Trähusförsäkringar: ”Osäkerhet när hus beter sig på ett annat sätt än de brukar”

Försäkringsbranschen vill inte säga nej till flerbostadshus i trä – men kräver bättre egendomsskydd och mer förutsägbara risker. Det var budskapet när Sveriges Allmännytta höll webbinarium om varför träbyggande blivit en allt svårare försäkringsfråga.

Sveriges Allmännytta arrangerade på måndagen ett webbinarium om varför vissa försäkringsbolag blivit mer restriktiva till att försäkra flerbostadshus i trä. Bakgrunden är att träbyggandet lyfts fram som en viktig del i omställningen mot lägre klimatpåverkan, samtidigt som flera uppmärksammade bränder har väckt frågor om brandspridning, restvärden och försäkringsrisker.

Johanna Ekblad, tf fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta och nybyggnadschef på Svenska Bostäder, inledde med att sätta frågan i ett klimat- och bostadsbyggnadsperspektiv.
– Det börjar egentligen med klimatmålen. Byggbranschen står för ungefär 20 procent av de globala klimatutsläppen, och enligt EU:s direktiv ska hela det europeiska byggnadsbeståndet vara klimatneutralt till 2050.

Hon pekade på att industriellt byggande, prefabricerade husmoduler och trästommar har spelat en viktig roll för att minska klimatpåverkan och hålla nere byggkostnaderna.
– Träbyggandet har därför varit ett av de mest effektiva sätten att bygga med lågt klimatavtryck, kanske det mest effektiva. Men det har också varit en kostnadsfråga. Att bygga modulhus har ofta varit det mest prisvärda alternativet, och därför har vi i dag ett stort bostadsbestånd i Sverige som är uppfört genom volymhusproduktion.

Men enligt Johanna Ekblad har de senaste årens bränder visat att frågan inte i första hand handlar om personsäkerhet, utan om egendomsskador och försäkringsbarhet. Hon lyfte bland annat branden i Upplands-Bro, där ett flerbostadshus från 2023 totalförstördes.
– Samtidigt är det viktigt att säga att det invändiga brandskyddet fungerade som det skulle. Det skedde ingen brandspridning mellan lägenheterna. Men händelsen väckte ändå flera frågor, bland annat kring beständigheten i den brandimpregnering som användes i fasaden. Enligt uppgifter hade skyddet försämrats redan efter tre år.

Största oron: restvärden och försäkringsrisker
Hon konstaterade att svenska byggregler framför allt är dimensionerade för att rädda liv, medan skydd mot stora materiella skador ofta kräver mer.
– Oron kring trähus handlar därför i dag inte främst om personsäkerhet, utan om restvärden och försäkringsrisker. Kommer jag att kunna försäkra mitt hus? Den oron finns även hos försäkringsbolagen. När skadekonsekvenserna blir omfattande och svåra att bedöma kan det i förlängningen leda till att de inte vill försäkra husen.

Helena Lindahl, jurist på Svensk Försäkring, betonade att branschen inte ser frågan som ett sätt att höja intäkter, utan som en fråga om långsiktigt ansvar.
– Vi vill göra det supertydligt att de utmaningar vi ser absolut inte handlar om en ovilja eller om att tjäna mer pengar. Det handlar om ett ansvar för ett försäkringskollektiv, det handlar om de skador och risker vi har sett och också ser, och det handlar om att branschen vill ta ett långsiktigt ansvar och bidra till att vi ska ha en långsiktig och robust hållbarhet kring byggsektorn över tid.

Hon underströk också att Svensk Försäkring inte kan diskutera enskilda villkor eller premier, eftersom varje bolag gör sina egna riskbedömningar.
– Våra medlemsbolag försäkrar otroligt mycket fastigheter i trä i dag. Det gör de baserat på sina egna riskbedömningar och premiesättningsmodeller, och så ska det också få vara.

Webbinariets mest konkreta genomgång stod Andreas Kräling, till vardags chef för riskhantering på If, för. Helena Lindahl var samtidigt tydlig med att han deltog som sakkunnig på uppdrag av Svensk Försäkring – inte för att företräda Ifs egna affärsvillkor eller ståndpunkter.

Hans genomgång handlade därför om försäkringsbranschens övergripande syn på riskerna med flerbostadshus i trä, inte om enskilda bolags premier eller villkor. Han betonade att försäkringsbranschen inte är principiellt emot träbyggande, men att olika typer av trähus innebär olika typer av risk.
– Vi bygger allt från sjukhus till hela trästäder, höghus, utställningshallar, konsertsalar, allt möjligt i trä. Det är en stor utmaning för innovation och för samhället, men man måste också vara lite tydligare med vad det innebär att bygga hållbart och framför allt vad det är att bygga trähus. Det kan vi ibland uttrycka oss lite slarvigt kring.

"Måste vara lite försiktiga"
Enligt Andreas Kräling är det stor skillnad mellan exempelvis modulhus, planelement, limträbalkar och hybridlösningar med trä och betong. Särskilt när byggnaderna blir högre ökar kraven.
– Det här är en stor fråga och framför allt är det en utmaning när man ska bygga på höjden. Då ställs det väldigt mycket krav, och man kan behöva gå till andra material än bara trä och få andra skydd också. Där måste vi vara lite försiktiga och framför allt inte bara titta på byggprocessen, utan på hela livscykeln. Den ska vara hållbar också.

Han beskrev försäkring som en verksamhet som bygger på förutsägbarhet. När en byggnad beter sig annorlunda vid brand än vad försäkringsbolagen förväntar sig blir risken svårare att prissätta och hantera.
– Det är en stor oförutsägbarhet. Försäkringsbranschen bygger mycket på förutsägbarhet. Vi försöker förstå riskerna som vi försäkrar, men när hus beter sig på ett annat sätt än vad de har gjort traditionellt, då blir det lite osäkert i branschen.

Lägenhetsbrand ska inte leda till totalförlust av en hel byggnad
Kärnan i problemet är enligt Kräling att skadorna i vissa fall blivit betydligt större än vad försäkringsbolagen räknat med. En brand ska kunna begränsas till den lägenhet där den uppstår.
– En lägenhetsbrand ska stanna i en lägenhet. Det ska vara skador i lägenheten och kanske lite grann runt omkring, inte totalförlust av en hel byggnad.

Han lyfte också risken för stora följdskador när räddningstjänsten tvingas använda omfattande mängder vatten.
– Vi behöver förstå risken. Vi behöver förstå hur man har byggt och vi måste kunna lita på forskning och regler som finns. Vi kan inte ha sekundära skador, vattenskador i hela hus efter räddningstjänstens släckarbete, för att det var en så svår uppgift för dem att släcka.

Ett särskilt bekymmer är enligt Kräling brandskyddets beständighet över tid, exempelvis i träfasader.
– Sedan finns det också en sak som är svår för försäkringsbolag att hantera: degradering över tid. Träfasader som lakar ur sitt brandskydd och blir sämre och sämre. Det har vi nu sett att det finns forskning som talar om att det här sker redan efter väldigt få år, vilket är en väldigt försvårande omständighet.

Han pekade också på att moderna hållbarhetslösningar ofta kombinerar flera riskfaktorer: träkonstruktion, solpaneler, batterilager, gröna tak, elbilsladdning och ibland garage under byggnaderna.
– Den här kombinationen av många olika risker, tändkällor och liknande gör det lite svårare för oss.

Andreas Kräling återkom flera gånger till att försäkringsbranschen inte betraktar alla trähus på samma sätt. Stora limträbyggnader med begränsat brännbart material kan vara något helt annat än flerbostadshus med modulskarvar, träfasad, balkonger och brännbar isolering.
– Olika typer av trähus har olika utmaningar, men försäkringsbranschen ser inte på dem på samma sätt. Vi har stora utställningshallar byggda i limträkonstruktioner med ganska lite material som kan brinna. Det är inget problem på samma sätt.

"Inte rädda"
Han betonade att försäkringsbolagen inte är rädda för trä som material.
– Vi är inte rädda för trähus, vi har försäkrat trähus sedan 1600-talet. Frågan är bara hur man bygger dem och hur de kan motstå brand.

Samtidigt var budskapet tydligt: om flerbostadshus i trä ska vara försäkringsbara på rimliga villkor måste egendomsskyddet bli bättre och skadeutfallet mer hanterbart.
– Man måste förstå vad skadan kan bli, hur man ska reparera det och hur man ska sanera byggnaden. Och det måste ske inom en rimlig kostnadsbild. Vi kan inte ha totalskador vid en lägenhetsbrand.

Han pekade även på att räddningstjänsten inte kan förväntas hantera hela hus som brinner. Räddningstjänstens uppgift är i första hand att rädda liv och hantera begränsade bränder.
– Då försenar det hela släckarbetet, och då blir skadorna ännu större. Räddningstjänsten är inte dimensionerad för hela hus som brinner. Räddningstjänsten är dimensionerad för att hantera en begränsad brand på ett effektivt sätt och sedan komma vidare.

Avslutningsvis betonade Andreas Kräling att frågan inte är om försäkringsbolagen vill försäkra trähus, utan under vilka förutsättningar.
– Vi måste lösa detta. Vi är villiga att försäkra, men vi måste ha bättre egendomsskydd. Vi deltar i väldigt många projekt för att förbättra detta, men vi måste göra det bättre.
– Frågan är inte om vi vill försäkra. Frågan är om man är villig att göra det på försäkringsbara villkor, med bra villkor och en bra kostnadsbild.

Se hela webbinariet i efterhand här.