Veckans Aktuellt v3: Bra att onödiga överklaganden försvåras – Provocerande av Lidingö

BOPOLPODDEN | För första gången har vi i dag två experter i studion; Viktor Mandel och Lennart Weiss kommenterar gemensamt veckans händelser:
# Nya regler för överklaganden på gång – bra, borde införts för länge sen.
# Priserna släppta för Stockholms nya landmärke – inte extremt höga priser, men borde den dyraste lägenheten ha designats annorlunda?
# Nya verktyg mot arbetslivskriminalitet – riktigt bra, och rätt myndigheter adresseras.
# Bostadspolitik i partiledardebatten – hyresfrågan förtjänar en bättre debatt.
Programledare: Anna Bellman.

Det kan komma att kosta pengar att överklaga beslut – Miljötillståndsutredningen lämnade häromdagen över ett betänkande till regeringen och man föreslår att det ska kosta 1000 kronor att överklaga ett ärende till mark- och miljödomstolen och 2000 kronor att överklaga till mark och miljööverdomstolen.
Viktor Mandel:
– Generellt tycker jag att man ska vara försiktig med att ha för höga kostnader för att dra människor inför domstol men när det gäller den här typen av frågor så är det uppenbart att det kommer för många överklaganden som är ogrundade. Jag märker på byn där vi har här vår vinterstuga, där är det ju närmast en social aktivitet att överklaga varandras bygglov. Så det här är välkommet.
Lennart Weiss:
– Det viktigaste förslaget från utredningen rör att antalet överklagandeled ska begränsas till tre och det var ju verkligen på tiden.

Noll byggt i var tredje kommun
Bostadspolitik.se har gjort en stor genomgång av hur byggandet av flerbostadshus har sett ut de senaste tre åren. I 89 kommuner har det inte byggts en enda lägenhet – det är alltså i nästan var tredje kommun i Sverige.
Lennart Weiss:
– Det är ganska alarmerande siffror. Bakgrunden till detta är att vi ser att det är en stor diskrepans mellan faktiska byggstarter, alltså spaden i backen, och startbesked. Hade Boverket lyft luren till de största utvecklarna hade de funnit att det inte är rimligt att 32 000 bostäder byggstartades förra året, som deras statistik säger.
– Det hade varit mycket mer relevant att försöka titta på hur mycket pengar som har investerats i stället för hur många lägenheter som har fått startbesked, då skulle man se att det är en dramatisk minskning.

De flesta av de 89 kommunerna där inget byggts är avfolkningsorter – men även i starka, moderatledda kommuner som Lidingö, Staffanstorp och Vellinge, ligger alltså byggandet på noll. Men här för att man inte vill bygga. ”Vi är nöjda med det Lidingö som redan finns”, säger Lidingös KSO Daniel Källenfors.
– Jag blir riktigt provocerad – privilegierade kommuner som vill vara någon sorts reservat för en välbeställd befolkning och inte ens vill ta ansvar för sina egna barns boendesituation framåt, säger Lennart Weiss.

Bra för Stockholm med spektakulärt projekt
Priserna har släppts för ett av de mest omtalade projekten i Stockholm – Obos projekt Stadsljus i Norra Djurgårdsstaden, projektet som är inspirerat av de gamla gasklockorna på platsen. Säljstart ska ske i början av februari och den dyraste lägenheten går på 35 miljoner – en sexrums etagelägenhet på 179 kvadratmeter och en månadsavgift på 10 000 kronor.
Viktor Mandel:
– Kul att det kommer många fina lägenheter i ett bra läge, det är väldigt positivt för Stockholm. Sen tittade jag på just den här i 35 miljonerslägenheten; husets form är inte optimal som jag ser det, det är en del mörka sidor och jag förstod inte riktigt vem de hade ritat den för. Det var många rum, små sovrum och  en uthyrningsdel. Skulle jag lägga 35 miljner på en lägenhet hade jag nog velat ha mer sällskapsytor.
– Jag tycker generellt att lägenheterna inte är anmärkningsvärt dyra och de mindre lägenheterna är direkt fina.

Asien kliver fram – Europa blir ett museum
Två forskare efterlyser långsiktiga politiska visioner i samband med den gröna omställningen. Det är Nils Björling och Malin Rönnblom, som båda är verksamma inom forskningsprogrammet ”Det nya framtidslandet”, som på DN Debatt menar att staten backar och låter kommuner ta alltför stora risker.
Lennart Weiss:
– Jag håller helt med. Det är många år sedan staten pekade ut en färdriktning kring stora samhällsprojekt som är ekonomiskt utmanande, men som skulle kunna bana väg för ytterligare investeringar och utveckling. Det här ändrades i samband med 90-talets statsfinansiella härdsmälta som också sammanföll med den tidens tro på att marknadskrafterna skulle lösa allt.
– Vi kan konstatera att idag sker det en enorm utveckling i Asien, framförallt i Kina, där man investerar storskaligt. Asien kliver fram som den nya ekonomiska kraftcentralen i världen, samtidigt som USA är politiskt splittrat och Europa mer och mer blir som ett kollektivt museum.
– Jag måste ändå lyfta Ebba Busch som är den som är mest på den här bollen, när det gäller mineralfrågan i norr och kärnkraftsfrågorna.

Viktor Mandel:
– Från 50- till 70-talet byggde vi ut mycket av infrastrukturen i Sverige, men sedan dess har det gjorts väldigt lite. Jag tycker att man i Sverige fokuserar väl mycket på risker och för lite på de möjligheter som en utbyggd infrastruktur medför. Och det är helt nödvändigt att staten bygger till exempel vägar och järnvägar, ingen annan kan göra det.

Hyresfrågan förtjänar mer respekt
På onsdagen genomfördes årets första partiledardebatt i riksdagen. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar lyfte hyresfrågan.
Viktor Mandel:
– Hon anklagade Ulf Kristersson för att vilja införa marknadshyror där fastighetsägaren sätter vilka hyror de vill. Jag känner bara att den frågan är viktig och förtjänar lite mer respekt. Jag tycker att både Hyresgästföreningen och fastighetssidan är dåliga på att förklara vad är det man vill göra för förändringar i hyressystemet. Istället pratar man bara om marknadshyran hit och dit. Det borde bli mer sakligt.

Lennart Weiss:
– Absolut, men det är inte så svårt att förstå varför hon lyfter den frågan; det här är en vinnande fråga för henne, hon vill piska upp en oro i förorterna. Här kommer lustigt nog Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna och slåss om samma väljare. De exploaterar den här frågan med ganska snarlika argument vilket kommer vara lite pikant för valdebatten.

Rätt myndigheter får rätt uppdrag
Upphandlingsmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten får i uppdrag av regeringen att stötta kommunerna i arbetet mot arbetslivskriminalitet och välfärdsbrott. Tanken är att det här stödet ska göra det enklare att ställa arbetsrättsliga villkor i upphandlingar och att följa upp de här villkoren – och även stötta kommuner i hanteringen av misstänkt låga anbud.
Lennart Weiss:
– Det här är ett väldigt bra initiativ och det är dessutom två myndigheter som faktiskt  har visat framfötterna i den här frågan.

Viktor Mandel lyfter att det kan bli ännu mer komplicerat att genomföra upphandlingar.
Lennart Weiss:
– Jo, det finns en sådan risk men därför så måste man också klargöra att det måste vara möjligt att förkasta orimligt låga anbud. Det är formellt möjligt enligt LU idag men det överklagas. Det är viktigt att lagstiftaren här går ett steg vidare och är tydlig på att man måste kunna upphandla tydligare mot kvalitativa kriterier.

Snårig obligationshistoria
Häromveckan meddelades att medicinbolaget Episurf, vars största ägare är fastighetsprofilen Ilija Batljan, skulle starta en fastighetsverksamhet – detta genom ett förvärv värt 1,1 miljarder, dels fastigheter och dels obligationer i Ilija Batljans ägarbolag IB Invest, och förvärvet ska betalas med nyemitterade aktier.  Men IB Invest vill i samband med affären också ändra villkoren i obligationerna, något som obligationsinnehavaren Agenta sätter sig emot. De menar att Ilija Batljan sitter på dubbla stolar, och att Episurf inte ska få vara med och rösta om frågan om att ändra villkoren. Det senaste är nu att Agenta har stämt IB Invest.
Viktor Mandel:
– Först får man väl säga att det är en imponerande kreativitet från från Ilja Batljan och hans sida. Vad det handlar om egentligen är att han har lånat pengar genom obligationer och sen så har de obligationerna minskat kraftigt i värde för att man tror att han inte kan betala tillbaka. Då har han köpt tillbaka massor av de här obligationerna, han sitter på huvuddelen själv men då får han inte rösta för dem. Nu flyttar han dem till ett annat bolag som man inte riktigt formellt har kontroll över så att han kan ändra villkoren och betala tillbaka senare. Det är ju en rätt trixig manöver som jag kan förstå att de andra obligationsinnehavarna stör sig på men jag bedömer nog att det här är möjligt att göra på det här sättet även om det inte är så det är tänkt att man ska göra.
– Det kan leda till att man kommer att ha andra villkor för obligationer framöver.