SKR kritiserar nya BRF-reglerna: ”En klar brist”

Kommunerna bör inte få ett utökat formellt ansvar för att stödja bostadsrättsföreningar i arbetet mot kriminalitet. Det anser SKR.
Samtidigt riktar organisationen kritik mot regeringens förslag: frågan om vem som ska stötta föreningarna borde ha utretts ordentligt.

Debatten om bostadsrättsföreningarnas ansvar i kampen mot kriminaliteten tog fart sedan Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige, på Bostadspolitik.se varnade för att regeringen ger föreningarna nya möjligheter att agera mot kriminella utan att samtidigt bygga upp ett tillräckligt stöd runt de ideellt arbetande styrelserna.

Lindgren pekade bland annat på kommunerna som en aktör som skulle kunna få ett tydligare ansvar för kunskap, samordning och stöd.

I en uppföljande intervju med Bostadspolitik.se höll Bostadsrätterna med om att det finns risker för styrelseledamöter som tvingas hantera personer med kopplingar till kriminalitet. Organisationen öppnade också för kommunalt stöd, men betonade att kommunerna inte bör involveras i föreningarnas medlemsprövning.

Nu ger Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, sin syn på frågan.

"Bedriver omfattande arbete"
Organisationen vill inte se något utvidgat formellt kommunalt ansvar för att stödja just bostadsrättsföreningar.
– Kommunerna bedriver, som Magnus Lindgren är inne på, ett systematiskt och omfattande brottsförebyggande arbete redan i dag. Det arbetet är inte riktat mot en särskild boende- eller upplåtelseform, säger Mikael Kipowski, sektionschef på SKR.

Kommunerna har redan en samordnande roll där bland annat polisen och andra samhällsaktörer ingår, framhåller han, och inom kommunerna samlas därför också mycket kunskap om de lokala problemen.
– Vi ser dock inte att det formella ansvaret för att stödja just bostadsrättsföreningar bör utvidgas.

Det betyder samtidigt inte att bostadsrättsföreningar står utanför kommunernas befintliga brottsförebyggande arbete. Enligt SKR kan föreningarna omfattas av den samverkan som redan sker, exempelvis inom ramen för så kallad platssamverkan.
– Inom ramen för kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete och den samordnande rollen som de redan har ryms alla samhällsaktörer som kan vara i behov av och även bidra till ett tryggare lokalsamhälle. Det kan även omfatta bostadsrättsföreningar, inte minst inom ramen för det som brukar kallas platssamverkan.

Kan inte ta ansvar
Däremot drar SKR samma gräns som Bostadsrätterna när det gäller föreningarnas interna beslut.
– Kommunerna kan inte ta ansvar för vem som godkänns som medlem i en bostadsrättsförening eller på vilka grunder ett sådant medlemskap ska ses som förverkat.

SKR lämnade inga synpunkter på regeringens förslag under remissomgången. Enligt Mikael Kipowski var organisationens generella bedömning att förslaget skulle få en relativt begränsad påverkan på kommunerna.

Men SKR ser samtidigt möjliga indirekta konsekvenser för den kommunala verksamheten.
– Samtidigt ser vi att några delar av förslaget kan belasta vissa verksamheter. Exempelvis skulle det kunna innebära en något ökad påfrestning på socialtjänsten om fler personer, inte minst de med barn, sägs upp från sina bostäder.

SKR vill inte spekulera i exakt vilka risker de nya befogenheterna kan innebära för bostadsrättsföreningarnas styrelser. Men organisationen pekar på kommunernas egna erfarenheter av att hantera personer med stort våldskapital eller personer som på andra sätt uppträder hotfullt.
– SKR har under lång tid uppmärksammat de utmaningar som följer av att handlägga ärenden som involverar personer med stort våldskapital eller på annat sätt är hotfulla. Det är en svår uppgift som kräver en organisation som kan stötta och goda rutiner.

Här kommer också SKR tydligaste kritik mot förslaget.

"Borde ha utretts ordentligt"
På frågan om någon annan aktör än kommunerna borde ha ett tydligare ansvar för att stötta bostadsrättsföreningarna svarar Mikael Kipowski:
– Det är en fråga som borde utretts ordentligt och det är en klar brist att det inte föreslagits någon specifik aktör eller myndighet som kan stötta bostadsrättsföreningarna.

SKR delar samtidigt Bostadsrätternas uppfattning att kommunalt stöd inte bör innebära att kommunerna får någon roll i själva medlemsprövningen.
– Vi kan inte se att det finns någon ambition att involvera kommunerna i bostadsrätternas medlemsprövning i detta förslag och det är inte heller en fråga som SKR på något sätt driver.