Tomträttsuppropet: "Vad exakt är det man väntar på?"

3 feb 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Erik Fahlén, ordförande i Tomträttsuppropet. Bild: Afry / Wikimedia Commons (Montage)

Efter att riksdagen sagt nej till samtliga tomträttsmotioner utan tidsplan växer kritiken från både boende och bransch.
Tomträttsuppropets ordförande Erik Fahlén kallar politiken otydlig och efterlyser reformer som går att förstå och fungerar över tid.

Bostadspolitik.se har under den gångna veckan följt tomträttsfrågan ur flera perspektiv. Efter civilutskottets betänkande CU13 och riksdagsdebatten där Centerpartiets Alireza Akhondi kritiserade att politiken hänvisar till att “arbete pågår”, har flera aktörer efterlyst tydligare besked.

"Förvånad och förbryllad"
Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist varnade i en artikel på bostadspolitik.se för att avslag utan tidsplan riskerar att förvärra rättsosäkerheten och leda till fler kostsamma tvister. Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen kallade det “varken rimligt eller trovärdigt” att fortsätta hänvisa till att en utredning från 2012 bereds. Nu ansluter sig Tomträttsuppropets ordförande Erik Fahlén till kritiken – och beskriver riksdagens nej som både otydligt och svårbegripligt.
– Jag är förvånad och förbryllad över att man gör så här. Frågan är inte direkt ny, så varför säger de att de vill göra något men inte vad eller när? Allting är väldigt otydligt.
– Alla verkar vara helt på det klara med att det här systemet behöver reformeras, så vad exakt är det man väntar på?

Precis som Bostadsrätterna och Fastighetsägarna är Erik Fahlén kritisk till att civilutskottet och riksdagen hänvisar till att Tomträtts- och arrendeutredningens delbetänkande från 2012 fortfarande “bereds”, utan någon tydlig tidsplan. Och han menar att även domstolsprövningar visar hur svåröverskådligt systemet blivit.
– Vi kan inte annat än hålla med. Man kan ju se att domstolsprövningen inte heller ger någon tydlig vägledning, förutom att lagstiftningen behöver reformeras. Tar man fallet Smyrna så kan man se att tre olika instanser kom fram till tre helt olika utfall, det är inte rättssäkert, säger han till Bostadspolitik.se.

Indexering kan skapa tydlighet – men räcker inte
En av motionerna som riksdagen nu sagt nej till handlar om att möjliggöra indexering av tomträttsavgälder, i syfte att undvika stora hopp vid omprövningar. Erik Fahlén säger att Tomträttsuppropet ser att indexering kan öka förutsebarheten, men att det avgörande är hur modellen utformas och vilket index man knyter an till.
– Vi tror att det kan skapa en ökad förutsägbarhet ja, men för att indexering ska vara en bra sak måste man ju fundera på vad indexeringen ska baseras på också.
– Vi kan inte ha en indexering som vida överstiger andra kostnadsökningar, som KPI till exempel… Om man följer tomträttsavgälder i Stockholm så kan man väldigt lätt konstatera att de inte hänger ihop alls med KPI, kurvorna hänger inte alls samman.

Han vill se mer.
– En indexering löser inte hela problematiken, nej. Men det är klart att en indexering skulle underlätta planering och så vidare. Men då måste den vara rimlig, säger Erik Fahlén och fortsätter.
– En indexering bör baseras på offentlig data. Vi, med flera, menar att det inte går att värdera bebyggd mark på samma sätt som obebyggd.

"Behöver få veta när"
Han återkommer till att systemet behöver bli mer begripligt – både för boende och för bostadsrättsföreningar – och att politiken måste tydliggöra hur och när reformer ska komma på plats.
– Vi måste ha modeller som faktiskt går att förstå, och som faktiskt fungerar över tid. Och vi behöver få veta när våra politiker tänker göra något åt det här, säger Erik Fahlén.

cross