Flera vill se större statligt ansvar när kommuner ska säga ja till etableringar

Flera remissinstanser är positiva till Accelerationskontorets förslag för att underlätta stora företagsetableringar. Men stödet kombineras med tydliga krav på bättre statlig samordning, starkare ekonomiska verktyg och större riskdelning när kommunerna ska bygga ut bostäder, infrastruktur och service.

När stora industrietableringar kommer snabbt hamnar många av de första investeringarna hos kommunen. Bostäder, vägar, VA, skolor och annan service kan behöva byggas ut innan det är säkert hur många människor som faktiskt flyttar in – och långt innan de nya skatteintäkterna kommer. Det är den obalansen som flera remissinstanser återkommer till i sina svar på Accelerationskontorets betänkande SOU 2026:32 Att säga ja!.

Bostadspolitik.se har tidigare intervjuat industrisamordnaren Kristina Alvendal om förslagen och nyligen rapporterade vi även om remissvaren på den föreslagna hyresförlustgarantin, där Hyresgästföreningen säger nej medan Sveriges Allmännytta vill att staten ska gå längre.

Sammantaget visar remissvaren ett tydligt stöd för mycket av Alvendals och Accelerationskontorets inriktning. Flera aktörer välkomnar förslag om rådgivning, incitamentspengar och infrastruktursatsningar. Invändningarna handlar framför allt om att åtgärderna inte anses tillräckliga när kommunerna förväntas ta stora ekonomiska och organisatoriska risker.

Tillväxtverket: Nationell samordning behövs
Tillväxtverket hör till dem som i stora delar är positiva till paketet. Myndigheten ställer sig bland annat bakom en incitamentspeng till kommunerna och en särskild tillväxtpott för transportinfrastruktur.

När det gäller den föreslagna permanenta rådgivningsfunktionen vill Tillväxtverket däremot se en annan lösning. Myndigheten bedömer att kommunernas största behov är att staten samordnar sina insatser genom hela etableringsprocessen.
”Tillväxtverket anser att kommunernas främsta behov är nationell samordning, inte ytterligare rådgivning. Myndigheten bedömer att Tillväxtverket, genom sin roll, erfarenhet och befintliga samverkansstrukturer, har särskilt goda förutsättningar att ansvara för en sådan samordnande funktion”, skriver myndigheten.

Tillväxtverket avstyrker samtidigt förslaget om ett särskilt räntebidrag till privatpersoner som bosätter sig i nya småhus i etablerings- och omställningskommuner. Bidraget föreslås bli högst 500 kronor i månaden under fem år, men myndigheten bedömer att nivån är för låg för att i någon större utsträckning påverka människors flyttbeslut.

Även flera andra remissinstanser är positiva till tanken men tveksamma till om stödet är tillräckligt stort för att få tydlig effekt.

SKR: ”Att ge råd är en sak”
Även Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, ställer sig positivt till flera delar av Accelerationskontorets paket, men efterlyser en högre statlig ambitionsnivå.

Organisationen pekar särskilt på skillnaden mellan att ge kommunerna råd och att faktiskt samordna statens insatser.
”Den rådgivningsfunktion som föreslås är inte svaret på kommunernas utmaningar med bristen på samordning. Att ge råd är en sak, att samordna är något annat. Här måste staten visa på en högre ambitionsnivå och en större vilja att aktivt underlätta för kommunerna genom förbättrad samordning via ansvarigt departement”, skriver SKR.

SKR tillstyrker samtidigt rådgivningsfunktionen och flera av de ekonomiska förslagen, men anser att resurserna behöver kunna byggas ut över tid. Organisationen efterlyser också en bredare analys av hur staten kan dela den ekonomiska risken med kommunerna vid stora etableringar.

Boden: ”Behöver ekonomiska förutsättningar”
För Bodens kommun är frågan konkret. Kommunen befinner sig mitt i en omfattande industriell omvandling och har egna erfarenheter av vilka investeringar som krävs när stora verksamheter etableras snabbt.

Boden välkomnar flera av utredningens förslag, men anser samtidigt att åtgärderna är för begränsade i förhållande till kommunernas kostnader och risker.

Kommunen pekar bland annat på behovet av investeringar i bostäder, VA, vägar, planläggning, utbildning och annan samhällsservice – åtgärder som ofta måste genomföras innan etableringen hunnit ge fler invånare och ökade skatteintäkter.
”Bodens kommun vill därför understryka att kommunerna inte enbart behöver råd om hur de ska säga ja till en etablering – de behöver ekonomiska förutsättningar att kunna göra det”, skriver kommunen.

Boden lyfter bland annat Stegras etablering. Kommunen uppger att omkring 500 miljoner kronor har investerats i vägar, broar samt gång- och cykelvägar för att möjliggöra detaljplanen och byggstarten av stålverket.

Kommunen vill därför se ett större statligt ansvar för de initiala investeringar och risker som uppstår när etableringar bedöms vara av nationellt intresse.

Region Norrbotten: Lokal risk – bredare nytta
Även Region Norrbotten är positiv till flera av förslagen, men efterlyser mer långsiktig riskdelning mellan staten och den regionala och lokala nivån.

Regionen pekar på att effekterna av stora etableringar inte stannar vid kommungränsen. Bostadsmarknad, arbetsmarknad, kollektivtrafik, kompetensförsörjning och offentlig service kan påverkas i en betydligt större geografi.
”Kommuner och regioner ska inte behöva avstå från utvecklingsmöjligheter därför att den initiala risken är lokal medan en stor del av den långsiktiga samhällsekonomiska nyttan tillfaller andra nivåer”, skriver regionen.

Region Norrbotten vill därför se både en tydligare regional roll och mer långsiktiga former för statlig riskdelning och lokal och regional värdeåterföring.

Positiva till riktningen – vill att staten går längre
Remissbilden präglas alltså inte främst av motstånd mot Accelerationskontorets förslag, utan av krav på att staten ska gå längre. Den återkommande frågan är hur stor del av den ekonomiska risken staten är beredd att ta när kommunerna förväntas möjliggöra etableringar som samtidigt bedöms vara viktiga för en hel region eller för Sverige som helhet.

Här kan du ta del av samtliga remissvar i sin helhet.