Veidekke hotar lämna Byggföretagen – vi granskar rapporten bakom hotet
”Rappakalja”, säger Veidekkes koncernchef Jimmy Bengtsson om rapporten om underentreprenörsled, som gör att bolaget nu hotar med att lämna branschorganisationen Byggföretagen. Bostadspolitik.se har tagit en närmare titt på rapporten bakom hotet.
Rapporten Effekter av en begränsning av antalet underentreprenörsled till två publicerades på Svenskt Näringslivs sajt redan i slutet av september, men först i förra veckan fick den uppmärksamhet efter att David Johnsson, ansvarig för internationella arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv, skrev om den på DI Debatt. Byggföretagen gick samma dag ut med ett pressmeddelande med rubriken ”Miljardkostnader vid begränsade entreprenörsled”, där man ställer sig bakom Svenskt Näringslivs slutsatser om de negativa konsekvenserna av begränsningar av underentreprenörsled och konstaterar att det hade lett till ökade kostnader för Sverige på 13–25 miljarder kronor.
Veidekke har sedan 2013 arbetat med max två underentreprenörsled i Norge och sedan 2016 på samma sätt i Sverige. Koncernchef Jimmy Bengtsson skrev i veckan en ilsken replik på DI Debatt och på torsdagen säger han i en intervju med Byggindustrin att Veidekke nu kan komma att lämna Byggföretagen på grund av organisationens tydliga ställningstagande mot begränsningar av UE-led.
– I långa loppet ser vi inte att vi kan fortsätta vara medlem i en organisation som vill driva en så central fråga i motsatt riktning från oss, säger Jimmy Bengtsson till Byggindustrin.
I Norge började begränsningarna i UE-led med en överenskommelse mellan tre aktörer. Sedan ställde sig både facken och arbetsgivarorganisation bakom kravet som sedan har blivit obligatoriskt för offentliga beställare och enligt Jimmy Bengtsson ett av de viktigaste verktygen för att stävja arbetslivskriminalitet i Norge.
Tillbaka till rapporten som ligger bakom dispyten, rapporten som enligt Jimmy Bengtsson är ”full av grundlösa spekulationer”.
– Hur de har kommit fram till de här slutsatserna är helt obegripligt, säger Bengtsson till Byggindustrin.
Han säger också:
– Jag blir heligt förbannad över att byggbranschens egen organisation ställer sig bakom sådan rappakalja.
Rapporten visar alltså att en begränsning till två UE-led skulle ge negativa effekter: Minskad specialisering, sämre konkurrens, högre kostnader och minskad produktivitet. Kostnadsökningen i Sverige uppskattas i rapporten till 13–25 miljarder kronor per år, och i EU till hela 30–45 miljarder euro.
Intervjuer med ett tiotal företag ligger till grund för slutsatserna
Och hur har då rapporten kommit fram till detta? Jo, till grund för slutsatserna ligger intervjuer med ett tiotal svenska bygg- och specialistföretag.
Bostadspolitik.se kontaktade i förra veckan Svenskt Näringsliv för att få lite mer uppgifter om hur de har kommit fram till slutsatserna: Vilka är de tio bolagen? Hur många byggbolag som själva använder begränsningar i UE-led är tillfrågade? Har man i studien gjort några jämförelser mellan bolag som använder UE-ledsbegränsningar och bolag som inte gör det? Varför inte? Och så vidare.
På onsdagskvällen återkopplade Svenskt Näringsliv (presschef Amanda Florin) via mejl.
Vi får inte veta vilka företag som ingått i studien, men av de cirka tio tillfrågade bolagen finns inget byggbolag som tillämpar begränsningar av underentreprenörsled. Svenskt Näringsliv skriver: ”Både byggföretag och specialistföretag har intervjuats, och som brukligt har de i den här typen av studier anonymiserats. Flera av de intervjuade har dessutom själva praktisk erfarenhet av projekt där UE-begränsningar tillämpats.”
I studien ingår alltså specialistföretag som har varit inblandade i projekt där man har tillämpat UE-ledsbegränsningar.
Inte relevant att jämföra med företag som tillämpar UE-led
Studien grundas alltså på intervjuer med ett tiotal företag som själva inte tillämpar UE-ledsbegränsningar. Svenskt Näringsliv menar att en jämförelse med bolag som tillämpar begränsningar varken är genomförbart eller relevant. De skriver i sitt mejl till Bostadspolitik.se:
”Flera av era frågor utgår från att rapporten borde ha jämfört produktivitet, konkurrenskraft och lönsamhet mellan företag som frivilligt valt att begränsa UE-led, som exempelvis Peab eller Veidekke, och företag som inte gjort det. Men sådana jämförelser går inte att genomföra pga brist på jämförbar statistik och framför allt säger de väldigt lite om effekterna av att tvinga alla aktörer in i en viss affärsmodell. På en fungerande marknad finns många modeller, och poängen är just att företagen själva väljer det arbetssätt som passar deras organisation och projekt. Det relevanta i rapporten är därför hur en lagstadgad och obligatorisk begränsning skulle påverka branschen i stort, inte hur enskilda bolag anpassat sig till sina egna interna regler.”
Studien grundas alltså på intervjuer med ett tiotal företag som själva inte tillämpar UE-ledsbegränsningar. När vi på Bostadspolitik.se läser igenom rapporten tycker vi att det är otydligt hur intervjusvaren leder till uppskattningen om 13–25 miljarder.
Svenskt Näringsliv förtydligar inte detta i sitt mejlsvar utan skriver:
”Beräkningsmetoden bakom kostnadsuppskattningarna framgår av kapitel 6 i rapporten. Underliggande material som direkt berör enskilda företag lämnas förstås inte ut, men all officiell statistik som används är fullt tillgänglig. När det gäller kriminalitet och arbetsmiljö återkommer en tydlig farhåga i intervjuerna, nämligen att om regelverket ökar kostnaderna för seriösa aktörer så förstärks de oseriösa och kriminella aktörernas relativa kostnadsförsprång. Då riskerar både konkurrensen, arbetsmiljön och säkerheten att försämras."
I kapitel 6 i rapporten lägger Svenskt Näringsliv själva in en liten brasklapp: ”Kalkylerna ska ses som grova beräkningar, med tanke på det begränsade företagsurvalet.”
Som vi tolkar texten i kapitel 6 har man utgått från intervjuerna där de tillfrågade bolagen (som alltså inte själva tillämpar UE-ledsbegränsningar) får uppskatta hur begränsningar hade påverkat, kopplat till ”mer byråkrati och administration, sämre utnyttjande av personal och maskiner, högre anbudspriser vid köp av UE-tjänster och lägre flexibilitet vilket hade inneburit större marknadsrisker”.
Svenskt Näringsliv tolkar intervjusvaren och kommer fram till att byggkostnaden kortsiktigt skulle öka med 8–12 procent om antalet UE-led minskades.
”Detta gäller projekt med mer än två UE-led. Med tanke på att förädlingsvärdeandelen utgör knappt hälften skulle detta ge en kostnadsökning på 3–5 procent totalt sett. Även i övriga projekt skulle kostnaden öka till följd av totalt sett lägre resursutnyttjande i företagen, mindre flexibilitet i projekten etc”, skriver man i rapporten.
Svenskt Näringsliv har sedan använt uppgifter från Byggfaktas databas över pågående projekt och till sist landat i kostnader på upp till 13–25 miljarder, beroende på vilken kostnadsökning man lagt in i ekvationen (3–5 procent eller ett mer försiktigt alternativ på 1,5–2 procent).
Veidekke vill inte heller se lagstiftning
Sammanfattningsvis; rapporten grundar sig på intervjuer med ett tiotal företag, dock inget byggbolag som tillämpar begränsning av underentreprenörsled. De här företagen har uttalat sig om hur de tror att en lagstiftning av underentreprenörsled hade påverkat. Utifrån detta har Svenskt Näringsliv antagit vissa procentsatser som man har multiplicerat med nationella byggkostnader och landat i en potentiell kostnadsökning om 13–25 miljarder.
Byggföretagen står bakom den här rapporten, vilket gör att vissa medlemsföretag, som Veidekke, slår bakut.
Värt att tillägga är att rapporten fokuserar på lagstiftning om begränsning av UE-led. Jimmy Bengtsson poängterar, både i DI Debatt-inlägget och i intervjun med Byggindustrin, att det inte är en lagstiftning Veidekke i första hand vill se.
– Vi vill ha en bred branschöverenskommelse som de stora byggbolagen ställer sig bakom. Men det kan vi inte få om branschorganisationen aktivt motarbetar oss, säger Jimmy Bengtsson till Byggindustrin.
Lyssna gärna också till den färska podden med Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd, som vi publicerade i måndags.
