Kritiken växer mot klimatkraven: ”Svårt att se logiken”

Flera remissinstanser vill se tuffare klimatkrav för byggnader. Gabriel Leding på Veriad håller med och pekar på Boverkets högsta ambitionsnivå som en rimligare utgångspunkt. Samtidigt varnar han åter för regelglappet när dagens klimatredovisning fasas ut innan de nya kraven tar vid.
– Branschen har kommit längre än vad man kanske ger den cred för.

Bostadspolitik.se har under veckan rapporterat om kritiken mot Boverkets föreslagna gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Riksbyggen har bland annat pekat på att nivån för flerbostadshus är för försiktig, och i remissvaren framför även Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Stockholm kritik mot ambitionsnivån.

Gabriel Leding på Veriad delar den bedömningen.
– Om gränsvärdena införs först 2030 tycker jag att de måste sättas på en nivå som faktiskt driver ytterligare utsläppsminskningar, inte bara fångar den utveckling som ändå förväntas ske genom teknikutveckling, materialomställning och andra styrmedel.

Boverket har analyserat tre ambitionsnivåer och föreslår alternativ 2, som myndigheten beskriver som en avvägning mellan klimatambition och genomförbarhet. Alternativ 1 innebär hårdare gränsvärden.

Gabriel Leding anser att den högre nivån bör vara utgångspunkten.
– Jag tycker att alternativ 1 är en rimligare utgångspunkt än Boverkets föreslagna alternativ 2, även om det naturligtvis behöver finnas möjlighet att hantera byggnader med särskilda klimatdrivande förutsättningar. Det är också ganska talande att en stor majoritet i Boverkets egen hearing föredrog alternativ 1.

Han pekar också på de uppgifter som Länsstyrelsen i Stockholm lyfter i sitt remissvar. Enligt länsstyrelsen klarar aktörerna inom Klimatarena Stockholm redan i dag alternativ 2 med god marginal, samtidigt som projektstudier visar att betydande utsläppsminskningar i vissa fall kan göras utan ökade projektkostnader.
– Det finns dessutom flera exempel som visar att branschen har kommit längre än vad man kanske ger den cred för. Länsstyrelsen i Stockholm bedömer exempelvis att aktörerna inom Klimatarena Stockholm redan i dag klarar alternativ 2 med råge, och färska projektstudier visar att utsläppsminskningar på 30–40 procent i många fall kan genomföras utan att projektbudgeten ökar.

Ser risk för mindre företag
Boverket har samtidigt pekat på att den högsta ambitionsnivån kan innebära särskilda risker för små och medelstora företag.

Den invändningen tycker Leding är relevant.
– Jag tycker att Boverket lyfter en relevant risk. Mindre byggföretag har ofta begränsade resurser och kan få svårare att hantera skärpta klimatkrav.

Men enligt honom behöver lösningen inte vara lägre krav för hela branschen.
– Det behöver inte betyda att de har sämre möjligheter att faktiskt minska utsläppen. Med rätt stöd och kompetens kan även mindre aktörer klara ambitiösa klimatkrav. Därför tycker jag att fokus bör ligga på att skapa rimliga förutsättningar för dem, snarare än att sänka ambitionsnivån för hela branschen, säger Gabriel Leding till Bostadspolitik.se.

Återkommer till regelglappet
Redan i somras varnade Gabriel Leding i en intervju med Bostadspolitik.se för ett regelglapp när delar av dagens system för klimatredovisning försvinner innan de nya kraven börjar gälla fullt ut. Den risken har nu också uppmärksammats av flera remissinstanser i deras svar på Boverkets förslag.
– Det är glädjande att frågan har fått så pass stort gehör bland remissinstanserna, där flera tunga branschaktörer, myndigheter och lärosäten nu varnar för konsekvenserna. Men jag tycker fortfarande att frågan får för lite utrymme i den bredare debatten.

Han menar att ett glapp riskerar att slå mot just den kompetensuppbyggnad som behövs för att klara skärpta krav framöver.
– Vi riskerar alltså att avveckla ett redan etablerat system för klimatredovisning, låta stora delar av branschen stå utan krav under flera år och därefter införa ett nytt, mer omfattande regelverk. Det är svårt att se logiken i det, särskilt när vi samtidigt diskuterar hur mindre aktörer ska få möjlighet att bygga upp den kompetens som framtidens klimatkrav förutsätter.

Han hoppas därför att kritiken i remissvaren får regeringen att se över övergången mellan regelverken.
– Min förhoppning är att den breda kritiken i remissvaren också leder till att regeringen omprövar övergången mellan regelverken.