Kreditgarantier för nyproduktion välkomnas brett – men remissvar tyder på flera svagheter

53 remissvar har lämnats in om regeringens kreditgarantiförslag.
Men även om många ser potential i modellen, pekar flera aktörer på brister i både utformning, tidsplan och tydlighet. Och varnar för begränsad effekt.

Förra veckan löpte remisstiden gällande regeringens förslag om Kreditgarantier för lån till anordnande av nya bostäder i etablerings- och omställningskommuner ut. Som Bostadspolitik.se tidigare berättat har såväl SKR som Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser riktat kritik mot förslaget, och när övriga remissinstanser nu sagt sitt pekas ytterligare svagheter ut. Även om förslaget i grunden välkomnas brett.

Boverket tillstyrker förslaget om kreditgarantier och ser positivt på att det kan underlätta bostadsbyggande i etablerings- och omställningskommuner. Samtidigt betonar myndigheten att vissa begrepp, som exempelvis användandet av uttrycket ”normala marknadsförutsättningar”, i förslaget skapar en otydlighet som riskerar att leda till misstolkningar.

Boverket ser även risker med förslagets sätt att ge länsstyrelserna i landet i uppdrag att bedöma vilka kommuner i en FA-region som ska räknas som etablerings- eller omställningskommuner.
”De aktuella kommunerna bör identifieras och offentliggöras av länsstyrelsen innan Boverket kan hantera ansökningar. Att länsstyrelsen ska göra en individuell bedömning utifrån den enskilda garantiansökan kan bli tidsödande och innebär en stor osäkerhet för byggherre och kreditgivare. För att undvika variationer i länsstyrelsernas bedömning bör prövningen koncentreras till vissa samordnande länsstyrelser. Dessutom bör länsstyrelsens bedömning uppdateras med en på förhand känd periodicitet, förslagsvis årligen”, skriver man i sitt remissvar.

Boverket anser även att förslagets tidplan – där det bland annat anges att Boverket under 2025 får använda 5 miljoner kronor av anslaget för att bygga upp sina stödsystem, rutiner och administrera den nya kreditgarantin – är för snäv.
”Boverket vill poängtera att det under hösten 2025 kommer vara knappt om tid att planera och genomföra arbete hänförbart till den föreslagna kreditgarantin. Den ska dessutom anmälas till Europeiska kommissionen och beräknas kunna träda i kraft tidigast under år 2026. Mot denna bakgrund önskar Boverket att medel tilldelas för år 2026 i stället”.

Regeringen har fått in 53 remissvar sammanlagt gällande förslaget, Sveriges Allmännytta har identifierat ett antal brister enligt sitt remissvar. Bland annat anser Sveriges Allmännytta att prismodellen för garantiavgiften behöver förtydligas.
”Det framgår inte tillräckligt tydligt i promemorian hur Boverkets riskmodell har förändrats, vilka kriterier som har påverkat hur prismodellen för garantiavgiften är uppbyggd. För att byggaktörer ska kunna bedöma om subventionen är tillräcklig krävs transparens i hur riskavvägningen görs och hur prismodellen är uppbyggd”, skriver man.

Vidare vill man se att den fasta beloppsgränsen för produktionskostnader som omfattas av kreditgarantin indexeras med koppling till konsumentprisindex.
”Förslaget är att garantin inte får överstiga en kostnad som motsvarar 40 000 kronor per kvadratmeter uppvärmd boarea. Produktionskostnaderna har ökat markant de senaste åren och ett fast belopp riskerar därmed att snabbt bli alltför lågt för att kreditgarantin ska vara ett incitament för ökat bostadsbyggandet på dessa orter. Det går även att ifrågasätta om nivån för takbeloppet är tillräckligt hög för att kreditgarantin ska bli attraktiv för byggherrar. Takbeloppet motiveras i promemorian med att det annars finns en risk för att byggherrars intresse av att hålla tillbaka kostnadsökningar påverkas. Sveriges Allmännytta bedömer att denna risk är mycket låg, i princip obefintlig.”

Allmännyttan efterfrågar hyresförlustgaranti
För att kreditgarantin ska användas fullt ut efterlyser Sveriges Allmännytta även en statlig hyresförlustgaranti.
”Med en kreditgaranti minskas risken för långivaren, lönsamheten i kalkylen förbättras dock inte. Med en hyresförlustgaranti minskas den ekonomiska risken för den som bygger hyresbostäder kopplat till risken för att företagsetableringen eller företagsexpansionen uteblir. Att införa en statlig hyresgaranti tillsammans med den nya statliga kreditgarantin gör kreditgarantin mer användbar. Det förstärker sannolikheten att bostäder kommer byggas på orter där det är svårt att finansiera bostadsbyggande”, skriver Sveriges Allmännytta.

Bostadsrätterna konstaterar i sitt remissvar att det är positivt med kreditgarantier för nya bostäder i etablerings- och omställningskommuner, men anser att kreditgarantierna bör kunna användas bredare.
”Med anledning av att stödet begränsas till denna kategori av kommuner vill vi påtala att det finns andra kommuner med ett behov av bostadsbyggande som inte kommer att omfattas av stödet. I kommuner med svag bostadsmarknad är det svårt att få någon att bygga bostäder, trots att behov finns. En del äldre personer vill lämna sin villa och flytta till en mer anpassad bostad, ofta en bostadsrätt, men några sådana byggs inte. Även samhällsfastigheter är svåra att få till stånd. Därmed fungerar inte flyttkedjorna och bostadsbeståndet används ojämnt. Vi menar att regeringen även bör överväga kreditgarantier även i sådana kommuner”.

HSB varnar för begränsad effekt
Även HSB är i grunden positiva till förslaget och att det riktas till bostäder oavsett upplåtelseform, men ställer sig tveksamma till vilken effekt kreditgarantierna faktiskt kommer att ge:
”Entreprenadkostnadernas utveckling, ledtider i planprocesser samt förväntningar på bostadsmarknadens utveckling är en stor del av förutsättningarna för nyproduktion och det är därmed inte säkert att de föreslagna kreditgarantiernas effekt kommer att bli så stor, utan att de snarare kan komma att gynna bostadsbyggandet mer på marginalen”, skriver HSB och fortsätter:
”De höga trösklarna in till bostadsmarknaden och hushållens möjligheter att efterfråga bostäder fortsätter att vara utmaningar och det är angeläget att åtgärder som ändrade amorteringskrav, startlån för förstagångsköpare, stöd till bosparande och ett förbättrat bostadsbidrag införs. Om en kreditgaranti införs är det också av vikt när i planeringsprocessen av ett byggprojekt som det är möjligt att ansöka om, och få någon form av besked om, möjligheten till kreditgaranti”.