debattörer varnar för att “vilseleda konsumenter” och öka skuldsättningen i bostadsrättsföreningar har de delvis rätt, transparens är avgörande. Men lika farligt är det att föreningars styrelser invaggas i tron att de kan hålla nere avgifterna hur länge som helst. Kostnaderna ökar, och från 2026 blir det tydligare när K3-regelverket med komponentavskrivningar blir obligatoriskt.
Det är dags att tala klarspråk: bostadsrättsföreningar måste höja avgifterna successivt för att undvika framtida chockhöjningar.
Med K3 ska byggnaden delas upp i komponenter som tak, fasad och stammar och skrivas av var för sig. Det ger en mer rättvisande redovisning, men innebär också att många föreningar kommer att redovisa högre kostnader än tidigare. För den som inte planerat i tid kan det slå hårt mot årsresultatet och pressa fram kraftiga avgiftshöjningar.
Vi får inte låtsas att föreningar kan trolla bort sina framtida kostnader.
Att höja avgiften lite varje år kan kännas obekvämt för en styrelse som vill hålla medlemmarna nöjda. Men det är ett större svek att vänta och sedan tvinga fram höjningar på 20–30 procent över en natt. Det är som att aldrig serva bilen – förr eller senare kommer hela notan, och då blir den dyr.
Att tala om skuldsättning och transparens är viktigt. Men vi får inte låtsas att föreningar kan trolla bort sina framtida kostnader. Med K3 blir årsredovisningen mer detaljerad, vilket kan avskräcka spekulanter om man inte förklarar sambandet mellan redovisade avskrivningar och faktiskt kassaflöde.
Det kräver kommunikation och utbildning – inte förenklade budskap som riskerar att vilseleda lika mycket som det man försöker stoppa.
De föreningar som redan har underhållsplaner och reserver står bättre rustade. Men de som inte har förberett sig kommer att hamna i en mycket tuff situation. Därför behövs bättre stöd:
- Verktyg för att räkna ut hur avgiften bör justeras över tid.
- Rådgivning kring K3 och komponentavskrivning.
- Branschgemensamma riktlinjer för hur föreningar ska kommunicera effekterna till medlemmar och spekulanter.
En tydlig KPI kring detta är underhållsskuld, gapet mellan vad som borde vara gjort i en fastighet och vad som faktiskt är gjort. På Fastum arbetar vi aktivt med detta, eftersom en hög underhållsskuld är en tickande bomb för både ekonomi och trivsel. Genom att synliggöra och följa upp underhållsskulden kan föreningar fatta mer långsiktiga beslut och undvika akuta kriser.
K3 är inte ett hot. Det är en möjlighet till ökad transparens och sundare ekonomi.
Det är lätt att lockas till rubriker om “skuldfällor” eller “avgiftssprång”. Men det verkliga ansvaret ligger hos styrelserna – att ta beslut i tid och förvalta bostadsrättens långsiktiga värde.
K3 är inte ett hot. Det är en möjlighet till ökad transparens och sundare ekonomi. Men bara om vi vågar prata om det som det är.
Linda Frisk
Chef Ekonomisk förvaltning, Fastum


