Riksrevisionen: ”Lagstiftningen är tydlig, samma krav och regler ska gälla genom hela kedjan”

Riksrevisionen riktar skarp kritik mot svenska myndigheters förmåga att ställa krav på skäliga arbetsvillkor i offentliga upphandlingar.
För Bostadspolitik.se berättar revisionsdirektör Yvonne Thorsén om hur byggbranschen sticker ut – och varför sänkt tröskelvärde inte är lösningen.

Riksrevisionen är kritisk till svenska myndigheters förmåga att ställa krav på skäliga arbetsvillkor i offentliga upphandlingar och granskningen ”RiR 2025:21 Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling” varnar riksrevisionen för att myndigheterna riskerar att bidra till lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och osund konkurrens.

I Sverige upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar cirka 18 procent av BNP. Om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och värdet på upphandlingen är tillräckligt stort ska myndigheterna ställa krav på lägstanivå när det gäller lön, semester och arbetstid.

Riksrevisionens granskning visar dock att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Endast i hälften av de granskade upphandlingarna gjordes en bedömning om arbetsrättsliga krav behövdes. Bara en tredjedel av avtalen innehöll villkor om lön, semester och arbetstid. Det är låga siffror med tanke på att de granskade upphandlingarna är över tröskelvärdet och tillhör högriskbranscher.

I granskningen benämns byggbranschen som en riskbransch, och särskilt utsatt. På vilket sätt sticker byggbranschen ut?
– Vi valde att ha med byggbranschen eftersom Ekobrottsmyndigheten bedömer att det är en bransch som löper högre risk för arbetslivskriminalitet, säger Yvonne Thorsén, revisionsdirektör på Riksrevisionen som projektlett granskningen.
– Byggbranschen sticker även ut på så sätt att de arbetsrättsliga kontraktsvillkoren från Upphandlingsmyndigheten kom först 2022, trots att det alltså är en väldigt riskfylld och stor bransch.

En särskild utmaning som nämns i rapporten är att det inom byggbranschen ofta finns många underleverantörer. Hur kommer man till rätta med det?
– Lagstiftningen är tydlig, samma krav och regler ska gälla genom hela kedjan. Många menar att det är upp till huvudentreprenören att följa upp, men i slutändan är det myndigheten som gör upphandlingen.
– Här tror vi att ID06 kan vara till hjälp. Det finns en hel del praktiska utmaningar när det gäller kontroll av underleverantörer men genom ID06 kan man se vem den faktiska personen som befinner sig på arbetsplatsen och som utför uppdraget är, i realtid.

Tittat på grannländerna
På tal om praktiska lösningar har Finland och deras skattekort ofta lyfts som ett effektivt sätt att stävja arbetslivskriminalitet. Yvonne Thorsén menar emellertid att den svenska och finska arbetsmarknaden inte är helt jämförbar när det gäller byggsektorn.
– Exempelvis skiljer det sig åt eftersom man i Finland har allmängiltiga kollektivavtal, vilket gör att man redan har inbyggda minimilöner… I Sverige har vi ju inga minimilöner och då finns det egentligen ingen botten, här är det fri avtalsfrihet.

Men även om förutsättningarna skiljer sig åt har Riksrevisionen tittat på och tagit intryck av våra nordiska grannländer.
– Vi har som sagt tittat på Finland och vi har tittat på Norge, men där är också situationen lite annorlunda. Danmark påminner mer om Sverige i de här frågorna och där har vi plockat med oss hur de arbetar med uppföljning, säger Yvonne Thorsén.

Trafikverket är ett gott föredömme
Medan den övergripande tonen i Riksrevisionens rapport är relativt nedslående gällande svenska myndigheters förmåga att säkerställa skäliga arbetsvillkor hos sina leverantörer lyfts Trafikverket fram som ett gott exempel. Granskningen visar att Trafikverket har rutiner för hur sociala krav, däribland arbetsrättsliga krav, ska följas upp i varje projekt, och i samtliga Trafikverkets upphandlingar som granskats har uppföljning genomförts. I vissa fall har det skett genom diskussion med leverantören, i några fall har stickprov av lönespecifikationer granskats. Yvonne Thorsén tror att många kan dra lärdom av hur Trafikverket arbetat.
– Trafikverket upphandlar ju exempelvis stora anläggningsprojekt som ofta inte är helt olika byggprojekt. Den typen av stora inhägnade projekt påminner på sätt och vis om byggarbetsplatser och trots det har Trafikverket lyckats med sin uppföljning.

En myndighet är skyldig att ställa krav på arbetsrättsliga villkor om upphandlingen överstiger det ett specifikt tröskelvärde. Under tröskelvärdena gäller nationella regler, men över tröskelvärdena finns mer omfattande krav som härstammar från EU-direktiv. Tröskelvärdet för statliga myndigheter som upphandlar byggentreprenader ligger på omkring 60 miljoner kronor medan varor och tjänster har ett tröskelvärde på 1,5 miljoner kronor. Yvonne Thorsén tror inte att ett sänkt tröskelvärde på byggentreprenader skulle förbättra situationen.
– Tittar man på hur det ser ut idag är det få som ställer de här kraven även i de fall de faktiskt måste, så att omfatta ännu fler och mindre upphandlingar skulle troligen inte vara särskilt effektivt. Men myndigheterna måste bli bättre i de fall där de har skyldighet att ställa krav, säger Yvonne Thorsén.