Socialdemokraterna sågar reglerna för tilläggslån: ”Kritiken är fullt rimlig”
På onsdag, den 1 april, införs de nya bolånereglerna. Reglerna för tilläggslån har debatterats en hel del den senaste tiden och regelverket får nu hård kritik från Socialdemokraterna som menar att förändringarna kan skapa allvarliga snedvridningar på bostadsmarknaden utan att det finns några ordentliga analyser som visar nyttan:
– Jag misstänker att de inte alls funderat över den här typen av effekter, säger Patrik Lundqvist (S) till Bostadspolitik.se.
Förra veckan riktade SBAB:s chefsekonom Robert Boije skarp kritik mot regeringens nya regler för tilläggslån i en intervju med Bostadspolitik.se. Hans huvudinvändning är att regeringen talar om möjligheten att ta över en tidigare partners bolån, men inte om det som ofta är det verkliga problemet vid en separation: att den som vill bo kvar också måste kunna låna för att lösa ut den andra parten.
– Dessutom bidrar det nya regelverket till en rejäl snedvridning: Om man väljer att sälja den gemensamma bostaden och köper en identisk likadan bostad intill den befintliga är det när bolånetaket höjs till 90 procent möjligt att ta ett större lån än om man bor kvar i sin befintliga bostad. Denna olikabehandling är, åtminstone i mina ögon, orimlig, sa han bland annat.
Nu ställer sig Socialdemokraterna bakom stora delar av den kritiken. I en intervju med Bostadspolitik.se säger riksdagsledamoten Patrik Lundqvist (S), som hanterat frågan i finansutskottet för partiets räkning, att kritiken mot regelverket är berättigad.
– Kritiken är fullt rimlig. Jag lyfte delar av de här problemen under debatten i riksdagen innan det beslutades, men med fokus på fastigheter med renoveringsbehov, och inte separationer, men i grund och botten är det ju samma regler som skapar båda de problemen.
– Det tillsammans med att de här förändringarna har stor risk att elda på prisökningar gör mig orolig för att utvecklingen blir negativ för väldigt många istället för att ge unga nya möjligheter, säger han.
Tycker du att regeringen har underskattat konsekvenserna för hushåll som separerar och där den ena parten vill bo kvar i bostaden?
– Det är svårt att säga eftersom de inte gjort någon sådan analys alls, inte offentligt åtminstone, men hänvisar i promemorian till blancolån för den som behöver komplettera, och det är ju en synnerligen dålig idé ändå.
– Jag misstänker att de inte alls funderat över den här typen av effekter för enskilda utan bara sett till skuldkvoten och velat hålla den totala skulden nere genom att sänka tilläggslånen när de höjer taket för nya lån.
Robert Boije menar att reglerna skapar en snedvridning där det kan bli lättare att sälja en bostad och köpa en ny identisk bostad än att bo kvar i den befintliga. Delar du den bilden?
– Ja, absolut, det är en av flera effekter som man kan se framför sig av att separera lån vid köp och senare tilläggslån på det här viset, och det är sällan bra att styra människors handlande på det sättet.
På frågan om det nya regelverket kan leda till fler tvingade bostadsbyten vid separationer, särskilt för barnfamiljer, svarar Patrik Lundqvist:
– Ja, men hur många är ju svårt att säga. Tyvärr så sker ju många separationer under småbarnsåren, och köper man då större för att få plats med en växande familj riskerar man ju att hamna i de här problemen.
Det ligger nära den bild som SBAB tecknat i sin kritik. När familjer nyligen köpt en större bostad, ofta med hög belåning, kan det bli särskilt svårt att hantera ett utköp inom ramen för de nya reglerna. Då riskerar regelverket i praktiken att göra det svårare att bo kvar i det befintliga hemmet.
Kritiken mot regeringens nya regler stannar inte heller vid hur det drabbar människor som separerar. Patrik Lundqvist understryker även hur reglerna missgynnar hushåll som köper bostäder med renoveringsbehov.
– Jag tycker det är problematisk med de snedvridningar det skapar, framför allt att det ger nackdelar för de som köper bostäder med renoveringsbehov som de då inte kan låna till i samma utsträckning som om de köper en nyrenoverad fastighet. Det riskerar i värsta fall att vi får en kapitalförstöring där bostäder ”förfaller” i onödan.
– Jag är också tveksam till om de kompenserar för höjt tak och slopat amorteringskrav, men eftersom det inte finns några rejälare analyser att luta sig mot så är det svårt att vara för säker om de fyller den funktionen. Gör de inte det så är det svårt att se något positivt med det här, och då finns bara nackdelarna kvar.
Kommer Socialdemokraterna att driva frågan politiskt, och vilka förändringar vill ni i så fall se i regelverket?
– Vi kommer följa upp det här och se över vad som kommer behöva göras för att komma åt problemen. Priserna måste ner och fler bostäder byggas där det behövs, så vi vill ta ett helhetsgrepp om frågorna och säkra ordentliga bostäder för alla till rimliga villkor och priser.
– Men exakta detaljer om hur regelverket och hur vi väljer att hantera de här problemen kan jag inte ge idag, säger Patrik Lundqvist till Bostadspolitik.se.
