Tror att fler regler är lösningen – inte färre

Inte ens Vilgot Österlund själv tror att politiken kommer att nappa på några av hans förslag (som fått kritiker att prata om DDR-Sverige).
– Men jag ser inga andra lösningar för att komma från dagens situation, som gör att sjuksköterskor inte kan få en bostad. Det krävs radikala förslag, säger Arena Idés utredare till Bostadspolitik.se.

I förra veckan presenterades Arena Idés och Bostad 2030:s sjuksköterskeindex, som visar på svårigheterna för en sjuksköterska att skaffa en bostad. År 2000 hade en sjuksköterska i Stockholms stad råd att köpa en lägenhet på 65 kvadratmeter, i dag räcker lönen till en lägenhet på 34 kvadratmeter. ”Trean har blivit en etta, och en sjuksköterska som har eller vill bilda familj kan inte längre bo i stan”, skriver man i rapporten.

För att komma till rätta med problemen föreslås en del radikala förslag, som en inkomstbaserad fastighetsskatt och ett pristak på bostadsrätter – ett förslag som fick Centerpartiet i Stockholm att konstatera att vi inte behöver "ännu ett sosselotteri" och  Expressens ledarsida att gorma om DDR-Sverige.
– Jag håller väl inte med om det riktigt. Vi hade en likande prisreglering fram till 1969 och det var ju inget DDR-Sverige då, säger Vilgot Österlund.
– Sen förstår jag att man kan tycka att det är en inskränkning och jag är väl inte helt övertygad själv heller. Men om man inte inför en fastighetsskatt, inte börjar bygga i populära bostadsområden, då kommer den här bostadssegregationen eller bostadsojämlikheten att kvarstå och det kommer bara att bli ännu svårare för vanliga löntagargrupper att bo i populära områden. Det är som jag ser det bara prisreglering som finns kvar som alternativ, säger Vilgot Österlund.

Han föreslår ett pristak på 150 000 kronor per kvadratmeter (med undantag för nyproduktion och renoveringaar, som man ska få kostnadstäckning för), ett tak som ligger en bra bit över dagens priser.
– Lek med tanken att man skulle ha infört ett pristak på 50 000 kronor för 25 år sedan – då hade inget bostadsområde påverkats alls just då, det fanns nästan ingen lägenhet som såldes för så mycket på den tiden. Men i dag är det ett pris som man betalar i förorterna. Jag tror inte att Stockholms innerstad hade gått och dött bort bara för att bredare inkomstgrupper också hade haft möjlighet att bo inne i stan.

Hur tror du att Stockholm hade sett ut idag om man hade infört den här den här prisregleringen för 25 år sedan?
– Jag tror att det befintliga beståndet nog hade sett ganska likadant ut. Det skulle ju fungera ungefär som hyresregleringen gör och jag tycker inte att man kan se några negativa konsekvenser i stadsbilden av att det finns bostäder med låga hyror på vissa ställen i centrala stan.

Hur tycker du att hyresregleringen fungerar i dag?
– Den fungerar inte sett till att det är väldigt långa köer men den fungerar ju på det sättet att den håller nere bostadskostnaderna för dem som har kommit in på hyresmarknaden.

Många vill ju luckra upp regelverken på hyresmarknaden för att lösa problemen på bostadsmarknaden – du vill tvärtom föra över reglerna till det ägda boendet?
– Jag tror verkligen inte att ännu mer fri prissättning på något sätt skulle gynna möjligheter för breda inkomstgrupper att bo i stan, så vill man kalla det mer regler så är det väl så – eller andra regler skulle jag väl säga.

I dag förekommer många svartkontrakt på hyresrättssidan, kommer inte det till den ägda sidan också, om man sätter ett pristak?
– Jag tycker att det känns som en lite cynisk tolkning, att det direkt ska växa fram svart marknad. Jag tror också att den svarta marknaden på hyressidan uppstår delvis på grund av de höga priserna på bostadsrättssidan. Det enda alternativet från mina kritikers håll är då att avreglera eller införa marknadshyror på hyresbeståndet. Men jag tror att de svarta marknaderna hade minskat om hade gjort tvärtom och även reglerat den ägda sidan och jämnat ut priserna nedåt.

Det är radikala förslag som Arena Idé kommer med. Vilgot Österlund menar att det beror på att problemet är så stort – det har gått så långt att det måste till radikala lösningar för att ”vanligt folk” ska kunna ta plats på bostadsmarknaden.
– Jag har funderat och vad finns det egentligen för alternativ för att en sjuksköterska ska kunna bo i ett populärt område idag, med de inkomstskillnader som vi har i samhället?

Vad tror du om möjligheterna att få politiker och nappa på de här förslagen?
– Jag ska väl inte överdriva min hoppfullhet här. I dagsläget ser jag inte det som särskilt sannolikt att man skulle ställa sig bakom det.

Varför lägger ni förslag som ni inte tror att politiken ska nappa på?
– Det handlar om väcka lite tankar och få folk att inse allvaret i frågan, ett sätt att illustrera hur långt det har gått när man skulle behöva göra en prisreglering för att kunna lösa problemen. Att väcka tankar är ju en av uppgifterna för en tankesmedja.

FAKTA Arena Idés förslag i rapporten:

• Sänkt reavinstskatt och en fastighetsskatt som tar hänsyn till inkomst. För bättre rörlighet på bostadsmarknaden och ökad jämlikhet.
• Bruksvärdespriser för nybyggda bostäder med statliga lån. Med ett statligt byggstöd kan man motivera att priserna vid framtida överlåtelser inte får dra iväg. Detta håller nere hushållens boendeutgifter och dämpar även prisutvecklingen på övriga bostadsmarknaden.
• Kvadratmeterpristak på bostadsrätter. Med ett högt tak för vad en bostadsrätt får kosta per kvadratmeter, till exempel 150 000 kr/kvm, kan lönenivåerna växa in i bostadspriserna och prisskillnaden mellan olika områden minska. Vid flera budgivare skulle lotten, istället för maximalt bud, kunna avgöra vem som får köpa
• Subventionerat bosparande och statliga behovsprövade kontantinsatslån. För att uppmuntra en sund lånekultur och samtidigt underlätta inträde på den ägda bostadsmarknaden för vissa grupper.
• Fast nivå för amorterings- och ränteutgifter. Med en fast sammanslagen ränte- och amorteringsnivå på till exempel 6 procent av bostadens värde påverkas inte hushållens utgifter vid en ränteförändring. I tider av låga räntor amorterar man snabbare och i tider av höga räntor något mindre (då bör dock också inflationen vara högre).
• En särskild avgift på outnyttjade bostäder. För att få fler tomma lägenheter i bruk och bättre nyttja det befintliga bostadsbeståndet.

Källa: Sjuksköterskeindex