Vellinge kritiserar regeringens planförenkling: ”Går inte tillräckligt långt”

Regeringen vill göra det enklare att ändra detaljplaner – men Vellinge kommun tycker att förslaget är för försiktigt.
Kommunen vill minska länsstyrelsens roll, efterlyser statliga pengar till digitaliseringen och pekar på Falsterbonäset som ett exempel på hur omfattande prövningar kan försvåra även mindre förändringar.

Regeringens förslag innebär att en detaljplan i framtiden ska ändras genom att en ny detaljplan antas och ersätter den gamla. Samtidigt införs möjligheter till förenklad prövning och ett förenklat planförfarande när gamla bestämmelser förs över oförändrade eller bara justeras i begränsad omfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Syftet är att göra reglerna tydligare och få fler äldre detaljplaner över till dagens digitala system. Regeringen räknar med att reformen i vissa fall kan ge både lägre utredningskostnader och kortare handläggnings- och projekttider.

Vellinge välkomnar ambitionen, men är långt ifrån helhjärtat positiv.
”Vellinge kommun hade velat se att lagförslaget gick ytterligare i den riktningen innan kommunen helhjärtat kunde tillstyrka förslaget”, skriver kommunen.

Risken är enligt Vellinge att reglerna fortfarande blir så krångliga att möjligheten används mindre än den borde – och att de eftersträvade vinsterna med digitalisering av äldre planer därmed uteblir.

Vill minska länsstyrelsens roll
Vellinge pekar ut den omfattande prövningen mot andra kapitlet i plan- och bygglagen som det största hindret för en effektivare samhällsbyggnadsprocess.

Kommunen tar flera exempel från sin egen planverksamhet: ändrat huvudmannaskap för allmän plats, regler om trädfällning, antal lägenheter per fastighet, byggnadsareor, mindre justeringar av byggnadshöjder och avstyckningar av bostadsrättsfastigheter.

Att sådana förändringar i redan etablerade miljöer fullt ut ska behöva prövas mot exempelvis riksintressen, miljöbalkens hushållningsbestämmelser och kommunens bostadsförsörjningsansvar beskriver Vellinge som ”onödigt regelkrångel”.

Kommunen vill därför se ytterligare lättnader och lyfter som en möjlighet att länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet helt tas bort för vissa planändringar.
”En möjlighet är att en begränsad prövning av 2 kap. används där kommunen och de boende hanterar frågorna i ett förenklat förfarande utan statlig inblandning”, skriver Vellinge.

Regeringens förslag går redan en bit i den riktningen. För viss reglering som överförs till en ny detaljplan ska kommunen bland annat kunna slippa vanlig granskning och begränsa vilka som behöver omfattas av samrådet. Vellinge vill dock kunna använda förenklingarna i fler situationer.

Falsterbonäset pekas ut
Bostadspolitik.se har tidigare uppmärksammat hur översvämningsrisker och äldre detaljplaner kan ställa kommunerna inför svåra avvägningar. I somras skrev vi om kommuner som kan tvingas bevilja bygglov för nya hus i översvämningshotade områden eftersom äldre detaljplaner fortfarande gäller juridiskt, trots att klimatriskerna är kända.

I Vellinges remissvar blir samma grundfråga aktuell från ett annat håll. Kommunen lyfter särskilt Falsterbonäset, där översvämningsriskerna har stor betydelse för planeringen.

Vellinge framhåller att kommunen behöver kunna fortsätta använda detaljplanen som verktyg även i områden som enligt mycket långsiktiga prognoser kan bli svåra att bebo.
”Det är generellt angeläget för kommunen att kunna använda planläggningsinstrumentet även i områden som enligt framtidsprognoserna på flera hundra års sikt eventuellt kan bli obeboeliga”, skriver kommunen.

I kommunens bakomliggande tjänsteskrivelse beskrivs situationen mer konkret. Där anges att länsstyrelsen vid även mindre förändringar på Falsterbonäset kan kräva en lämplighetsprövning av bebyggelsen i ett 100-årsperspektiv. Vellinge anser att möjligheten att föra över äldre reglering utan en fullständig ny prövning är viktig för att kommunen över huvud taget ska kunna detaljplanera inom översvämningsriskområden.

I själva yttrandet formulerar kommunen motsättningen spetsigt: staten och länsstyrelsen planerar på ena sidan för situationer som kan uppstå om 200 år, medan de boende på den andra arbetar med vad som ska hända ”de närmsta månaderna”.

Kräver pengar från staten
Vellinge invänder också mot kostnadsbilden. Regeringen bedömer att förslagen endast innebär marginella kostnadsökningar för kommunerna. Något generellt digitaliseringskrav införs inte, men när en kommun antar en ny detaljplan aktualiseras dagens krav på digital information.

Vellinge menar att arbetet underskattas. Kommunen hänvisar till att Boverket tidigare uppskattat kostnaden för att omvandla en detaljplan till omkring 10 000 kronor, plus själva processkostnaden, och kallar det en ”grov underskattning” av det arbete som krävs för att säkerställa att den nya planen inte får en annan rättsverkan än den gamla.

Kommunen vill därför att staten finansierar en del av arbetet och anser att stödet bör gälla digitalisering av äldre detaljplaner generellt – inte bara när en plan ska ändras.
”Om staten menar allvar med digitaliseringskravet krävs tillskott från statskassan för att genomföra omvandlingen av äldre detaljplaner”, skriver Vellinge.

Samtidigt välkomnar kommunen vissa konkreta delar av reformen, bland annat att gränser som följer av lantmäteribeslut ska kunna korrigeras utan en ny prövning. Vellinge efterlyser också tydligare regler för hur äldre beslut om upphävt strandskydd ska hanteras när en detaljplan ersätts av en ny.

Remissvaren ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 2 november 2026, här kan du ta del av Vellinges remissvar i sin helhet.