Veckans Aktuellt v2: Politik när den är som sämst – Tvångsblandning blir valfråga – Stoppa kapningarna

BOPOLPODDEN | 71-åriga Ulla-Lena stämmer staten – nu är det dags för politiken och Skatteverket att stoppa adresskapningarna.
Debatten om ”tvångsblandning” går vidare. Villaägare kommer att mobiliseras inför valet; det är lätt att visa upp konkreta planer på vad majoriteten i Stockholm vill göra – även om S på nationell nivå har backat från debatten, menar vår expertkommentator Kent Persson, som även menar att Jan Jörnmarks senaste rapport visar på kärnan i varför det är så svårt att bygga bostäder i Sverige i dag – och att lagrådsremissen om obligatorisk platssamverkan visar på ”politik när den är som sämst”. Programledare: Anna Bellman.

Strax före jul stämde 71-åriga Ulla-Lena Lindqvist svenska staten efter att över 90 (för henne okända) personer hade skrivit sig på hennes sommarstuga. I två år har hon försökt få hjälp av både Polisen och Skatteverket men ingenting har hänt. Efter att det kom mängder av post valde hon att ta ner sin brevlåda. För att illustrera hur lätt det är att skriva sig på någon annans adress skrev journalister på Hem & Hyra sig på sommarstugor som tillhörde svenska ministrar och de var till och med och hämtade personbevis från Skatteverket i migrationsministerns brevlåda.

– Det är ett jätteproblem för de enskilda fastighetsägarna som drabbas. Jag vet inte varför regeringen och Skatteverket inte har agerat, för det här är inget nytt problem. Nu såg jag att finansminister Elisabeth Svantesson har kallats till skatteutskottet för att föra ett resonemang kring om det behövs en lagändring. Skatteverket hade någon förklaring kring det här som lät ungefär att ”det ska vara lätt att göra rätt för alla oss som inte är skumma” och det är väl en bra ambition, men det kan ju inte vara ett argument för att inte stänga till de här möjligheterna för de andra. Regeringen och myndigheterna behöver agera här, helt klart.

Ändrat förslag – men ändå något som ingen vill ha
Regeringen går vidare och föreslår i en lagrådsremiss en ny lag för obligatorisk platssamverkan. Det här är ett lagförslag som fanns med i Tidöavtalet men som branschen hela tiden har varit väldigt kritisk mot. När lagrådsremissen nu presenterats så har en del förändringar gjorts.
– Det var en enorm detaljstyrning i utredarens förslag, det har man tagit bort ni i lagrådsremissen. Och man har tydliggjort att en kommun inte ska kunna vältra över kostnader som egentligen tillhör kommunens egen verksamhet på de här samverkansorganisationerna. Och det är väl bra. Men i grunden är jag precis lika kritisk som jag har varit hela tiden. Det här är en lagstiftning som ingen efterfrågar, vilket man ser av remissvaren – de som är positiva är i princip myndigheter som inte jobbar med de här frågorna.
– Det här är politik när den är som sämst: Efter ett val förhandlar man fram ett antal punkter som ska genomföras – sen spelar det ingen roll hur verkligheten ser ut. Det är tydligt att det här är en lagstiftning som ingen vill ha men man tycker ändå att det är viktigare att kunna leverera på sitt eget avtal än kunna anpassa förslaget till verkligheten.

Välkommen nyhet om bostadsbidragen

Regeringen går också vidare med ett nytt sätt att beräkna underlaget för bostadsbidrag, ett förslag som också har varit på gång länge. Ett stort problem med bostadsbidraget är att väldigt många har blivit återbetalningsskyldiga efter att de missbedömt sina inkomster. Det nya systemet ska få bort detta.
– Det här är ett förslag som löser ett problem på riktigt; hushåll anmäler vilken inkomst man tror man ska ha ett helt år framåt. Sedan visar det sig att de får en högre inkomst och då blir de återbetalningsskyldiga. Och vi ska komma ihåg att även om de får högre inkomster än beräknat så är detta finansiells svaga hushåll. Nu kommer man bort från detta och det är bra.

Jörnmark sätter fingret på kärnan i problematiken
Jan Jörnmark kom, i samarbete med Timbro, med en mycket kritisk rapport om det svenska stadsbyggandet. Han menar att dagens planerings- och stadsutvecklingssystem präglas av ”okoordinerad och slumpmässig lagstiftning”, ett problem som har rötter i början av 1990-talet och som de senaste åren har eskalerat.

– Jörnmark lyfter problemen på ett föredömligt sätt och går igenom vilka problem vi har med olika typerna av lagstiftningar och regleringar som läggs ”lager på lager” och som gör hela byggprocessen väldigt oförutsägbar i dag. Dessutom tillämpas det här på olika sätt på olika ställen, vilket försvårar betydligt för en fastighetsutvecklare som vill arbeta i stora delar av landet.
– Det här är ett problem som vi behöver diskutera mycket mer; det här är kärnan i problemet kring varför vi inte får bostadsbyggandet att fungera i Sverige i dag.

– Regeringen har arbetat väldigt mycket med regelförenklingar och det är i grund och botten bra. Men det räcker inte – man måste ta bort regler, vilket även Kristina Alvendal är inne på; hon säger ju till och med att PBL behöver avskaffas, den ligger som en våt filt som förstör bostadsbyggandet i det här landet. Så politiken behöver ta mycket tuffare beslut och ta bort regleringar.

"Tvångsblandningen" blir en valfråga – polariserande och med högt tonläge
Moderaten Kristoffer Tamsons, oppositionsråd i Region Stockholm, tolkar – på DI Debatt – Region Stockholms förslag till ny regional utvecklingsplan som att majoriteten vill bygga ”nya miljonprogram” i varje kommun i Region Stockholm.
– Kristoffer Tamsons är väldigt tydlig i sin beskrivning av vad Moderaterna vill uppnå i Stockholms län – att gå till val på att bygga småskaligt man prioriterar småhus och man säger nej till de här planerna som nu ligger i regionens planberedning. Vi ska komma ihåg att det som ligger i den planen för regionen är att det behöver byggas närmare en halv miljon nya bostäder och det går ju inte att åstadkomma genom att bygga småhus.

I Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning, som antogs i december, är det tydligt att man eftersträvar en blandning av upplåtelseformer – ända ner på stadsdelsnivå. Stockholms stad anger att det är ”stort behov av hyresrätter” i alla stadsdelar där andelen hyresrätter är mindre än 25 procent. Detta innebär bland annat att man ser ”stort behov” av nya hyresrätter i 13 av 24 bostadsområden i Bromma.
– Socialdemokraterna har på nationell nivå dragit sig tillbaka och i debatten påstår man nu att det inte är förslag som man går fram med. Nationellt inser S att det här är en fråga man bara kan förlora på. Men det är alltså precis tvärtom när vi kommer ner och tittar på vad man gör i Stockholmsregionen och i Stockholms stad. Här vill man bygga hyresrätter i befintliga villaområden – och jag förstår faktiskt inte detta. Vi har problem i våra stora miljonprogramsområden med otrygghet och att folk inte vill bo. Och vi har villaområden som idag fungerar bra: Åtgärda problemen där det finns problem!
– Oavsett om vi pratar nationell eller lokal nivå så kan det här bli en valfråga och det är en fråga som polariserar och en fråga som kan mobilisera borgerliga väljare. Och Socialdemokraterna i Stockholm verkar tro att det är en fråga som även de kan vinna val på.