Konjunkturinstitutet avfärdar förslaget om höjt bolånetak
Konjunkturinstitutet riktar i sitt remissvar skarp kritik mot flera delar av regeringens förslag om lättnader i bolånereglerna: "Riskerar att fördjupa framtida ekonomiska nedgångar".
Konjunkturinstitutet varnar för att regeringens förslag om lättnader i kreditrestriktionerna kan driva upp bostadspriserna och öka hushållens skuldsättning.
Efterlyser djupare analys
I sitt remissvar, som undertecknats av generaldirektör Albin Kainelainen, förklarar Konjunkturinstitutet att man varken tillstyrker eller avstyrker förslaget om det skärpta amorteringskravet, eftersom man tycker att förslaget är för tunt.
”Myndigheten anser att det saknas tillräckligt underlag för att göra en samlad bedömning av förslagets för- och nackdelar. Framför allt saknas en analys av hur förändrade amorteringskrav påverkar bostadspriserna och därigenom ungas möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Ett slopat skärpt amorteringskrav, särskilt i kombination med ett höjt bolånetak, innebär en lättnad i kreditrestriktioner. Detta bedöms med stor sannolikhet leda till högre bostadspriser. En sådan prisuppgång gynnar främst befintliga bostadsägare snarare än att underlätta för unga och förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden”, skriver KI och fortsätter:
”Det är generellt svårt att fastställa en ’optimal’ nivå av amorteringar för hushållen. KI:s bedömning är att de negativa effekter av amorteringskravet som promemorian beskriver inte har varit av en sådan omfattning att de uppenbart motiverar en avveckling av det skärpta amorteringskravet. När en reglering av denna betydelse väl är införd bör stor vikt fästas vid stabilitet i regelverket, även om vissa negativa effekter kan konstateras”.
Avfärdar höjt bolånetak
När det gäller förslaget om att höja bolånetaket är kritiken vassare, och KI avstyrker förslaget helt:
”KI avstyrker förslaget om höjt bolånetak. De senaste årens bostadsprisfall visar vikten av att skydda hushållen mot en allt för hög skuldsättningsgrad i förhållande till säkerhetens värde. En högre skuldsättning ökar dessutom den makroekonomiska risken genom att förstärka konsumtionsnedgångar i lågkonjunkturer. Detta riskerar att fördjupa framtida ekonomiska nedgångar”, skriver man i sitt remissvar.
Myndigheten lyfter även brister i regeringens hantering av makrotillsynsansvaret och varnar för otydlighet kring vilken myndighet som ska ansvara för det framöver.
”KI anser att motiveringen till att ta bort Finansinspektionens ansvar för makrotillsynen är otillräcklig. Det är otydligt vilken instans som i så fall skulle få det övergripande ansvaret”.
Vill se långsiktiga spelregler
KI menar att Finansinspektionen bör få behålla sin roll:
”Med regeringens förslag är det enligt KI:s bedömning oklart vilken roll Riksbanken, regeringen respektive Finansinspektionen ska ha i arbetet med att ta fram analyser och förslag till åtgärder på makrotillsynsområdet. En sådan otydlighet är olycklig, eftersom behovet av makrotillsynsåtgärder måste prövas kontinuerligt och inom en väl definierad ansvarsfördelning. Den osäkerhet som uppstår riskerar att försvaga den makrotillsyn som Sverige utvecklat sedan finanskrisen”.
Konjunkturinstitutet poängterar även vikten av stabila och långsiktiga spelregler:
”Det är viktigt att ha stabila och långsiktiga regleringar som möjliggör en långsiktig planering för hushållen. Det skärpta amorteringskravet har varit i kraft i mindre än tio år. För täta regeländringar riskerar att försvåra hushållens planering och kan ge upphov till oönskade priseffekter på bostadsmarknaden”, skriver man.
