Veckans Aktuellt v9: TMF:s 15:e förslag – Staten vältrar över kostnader på kommunerna – Alla ljuger

BOPOLPODDEN | TMF kom med 14 förslag för en egnahemsrörelse – men missar det viktigaste.
HGF kom med 42 förslag för en mer aktiv kommunal politik – men hade tjänat på att bredda sig.
Våra experter Eva Sallkvist och Lennart Weiss kommenterar veckans nyheter; bland annat den låga befolkningsökningen, fallet om 45 000 kronor som tröskades genom fem instanser, BRF-register, hyresgarantier – och politikernas lek med ord (valrörelsen är igång). Programledare: Anna Bellman.

Under 2025 ökade Sveriges befolkning med bara 0,2 procent – den lägsta folkökningen som uppmätts under 2000-talet, både procentuellt och i absoluta tal. Det föddes 97 500 barn i landet, vilket är den lägsta siffran sedan 2002. I 180 av 290 kommuner minskade befolkningen. Samtidigt har det kommit statistik för bostadsbyggandet, som ökade med 11 procent under 2025 – 30 250 bostäder påbörjades under åren. Men våra experter menar att det här är två helt olika saker:
Lennart Weiss:
– Man ska inte koppla ihop minskat barnafödande med ett minskat bostadsbehov: ”Bebisar efterfrågar inte bostäder.” Dagens bebisar efterfrågar bostäder om 20 år. Vad som påverkar nu är ekonomiska variabler.

Eva Sallkvist reflekterar över kommunernas perspektiv i frågan och det faktum att väldigt få kommuner rapporterar att de har överskott på bostäder
– Vilken kommun vill signalera avfolkning? Det är inte speciellt attraktivt. Det behöver man ha med sig när man analyserar all den här statistiken

TMF missar det viktigaste förslaget

”Framtidens bostadspolitik ligger i en ny egnahemsrörelse” – det är rubriken på en debattartikel som TMF:s Erik Haara och Gustaf Edgren skrev på Altinget i veckan. TMF kom med en ny rapport med 14 förslag för hur en ny egnahemsrörelse ska kunna skapas.
Lennart Weiss:
– Jag gillar de 14 punkterna, det är en bra meny som egnahemskommissionär Attefall kan plocka till sitt slutbetänkande, men jag saknar det viktigaste förslaget: Unga hushåll måste kunna finansiera bostaden. Egnahemsrörelsen för 100 år sen blev framgångsrik på grund av statens förmånliga egnahemslån. Så punkt 15 borde vara något som jag efterlyste i podden för ett år sedan och som jag kan återlansera nu, nämligen statens familjebildningslån; på samma sätt som staten tar risk i ungdomars utbildning borde staten naturligtvis ta risk för att ungdomar ska kunna bilda familj och starta sitt liv.

Både Weiss och Sallkvist hänvisar i podden till Riksbankens Aino Bunges framträdande på Bopol Live Stockholm i förra veckan då hon varnade för riskerna med skuldsättning, vilket Weiss och Sallkvist menar är överdrivet:
Eva Sallkvist:
– Jag blev ganska provocerad. Man kan inte belåna sig hur mycket som helst. Kunderna måste klara en Kvar att leva på-kalkyl och dessutom har vi precis varit igenom en kris och såvitt jag vet har inte bankerna drabbats av några större kreditförluster på bolån.

Rimligt att betala för mäklarbilder
Regeringen har nu lämnat en proposition om införandet av ett bostadsrättsregister. Mäklarsamfundet menar att registret borde breddas och innehålla mer information, så kallade mäklarbilder, som de i dag behöver betala för.
Eva Sallkvist ser i huvudsak positivt på registret och avfärdar kritiken från Mäklarsamfundet.
– De talar ju i egen sak. Det är klart att de vill få bort kostnader men de här kostnaderna är i dag rimliga för att ta del av den här informationen. Det är viktigt att komma ihåg att det är lekmän som sitter i styrelserna och de behöver hjälp för att hantera det här, det är inget man gör klockan 19 på en tisdag.

Staten vältrar över kostnader på kommunerna
Regeringen går vidare med ett förslag om att kommunala hyresgarantier ska bli obligatoriska – i dag är de frivilliga.
Eva Sallkvist:
– I grunden är jag positiv men jag tycker samtidigt att det här är ännu ett exempel på att staten vältrar över kostnader på kommunerna. Det är risk att kommunerna gör en väldigt snäv tolkning för att det blir en kostnadsbörda. Jag tycker att ett statligt bidrag till kommunerna för det här hade varit på sin plats.

"Saknas en grundläggande analys"

Hyresgästföreningen har kommit med en rapport där de menar att kommunerna har en mycket bredare verktygslåda än vad man använder, när det gäller bostadspolitiken. ”Kommunernas bostadspolitik är för passiv”, skriver förbundsordförande Marie Linder och chefsekonomen Martin Hofverberg i ett debattinlägg på Altinget.
Eva Sallkvist:
– Det är väl bra att de lyfter kommunernas verktygslåda. Jag tycker överhuvudtaget att vi borde prata mer om att kommunerna ha både planmonopolet och ett bostadsförsörjningsansvar. Sen tror jag att Hyresgästföreningen hade tjänat på att bredda sitt perspektiv till att inte alltid bara prata om hyresrätter.
Lennart Weiss:
– Som vanligt med Hyresgästföreningen saknas en grundläggande ekonomisk analys av olika samband. De efterlyser en aktör som ska gå in och sätta in mycket eget kapital i bostadsbyggande och samtidigt leverera lägre hyror. Alltså förstår man inte det här med avkastningskrav och kalkylränta etcetera. Det är väl staten de menar ska tillhandahålla kapitalet mer eller mindre gratis, då ska allt bli bra. Det är för mycket intressepolitik för min smak och inte särskilt trovärdigt.

Alla leker med ord
Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar och dess bostadspolitiska talesperson Malcom Momodou-Jallow menar att statsminister Ulf Kristersson ljuger när han säger att han inte vill införa marknadshyror. Bakgrunden är  Moderaternas förslag om trygghetshyror.
Lennart Weiss:
– Båda parter leker med ord… Moderaterna vill inte kalla detta marknadshyror eller fri hyressättning helt enkelt för att det kan missförstås. Sen tycker jag att Vänsterpartiet borde beakta att det är en annan teknisk konstruktion som påminner en del om Einar Mattsson-modellen; det finns en trygghetsfaktor och fastighetsägare och hyresgäst har ett gemensamt intresse i att ha en långsiktig relation.

Det ställs allt högre krav på BRF-styrelser
En bostadsrättsinnehavare i Malmö utförde med tillstånd från styrelsen en renovering som påverkade en bärande vägg i lägenheten. Fallet har tagits hela vägen upp till Högsta Domstolen som nu har beslutat att föreningen ska betala en byggsanktionsavgift på drygt 45 000 kronor.
Eva Sallkvist:
– Det här aktualiserar frågan om föreningars styrelser. Det blir större och större krav på styrelserna.

Lennart Weiss:
– Det finns en bild av att allt som finns på utsidan är föreningens ansvar och allt inne i lägenheten är bostadsrättsinnehavarens. Men så är det inte och det här är en påminnelse om det. Sen kan jag tycka att det är väldigt märkligt att det här fallet har gått hela vägen upp till Högsta Domstolen.