”Väldigt många politiker vågar inte gå emot tjänstemännen”

Ska politiker våga säga emot sina egna bygglovstjänstemän oftare?
I Sollentuna har det hänt sju gånger på elva månader. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Ekberg (L) tycker att fler politiker borde använda sitt handlingsutrymme – och varnar för att alltför försiktiga beslut hämmar både byggandet och tillväxten.
– Det är väldigt många politiker som inte vågar, säger han till Bostadspolitik.se

Bostadspolitik.se har i en rad artiklar granskat det vi kallat det kommunala godtycket. Bostadsutvecklare har vittnat om hur olika tolkningar, enskilda bedömningar och kommunala krav kan göra plan- och byggprocesserna svårförutsägbara, dyrare och mer tidskrävande.

Men vad händer när politikerna tycker att tjänstemännen tolkar regelverket för strikt? I Sollentuna har den frågan blivit högaktuell.

Tidningen Mitt i har gått igenom samhällsbyggnadsnämndens beslut och konstaterat att politikerna på elva månader gått emot bygglovsenhetens förslag i sju ärenden. I sex av fallen hade tjänstemännen föreslagit avslag – men politikerna sa ja.

Det senaste fallet gäller ett gym i Ture Torn. Bygglovsenheten bedömde att verksamheten inte var förenlig med detaljplanen. Den politiska nämnden gjorde en annan bedömning och beviljade lov.

Anders Ekberg (L) har varit ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i två och ett halvt år. För Bostadspolitik.se beskriver han utvecklingen som en följd av en medveten politisk ambition.
– Det finns ännu fler exempel, även om det var just de här sju exemplen som Mitt i nämnde, säger han och fortsätter:
– När jag tog över som ordförande tog jag det som min uppgift att visa: Är de här besluten vi fattar i nämnden borgerlig politik? Är det borgerlig politik för invånarna? Skapar det mer frihet? Skapar det fler företag?

Sollentuna har samtidigt som övergripande mål att vara en av Sveriges mest företagarvänliga kommuner.
– Rimmar det då bra med att vi säger nej till nya byggnationer av olika slag?

För Anders Ekberg gäller frågan lika mycket de små som de stora besluten. Han tar en mindre garageutbyggnad som exempel.
– Om vi säger nej till en utbyggnad av ett garage för att det är tre kvadratmeter utöver byggrätten, då säger vi också nej till att ett företag ska få intäkter… Vi säger nej till att byggarbetare ska få jobb, vi säger nej till att den enskilda familjen ska kunna leva sitt liv så som de vill.

Han menar att de många små avslagen sammantaget får betydelse för såväl byggandet som ekonomin.
– Att säga nej eller inte våga ta politiskt ansvar skadar Sveriges tillväxt. Sådana här typer av beslut tas varje vecka, varje månad, året runt, år efter år i svenska byggnadsnämnder. Det här är dåligt. Vi behöver få igång Sveriges tillväxt, vi behöver få igång byggandet och vi behöver få fler företag.

”Väldigt många politiker vågar inte”
Anders Ekberg poängterar att tjänstemän och politiker har olika roller i processen, och att det är viktigt att ha med sig det när man fattar beslut.
– Tjänstemännen tolkar lagarna specifikt och bokstavligt hela tiden. För oss som politiker finns det ett utrymme… Vi kan säga att ”det här kompletterar området på ett bra sätt”, eller att ”det här är en mindre avvikelse som vi kan säga ja till”.

Och han tycker att svenska politiker generellt är för försiktiga med att använda det utrymmet.
– Ja, det vet vi ju att det är så. Och det gäller inte bara byggfrågor. Det gäller alla möjliga frågor där politikerna egentligen skulle behöva gå in och ta ett politiskt ansvar.

En förklaring kan enligt Anders Ekberg vara själva konstruktionen med fritidspolitiker som ska fatta beslut inom komplicerade regelverk.
– Man litar ju på tjänstemännen, såklart, och det ska vi göra. Men de flesta av oss är deltidspolitiker eller fritidspolitiker. Det är få förunnat att kunna jobba heltid med politik.

Han efterlyser därför mer kunskap om vilket utrymme de folkvalda faktiskt har.
– Vi får väl jobba ännu mer med utbildning och visa vilka möjligheter som faktiskt finns med politiken. Samhällsbyggnadsförvaltningarna kan också visa att det faktiskt går för politiker att fatta andra typer av beslut, det tror jag inte att man gör särskilt ofta idag.

Anders Ekberg tror även att det i många fall handlar om mod.
– Det är väldigt många politiker som inte vågar gå emot. Tjänstemännen är starka och väldigt kunniga, då blir det lätt att man bara följer med.

Risk för ett nytt slags godtycke?
Resonemanget väcker emellertid också en annan fråga. En central del av kritiken mot det kommunala godtycket har varit att byggherrar och fastighetsägare måste kunna förutse hur reglerna tillämpas. Om politiker oftare gör andra bedömningar än tjänstemännen finns en risk att utfallet i stället påverkas av vilka politiker som för tillfället sitter i nämnden.

Anders Ekberg säger att han inte känner igen bilden av godtyckliga tjänstemannabedömningar när det kommer till Sollentuna.
– Inte här. I Sollentuna upplever jag det verkligen som att tjänstemännen gör sitt absolut bästa för att tolka och följa lagen.

Däremot har han hört samma kritik som Bostadspolitik.se rapporterat om från byggaktörer på andra håll.
– Jag har förstått från byggaktörer på många andra ställen att det kan upplevas så. Men det är bara vad jag har hört, inte vad jag själv vet eller har sett här.

Ser du några risker med att politiker i allt större omfattning går emot tjänstemännens förslag?
– Vi måste hålla oss inom lagens ramar. Det är viktigt. Det måste vi göra. Men på ett generellt plan ser jag egentligen inget problem med det.

Han betonar även att Sollentunapolitikerna inte bara gått emot tjänstemännen för att kunna säga ja.
– Det går faktiskt inte att säga ja till allt eller säga nej till allt. Vi har gått emot tjänstemännen både i jakande och nekande beslut. Så går åt båda hållen, säger Anders Ekberg till Bostadspolitik.se.

”Det tar för lång tid”
Anders Ekberg ser samtidigt konflikten mellan politik och förvaltning som en del av ett större systemproblem.

Detaljplanerna är enligt honom för svåra och tidskrävande att ändra. Det gör att politiker ibland ställs inför valet mellan att hålla fast vid en äldre plans exakta utformning eller försöka använda det utrymme som finns inom regelverket.
– Genom att gå på bygglov i stället för nya eller ändrade detaljplaner har vi sluppit miljontals kronor i kostnader för både kommunen och aktörerna, samt flera år av ändlösa utredningar i nya detaljplaner.
– Det är för svårt och tar för lång tid att ändra och göra om detaljplaner. Det gör att vi ibland behöver fatta politiska beslut om att det är okej med en viss typ av verksamhet eller att man kan gå utöver byggrätten.

På sikt vill han därför se snabbare planprocesser och ett mer tillåtande regelverk. Men till dess anser han att de folkvalda måste vara beredda att göra mer än att automatiskt följa förvaltningens rekommendation.
– Det är därför vi är politiker, för att vi vill ta ett politiskt ansvar för våra invånare och våra medborgare, säger Ander Ekberg och fortsätter:
– Det krävs modiga politiker.