Nya planregler möter varningar: Buller, rasrisker och kulturvärden kan missas

Kritiken mot de nya planreglerna handlar inte bara om krångligare processer. Flera myndigheter varnar också för att förenklade prövningar kan göra att risker för hälsa, ras och skred, kulturvärden och totalförsvar inte fångas upp tillräckligt.

Bostadspolitik.se har tidigare rapporterat om den omfattande kritiken mot regeringens förslag om nya regler för ändring av detaljplan. Boverket, Fastighetsägarna, SKR och domstolar har bland annat varnat för att den tänkta förenklingen kan skapa mer komplicerade processer, formaliafel och längre överklaganden.

När remissvaren granskas närmare framträder ytterligare en tydlig konfliktlinje. Flera myndigheter ifrågasätter inte främst hur processen ska organiseras, utan vilka sakfrågor som riskerar att falla bort när äldre planer kan föras över och ändras med en förenklad prövning.

Förslaget innebär bland annat att kommunen i vissa fall ska kunna ersätta en äldre detaljplan med en ny utan att göra samma fullständiga lämplighetsprövning som normalt krävs vid ny planläggning.

Folkhälsomyndigheten: Skolor kan ”hamna fel”
Folkhälsomyndigheten avstyrker den del av förslaget som utvidgar möjligheten att ändra, lägga till och ta bort användningsbestämmelser i en detaljplan. Myndigheten anser att konsekvenserna inte är tillräckligt utredda.

Promemorian tar bland annat upp möjligheten att komplettera ett bostadsområde med exempelvis butik, vårdcentral eller förskola. Folkhälsomyndigheten pekar på att förändringen också kan gå åt andra hållet och försämra tillgången till samhällsservice.

Myndigheten varnar dessutom för att förenklad prövning kan innebära att lokaliseringen inte bedöms tillräckligt noggrant.
”Ett exempel kan vara att förskolor och skolor placeras i områden där de utsätts för hälsofarliga störningar”, skriver man.

Det kan enligt yttrandet handla om buller och luftföroreningar, men också om att det saknas tillräckliga ytor för skolgårdar eller skydd mot skadlig UV-strålning. Folkhälsomyndigheten invänder också mot exemplet i promemorian att en skola skulle kunna placeras i ett område som enligt den äldre detaljplanen varit avsett för kontor.

SGI varnar för daterade riskbedömningar
Statens geotekniska institut, SGI, är i huvudsak positivt till reformen men pekar ut en särskild risk med äldre planer.

Kunskapen om ras, skred och erosion har förändrats kraftigt över tid. Äldre detaljplaner kan därför bygga på bedömningar som inte längre motsvarar dagens kunskap eller säkerhetskrav. Klimatförändringar kan dessutom ha förändrat de geotekniska förutsättningarna.

SGI beskriver kärnproblemet:
”Detta riskerar att äldre bedömningar av ras-, skred- och erosionsrisker förs vidare trots att kunskapsläget och förutsättningarna har förändrats.”

Myndigheten pekar också på att en ändrad användning kan påverka säkerheten. Radhus kan till exempel innebära större belastning på marken än friliggande villor och en vårdcentral kan skapa en annan belastningsbild än bostäder.

Kommunerna bör därför även fortsättningsvis säkerställa markens lämplighet utifrån aktuellt kunskapsläge, enligt SGI.

Kulturvärden kan försvinna på vägen
Riksantikvarieämbetet är positivt till att reglerna förenklas och ser fördelar med att äldre planer kan moderniseras. Men myndigheten varnar samtidigt för att kulturhistoriska värden kan missas.

Många äldre stads- och detaljplaner saknar helt bestämmelser om skydd och varsamhet. När de omtolkas och förs över till moderna planer finns enligt myndigheten en risk att värden som identifierats efter att den ursprungliga planen antogs inte kommer med.
”Riksantikvarieämbetet ser en risk att kulturvärden inte beaktas i den utsträckning som plan- och bygglagen föreskriver”, skriver myndigheten.

Risken förstärks enligt myndigheten av att länsstyrelsen kommer in först sent i processen. Riksantikvarieämbetet påpekar också att vissa äldre planer tillkom innan dagens system med riksintressen infördes och därför inte alltid fångar senare utpekade kulturmiljövärden.

Myndigheten för civilt försvar går längre och avstyrker författningsförslaget. De är positiva till digitaliseringen av detaljplaner, men anser inte att digitalisering i sig är ett tillräckligt skäl för att fler typer av ändringar ska kunna omfattas av en förenklad prövning.

För exempelvis ändrade gränser, förlängd tillfällig användning eller precisering av mark för allmänt ändamål bör det enligt myndigheten i stället tas fram en helt ny detaljplan med en ny lämplighetsprövning, bland annat mot riksintressen enligt miljöbalken.
”Ökad digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen kan skapa inbyggda sårbarheter”, skriver myndigheten.

Naturvårdsverket ser möjlig EU-konflikt
Naturvårdsverket ställer sig bakom huvudinriktningen och bedömer att reformen kan ge lägre
utredningskostnader och kortare handläggningstider.

Men myndigheten pekar på en annan osäkerhet: om den förenklade prövningen är förenlig med EU:s regler om miljöbedömningar.

Problemet aktualiseras särskilt när mycket gamla detaljplaner förs över. Planer från tiden före EU:s miljöbedömningsdirektiv kan aldrig ha prövats utifrån dagens krav, samtidigt som det föreslagna förenklade förfarandet kan innebära undantag från skyldigheten att undersöka betydande miljöpåverkan.

Naturvårdsverket konstaterar därför att det inte kan uteslutas att undantaget står i strid med EU-rätten och vill att frågan analyseras vidare.

Länsstyrelser vill komma in tidigare
Flera länsstyrelser har också invändningar mot den förenklade modellen. Länsstyrelsen i Halland avstyrker centrala delar av förslaget i nuvarande utformning och säger också nej till att länsstyrelsen involveras först sent i det förenklade förfarandet.

Myndigheten ser en risk för att kommunerna gör olika bedömningar av vad som får omfattas av förenklad prövning och pekar på att statens kontroll annars sker först efter att planen antagits.

Här kan du ta del av samtliga remissförslag.