Spricka i remissrundan om Boverkets PBL-förslag – branschen vill gå längre

Efter SKR:s nej till ett gemensamt nationellt system för PBL-ärenden menar flera tunga remissinstanser, bland annat flera aktörer från byggbranschen, att just ett sådant system skulle vara den mest effektiva vägen till enhetligare processer och bättre digitalisering.

Som Bostadspolitik.se kunde berätta i torsdagens nyhetsbrev säger SKR nej till ett nationellt system för PBL-ärenden. Nu framträder emellertid en tydlig spricka i remissrundan kring Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden då flera branschaktörer förespråkar Boverkets mest långtgående förslag.

Boverket har utrett flera scenarier för hur PBL-processerna kan standardiseras. Det mest långtgående är scenario 7 – ett nationellt ärendehanteringssystem – som myndigheten beskriver som det alternativ som har störst nyttoeffekt för flest aktörer. Rapporten hänvisar också till analyser som pekar på effektiviseringsvinster i detaljplane- och bygglovsprocesserna på 2,2–2,6 miljarder kronor per år.

Det är också detta scenario som Byggföretagen tydligt sluter upp bakom. I remissvaret skriver organisationen:
”Byggföretagen välkomnar uppdragets ambition att skapa en mer enhetlig, effektiv och digitaliserad samhällsbyggnadsprocess och instämmer i rapportens problembeskrivning. Bristen på enhetlighet i kommunernas PBL-hantering är ett betydande hinder för effektivitet, förutsägbarhet och digitalisering”, skriver Byggföretagen i sitt remissvar som undertecknats av vd Catharina Elmsäter-Svärd.

I remissen nöjer man sig inte med att stödja mer enhetliga regler utan landar också tydligt i att staten bör välja det mest långtgående alternativet.
”Byggföretagen tillstyrker införandet av en nationell klassificeringsstruktur och anser att ett obligatoriskt införande är nödvändigt. Byggföretagen förordar och tillstyrker scenario 7 – ett nationellt ärendehanteringssystem”.

Längre fram i remissvaret utvecklar Byggföretagen varför:
”Byggföretagen förordar scenario 7. Det ger bäst förutsättningar för att kostnadseffektivt uppnå de eftersträvansvärda nyttorna och säkerställa att förändringen får fullt genomslag i samtliga kommuner och skapar också bäst nytta för byggherrar. Vår bedömning är att scenario 4 är otillräckligt och skapar risker för spridd implementation och begränsad interoperabilitet, vilket gör att nyttor går förlorade”.

Även Digg, Myndigheten för digital förvaltning, ansluter till den linjen. Myndigheten skriver:
”Digg är positiv till förslaget på klassificeringsstruktur samt att ta fram ett nationellt system för hantering av ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900). Boverket visar tydligt i sin rapport att nyttan överstiger kostnaden samt behovet av styrning av digitaliseringen”.

Byggherrarna intar en något mer försiktig hållning, men beskriver samtidigt dagens variation mellan kommunerna som ett konkret problem för branschen. I remissvaret skriver man:
”Byggherrarna delar Boverkets bedömning att dagens variation i hanteringen av PBL-ärenden försvårar jämförbarhet, digitalisering och effektiv ärendehantering. För byggherrar innebär det osäkerhet, bristande förutsebarhet och ökade transaktionskostnader”, skriver vd Tommy Lenberg.

Byggherrarna sätter dock också upp ett villkor för ett eventuellt nationellt system:
”Ett eventuellt införande av nationellt ärendehanteringssystem behöver skapa ledtidsvinster och bland annat innehålla en tydlig nationell processmodell och standardiserade mätpunkter. Annars riskerar reformen att bli en IT-reform utan produktivitetslyft”.

Åsikterna är dock inte helt samstämmiga ens bland dem som är positiva till starkare statlig styrning. Sveriges Allmännytta förespråkar å ena sidan ett obligatoriskt system:
”Sveriges Allmännytta instämmer i Boverkets bedömning om att ett nationellt system för PBL-ärenden bör införas och att systemet bör vara obligatoriskt för kommunerna. Det skapar förutsättningar för att en mer enhetlig och rättssäker handläggning av PBL-ärenden i kommunerna”

Men samtidigt vill man öppna för en friare teknisk modell:
”Sveriges Allmännytta förespråkar Boverkets scenario 2, klassificering och nyckeltal med författningsstöd men fri teknisk implementering. Den gemensamma strukturen bör styras av staten genom att klassificeringen och nyckeltalen regleras i förordning och i myndighetsföreskrifter.”

Här hittar du samtliga remissvar gällande Boverkets rapport.