Attefall: ”Det krävs en statlig knuff för att få fart på småhusbyggandet”
Sverige bygger färre småhus än nästan alla jämförbara länder. På ett seminarium i Göteborg på fredagen slog egnahemskommissionären Stefan Attefall fast att utvecklingen inte håller – och att staten nu måste ge Boverket en tydligare roll för att få fart på byggandet.
När Stefan Attefall presenterade sin fjärde delredovisning ”Trädgårdsstaden – en hållbar form för småhusbyggande” vid ett seminarium hos Västsvenska Handelskammaren i Göteborg riktades mycket fokus på vilka möjligheter som kan skapas om Boverket får större och tydligare uppdrag från regeringen.
Men med mindre än ett år till slutredovisningen den 15 januari 2027 inledde egnahemskommissionären med en kort problembeskrivning.
– Vi har ställt oss frågan om tesen som regeringen har byggt de här direktiven på stämmer, om vi bygger för lite småhus i Sverige, och det kan vi konstatera att, ja så är fallet. Antalet byggda bostäder i småhus är rekordlågt, det lägsta på 100 år, säger Stefan Attefall.
Sverige bygger färre småhus än de flesta jämförbara länder
I en internationell jämförelse sticker Sverige också ut.
– Sverige bygger en väldigt låg andel småhus av det totala byggandet, säger Stefan Attefall och tillägger:
– Notera också att länder som Belgien och Danmark som har mindre markytor att bygga på också bygger fler småhus, när man tittar på andel av det totala byggandet. Det här är en problembild vi ser stämmer. Nu ska vi alltså försöka göra något åt detta och vi har listat en rad tänkbara åtgärder.
När det var dags att presentera förslagen i den nya delredovisningen lämnade egnahemskommissionären över till Märta Alsén, ämnessakkunnig från Regeringskansliet, som är en av totalt fem personer som jobbar med frågan.
Det första förslaget handlar om att regeringen bör ge Boverket i uppdrag att utreda ett lagstöd för reglering av befintlig och tillkommande grönska i detaljplan.
– För att säkerställa det gröna i trädgårdarna behöver man se till att den dels finns där från början, dels att den finns kvar. I dag finns det väldigt få verktyg i planeringsverktygslådan för att säkerställa grön struktur, säger Märta Alsén.
– Nu krävs det inte längre marklov för att till exempel ta ner träd, även om det anges i detaljplan. Det kanske var det sista verktyget för att säkerställa grönstruktur som vi hade, så här tror vi att Boverket kan få en viktig roll.
Trädgårdsstäder kräver mer planering
Man föreslår också att Regeringen ”bör ge Boverket i uppdrag att vägleda kommuner i hur de genom planering av trädgårdsstäder och genom att tillföra trädgårdsstadskvaliteter när städer växer kan bidra till ökad tillgång till småskaliga bostadsområden med fokus på genomförbarhet kopplat till ekonomisk hållbarhet”.
– Boverket har ett uppdrag om att ta fram en vägledning om trädgårdsstäder som de ska slutredovisa i slutet på mars, men vi ser att det finns ett behov av ett mer permanent vägledningsuppdrag. Trädgårdsstadens miljöer kräver lite mer i planeringen än andra typer av miljöer, säger Märta Alsén.
I delredovisningen föreslås även regeringen ge Boverket i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd om gestaltning och utformning av gator i trädgårdsstäder.
– Ett av de vanligaste argumenten vi hör när vi frågar varför en planerare eller fastighetsutvecklare inte vill bygga trädgårdsstäder är ungefär att ”tekniska nämnden säger att det inte går för gatorna måste ha en speciell bredd eller att det ska finnas en speciell cykelväg”.
– Vi tycker att det är väldigt tråkigt om det ska vara de tekniska frågorna som stjälper möjligheten att utveckla trivsamma miljöer som människor vill bo och leva i, säger Märta Alsén och fortsätter:
– Ofta hänvisar tekniska nämnden till VGU, Vägar och gators utformning från Trafikverket. Men det är egentligen vad som gäller för statliga vägar… Och statliga vägar blir sällan trevliga gator.
Det fjärde åtgärdsförslaget är att regeringen ”bör dels permanenta planeringsstödet för byggande av småhus, dels ge Boverket i uppdrag att ta fram ett ekonomiskt stöd för byggande av trädgårdsstäder”.
– Trädgårdsstäder är ofta framtunga projekt. De kräver kanske fler utredningar, de kräver kanske stora investeringar tidigt. När man behöver anlägga en park eller ta hänsyn till topografin kanske det kräver att man utreder lutningar och tar fram ett planeringsprogram.
– Vi har exempelvis varit i Tullinge utanför Stockholm och tittat på Tullinge trädgårdsstad. Där gjorde man inte alla detaljplaner samtidigt utan man byggde ut över ganska lång tid. Exploateringsekonomin förändrades under den här perioden, vilket gjorde att uttrycket i de olika delarna som byggdes är väldigt olika. Hade man haft ett planprogram så hade man kanske kunnat hålla ihop projektet på ett annat sätt, säger Märta Alsén.
Vill göra trädgårdsstäder trendigt
Under presentationen berättade Stefan Attefall att han hoppas att trädgårdsstäder ska bli trendigt.
– Det går ju trender i allting och på något sätt är vi ute efter att det ska bli trendigt att bygga trädgårdsstäder. Trädgårdsstaden passar särskilt bra när man har lite högre markpris och man behöver bygga lite tätare… Du får ner priset på mark, du får ner priset på huset, du kan också göra lite mer standardiserade lösningar inom vissa ramar kanske. Jag tror att det här är ett sätt att skapa småhus i en storstadsmiljö eller åtminstone i utkanten av en storstadsmiljö, som också blir prismässigt lite intressant, säger Stefan Attefall.
Men Attefall tror att det behövs en ”statlig knuff” i form av ekonomiska incitament för att få fart på trädgårdsstäderna.
– Trädgårdsstäder kräver mer planering och mer genomförande. När jag som kommun genomför en detaljplan kan jag debitera enhetskostnaden på byggherren, men gör jag programmen i förväg och gör utredningar i förväg, då har jag ingen att debitera det på. Det blir ett kommunalekonomiskt incitament att kanske inte riktigt ta det här greppet som man behöver göra… Då måste man kanske ge någon slags positiv stimulans och då kan det permanenta planeringsstödet vara ett sätt att göra det. Då blir lite mer attraktivt för en kommun att ta tag i det här jobbet och göra det ordentligt från början.
Läs den fjärde delredovisningen här.
