Reavinstskatten delar riksdagen: L mest positiva, S varnar för orättvisa
Kristdemokraterna vill trappa ned reavinstskatten för att öka rörligheten på bostadsmarknaden – ett förslag som väcker både stöd och skepsis bland övriga riksdagspartier. Liberalerna ser det som en frihetsfråga, medan Socialdemokraterna varnar för att sänkningen främst skulle gynna de som redan äger sitt boende.
Kristdemokraterna vill öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att stegvis avskaffa reavinstskatten. Enligt partiets förslag ska beskattningen börja trappas ned efter fem års ägande och vara helt borttagen efter 16 år – ett sätt att få fler, särskilt äldre, att ta steget att flytta.
– Det är en push i slutändan, som vi tror kan få folk att ta beslutet att faktiskt flytta till ett boende som är mer anpassat efter ens situation, sade Kristdemokraternas bostadspolitiske talesperson Larry Söder till Bostadspolitik.se i förra veckan.
Moderaternas bostadspolitiske talesperson David Josefsson delar bilden av att reavinstskatten skapar inlåsningseffekter, men påpekar att förändringar i skattesystemet måste hanteras varsamt.
– I grunden håller vi med om att reavinstskatten gör att många bostäder inte utnyttjas optimalt, men det är alltid komplicerat att göra enskilda förändringar i skattesystemet utan en större kontext, sade han i en intervju med Bostadspolitik.se.
Liberalerna positiva till förslaget
Bostadspolitik.se har frågat hur övriga riksdagspartier ställer sig till förslaget, och Liberalerna – som även de ingår i Tidösamarbetet – är de som är mest positiva.
– Liberalerna ställer sig positiva till förslaget att trappa ned reavinstskatten över tid, vi lade fram ett liknande förslag för ett par år sedan, säger Patrik Karlson, bostadspolitisk talesperson för Liberalerna och fortsätter:
– Att få ned reavinstskatten är ett klokt angreppssätt för att öka incitamenten att flytta och få igång en ökad rörlighet på bostadsmarknaden, särskilt för de som bott länge i sin bostad.
Han menar att skattesystemet delvis är det som håller tillbaka flyttkedjorna i dagsläget.
– Dagens skattesystem är ett av flera hinder för en fungerande bostadsmarknad. Kombinationen av höga flyttskatter och stelbenta kreditregler har skapat besvärliga inlåsningseffekter… Många drar sig för att byta bostad eftersom kostnaden ofta blir så hög att det framstår som mer lönsamt att bo kvar, även om boendet är oönskat. Flyttskatterna har visat sig vara en del i att stoppa upp flyttkedjorna och låsa fast hushåll i fel bostäder.
– Det märks tydligt idag, äldre blir kvar i för stora boenden, familjer bor för trångt och människor tackar nej till utbildningar och jobb på annan ort på grund av flyttkostnader och brist på efterfrågade bostäder, säger Patrik Karlson.
Han menar att situationen är skadlig både för enskilda individer och bostadsmarknaden i stort.
– För oss liberaler är detta i grunden en frihetsfråga. Människor ska själva kunna forma sina liv och bosätta sig där de vill, utan att staten lägger onödiga hinder i vägen. Men idag undergrävs den rätten. Det skadar inte bara individen utan även samhället när bostäder inte utnyttjas mer effektivt än vad som är fallet idag, säger Patrik Karlson och fortsätter:
– Dessutom har senare års kreditrestriktioner, som det skärpta amorteringskravet, förstärkt inlåsningen. Hårda amorteringskrav och bolånetak har gjort det ännu svårare för många hushåll att flytta dit jobben eller studierna finns. Nu ändrar vi på det, men sammantaget står nuvarande system i vägen för både individens valfrihet och en sund bostadsmarknad.
Liberalerna vill se ytterligare skattereformer.
– Sverige skulle må bra av att genomföra en bred skattereform. En del i det arbetet bör ha fokus på att öka rörligheten och stärka rätten att välja sitt boende.
– Då vill vi gärna se sänkt reavinstskatt vid bostadsflytt. Skatten på vinsten vid bostadsförsäljning håller tillbaka rörligheten på bostadsmarknaden. Ett första steg togs när uppskovsräntan slopades och nästa steg är att sänka själva reavinstskatten. En tidsbaserad avtrappning, där skatten minskar år för år för att åtminstone gå ned till halva skattesatsen (11 procent), vore ett effektivt sätt att undanröja ett flytthinder. Då kan äldre som bott länge i sin bostad och vill byta till något mindre boende göra det utan att drabbas av en skattechock, samtidigt som villor och större lägenheter frigörs för barnfamiljer och ökar rörligheten på bostadsmarknaden.
– Vi vill även se över stämpelskatten vid lagfart när du köper en fastighet. I dag måste den som köper hus betala 1,5 procent av priset i stämpelskatt (lagfartskostnad). Denna skatt straffar unga på tröskeln, bromsar äldre som vill byta till mindre och låser bostäder där jobb och studier finns och bör därför sänkas.
Liberalerna säger bestämt nej till att införa nya skatter på boende, som exempelvis en återinförd fastighetsskatt, och menar att fokus istället bör ligga på att sänka de skatter som hindrar rörlighet på bostadsmarknaden.
– Vi vill införa ett skattebefriat bosparande för förstagångsköpare. Det ska löna sig att spara och ta ansvar. Genom att hjälpa människor att hjälpa sig själva kan ett skattebefriat bosparande leda till samhällsvinster, utan att staten behöver gå in med ekonomiskt stöd eller bidrag, säger Patrik Karlson.
Det fjärde partiet i Tidösamarbetet, Sverigedemokraterna, säger varken ja eller nej till KD:s förslag om att successivt slopa reavinstskatten i dagsläget.
– Sverigedemokraterna är öppna för att titta på frågan, men sådana förändringar måste hanteras inom ramen för en ordnad budgetprocess och med respekt för helheten i statsfinanserna, säger Mikael Eskilandersson, bostadspolitisk talesperson för SD.
SD redo att diskutera
Men även SD delar antagandet att en lägre reavinstskatt skulle kunna leda till att flyttkedjorna rör på sig.
– Det är rimligt att anta att minskad reavinstskatt bidrar till att fler får ekonomiska förutsättningar för att anpassa sitt boende och att bostadsbeståndet totalt sett då nyttjas bättre.
– Att det dessutom gynnar ägt boende är en fördel, då ökad andel ägt boende har många makroekonomiska fördelar och skapar ökad trygghet i samhället… Sverige har, jämfört med exempelvis Norge, en låg andel ägt boende och det skulle ha flera positiva effekter på samhället om andelen ägt boende ökade, som ökad trygghet, ett ökat naturligt sparande och ett samhälle som bättre står emot ekonomiska kriser.
Vilka reformer tycker ni är viktigast för att underlätta för hushåll att flytta till en bostad som passar bättre när livssituationen förändras?
– De viktigaste reformerna är de som skapar de ekonomiska förutsättningarna för att människor ska kunna välja boende fritt. Både vad gäller att få mer kvar av sin lön genom jobbskatteavdrag, men också skattebefrielse av sparande på ISK-konto och minskad kostsam byråkrati kring byggande, säger Mikael Eskilandersson och fortsätter:
– Dessa delar arbetar vi och regeringen för att förändra, och den nya PBL:en är ett bra bevis på att det går att skala av mycket onödig byråkrati genom att man inte längre behöver dyra bygglov för 30 kvadratmeter tillbyggnad eller dyra anmälningsavgifter för så kallade Attefallshus.
– Ytterligare förändringar som kommer att göra det billigare att bygga är Sverigehusen, när dessa kan byggas utan bygglov enligt standardmodeller, vilket minskar kostnaderna så att de kan efterfrågas av fler.
C vill se bredare reformer
Centerpartiet menar att det krävs mer än en avtrappning av reavinstskatten för att lösa problemen på bostadsmarknaden.
– Reavinstskatten är en pusselbit i en större pusselläggning för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, säger Alireza Akhondi, bostadspolitisk talesperson för Centerpartiet och fortsätter:
– Ensamt löser det inget utan blir bara en gåva till en generation som fått enorma värdeökningar på sina fastigheter.
Han menar att partiet har många olika förslag som tillsammans blir en bra helhet.
– Centerpartiet har en stor palett med åtgärder för att få pusselbitarna att ge synergier till varandra. Alltifrån översyn av alla skatter som rör bostäder, det vill säga stämpelskatter, reavinstskatt till moms på hyror.
– Bosparande för unga, kreditgarantier, fler äldrebostäder, friare hyressättning samt avskaffande av de skärpta amorteringskraven… Även bankernas utlåningsregler för pensionärer ska ses över, säger Alireza Akhondi.
Centerpartiet vill se breda reformer.
– Ingen enskild åtgärd kommer dock att lösa den djupa insider/outsider-problematik som byggts in i den svenska bostadsmarknaden. Inget block kan ensamt lösa allt givet de långa drag som denna sektor är beroende av. Vi har därför föreslagit både en bostadskommission, men också en bred skattereform, säger Alireza Akhondi.
S vill inte gynna en enskild upplåtelseform
Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring menar att Sverige behöver fler bostäder och en rättvisare bostadsmarknad.
– Vi socialdemokrater vill se en bostadsmarknad som fungerar för hela befolkningen, inte bara för dem som redan äger sitt boende. Vi vill öka bostadsbyggandet, och vi ska bygga bostäder som fler har råd att bo i, säger han.
– Vi måste få bort trösklar som hindrar många grupper från att ha råd att ta sig in på bostadsmarknaden. Det kräver åtgärder som är kostnadseffektiva och leder till fler bostäder. Det är den enskilt viktigaste åtgärden för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Han vill se ett större grepp om skattesystemet snarare än en punktinsats mot reavinstskatten.
– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. Ytterligare separata skattesänkningar och skattesubventioner ser vi i dagsläget inte som aktuella. Vi vill i stället ta ett samlat grepp, där skattesystemet blir mer rättvist och neutralt mellan olika upplåtelseformer, säger Joakim Järrebring och fortsätter:
– För att skapa tydliga och långsiktiga regler att förhålla sig till bör därför eventuella förändringar av beskattningen av bostadsmarknaden ske med försiktighet, över en längre tidsperiod och med största möjliga politiska enighet.
