Sex aktörer nappade på Stockholms unika markanvisningstävling: ”Fantastiskt gensvar”

Nu har Stockholms stad utvärderat bidragen i den omtalade markanvisningstävlingen i Bällsta hamn – där markpriset redan är satt och där klimatpåverkan är det tyngst vägande kriteriet.
– Det har gått över förväntan. Jag önskar att alla som skickat in fick bygga, säger Andreas Huss, klimatstrateg och omställningsledare på Stockholms stads exploateringskontor.

Bakgrunden till den omtalade markanvisningstävlingen är att Stockholms stad vill driva på utvecklingen av teknikutveckling, innovation och klimatsmart byggande.

Förutsättningarna i Bällsta:

• Markpriset redan är satt: 23 500 kronor per kvadratmeter ljus BTA för bostadsdelen.
• Istället är kriterierna i tävlingen klimatpåverkan (som väger tyngst, 50 procent), projektidén (30) och bolagets kompetens/referensprojekt (20).
• Projektet är uppdelat i två – ganska likvärdiga – delar. Vinnaren i tävlingen väljer vilken del de vill gå vidare med, tvåan erbjuds den andra delen.

Den 13 oktober var sista dag för att lämna in bidrag, och staden har nu utvärderat dem.

Andreas Huss kan i nuläget inte avslöja vilka som vinner eller vilka som lämnat in förslag (nämnden ska klubba det hela i februari).
– Men vi fick in sex bidrag – det handlar om både små och stora aktörer, både trä- och betongbyggare. Alla aktörerna finns på Stockholmsmarknaden i dag, säger Andreas Huss, som säger att han har överraskats över den höga kvalitén på bidragen.
– Det gensvar vi fått från branschen har varit fantastiskt. Jag vet ganska mycket om vad branschen är kapabel att prestera, men de har faktiskt överträffat mina förväntningar, både vad gäller klimat och de övriga kriterierna.

Klimatkriteriet mäts i kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Boverkets omtalade förslag till nya gränsvärden ligger på 235 kilo CO2e/m2 BTA år 2030 – det skarpare alternativet som man valde att inte gå fram med låg på 190 kilo.
– Bidragen i den här tävlingen ligger på mellan 70 och 146 kilo, berättar Andreas Huss.

Evozero fick godkänt
En stor utmaning i den här tävlingen ligger dock i att tillträdet till projektet är beräknat till någon gång mellan år 2033 och 2036 – staden har uppmanat aktörerna att använda ”kommande realistiska och genomförbara innovationer” i sina förslag och beräkningar. Staden har till exempel valt att godkänna så kallad evozero-cement (där koldioxod fångas in i direkt i tillverkningsprocessen och lagras permanent istället för att släppas ut i atmosfären) i tävlingen.
– Evozero har ingen EPD (Environmental Product Declaration) än men Stockholm ska stödja teknik och innovation så vi valde att godkänna den här cementen och använder man den så kan siffrorna bli väldigt låga.

Andreas Huss menar att bidragen är trovärdiga i bedömningarna av klimatavtrycken även om de alltså delvis grundas på tekniker som ska finnas först om några år.
– Man märker att de här aktörerna är pålästa, de har testat saker, de vet vad som är på gång inom byggmaterialbranschen. Vi bad dem att spänna bågen och titta på framtida material så visst: En framtida materialutveckling är inprisad. Men de har beskrivit på ett bra sätt hur de har tänkt och utifrån detta skulle jag säga att det redan i dag hade varit möjligt att bygga det här projektet med en klimatpåverkan på runt 100 kilo per kvadratmeter, säger Andreas Huss.

Markpriset var bestämt till 23 500 kronor per kvadratmeter – var det rätt?
– Man brukar säga att om man får in sex till åtta förslag så är priset rätt. Så det var det. Sen vet jag att en del andra aktörer inte fick ihop kalkylerna på grund av markpriset. Men vi fick in tillräckligt många förslag.

Finns det något som ni, så här i efterhand, borde ha gjort annorlunda?
– Nästa gång borde vi ställa tydligare frågor kring vissa delar, så att det blir lättare för aktörerna att svara och förklara. Det kan handla om att vi tydligare begär in hur man redovisar till exempel byggdelar och moduler.

Håll utkik på budgeten!
För Andreas Huss är övertygad om att det blir en ”nästa gång”.
– Ja. Den här tävlingen låg i budgeten för 2026. Budgeten för 2027 läggs fram snart. Jag vet inte vad som kommer att stå i den, men jag skulle tro att staden går vidare med det här upplägget. Jag kan uppmana byggaktörerna där ute att hålla koll på budgeten när den kommer.
– Den här piloten har gått väldigt bra. Vi Stockholm har möjligheten att driva på utvecklingen. Vi äger attraktiv mark, det finns många seriösa aktörer här och vi har kraften att ta på oss att jobba med teknikutveckling och innovation. Vi vill tillsammans med byggaktörerna utveckla och nå de mål Stockholms stad har inom tex bostadsproduktion och klimat.

 

FAKTA/ MARKANVISNINGSTÄVLINGEN I BÄLLSTA HAMN

• Två byggrätter om vardera cirka 15 000 kvadratmeter ljus BTA.
• De två projekten bildar ett sammanhängande kvarter med åtta våningar. De två projekten ska båda innehålla 150 bostadsrätter men i övrigt skiljer de sig åt lite grann: Det ena innehåller till exempel en LSS-gruppbostad och det andra en förskola och ett skyddsrum. (I tävlingen har ansökningarna utformats utifrån förutsättningarna för projektet med förskolan för att göra utvärderingen jämförbar.)
• Två aktörer väljs ut av de sex som har skickat in. Vinnaren får välja ett av de två projekten. Tvåan erbjuds att utveckla det andra.
• Markpriset är satt på förhand: 23 500 kronor per kvadratmeter ljus BTA för bostäder, 5 200 kronor för lokaler, samt 5 700 kronor för förskola.
• Men man tävlar alltså inte alls på pris. Kriterierna är klimatpåverkan (50 procent), beskrivning av projektidé (30) och bolagets kompetens och referensprojekt (20 procent).