Boije om trögare försäljning av renoveringsobjekt: ”Inte ett dugg förvånad”

Renoveringsobjekt tar längre tid att sälja på många håll, enligt Mäklarsamfundet, samtidigt som många äldre småhus väntas byta ägare.
Utvecklingen aktualiserar återigen en stor paradox i de nya bolånereglerna, menar SBAB:s chefsekonom Robert Boije: För samma hushåll kan det vara lättare att låna till ett dyrare, färdigrenoverat hus än att köpa ett billigare och låna till ett nytt tak.
Bostadspolitik.se skrev häromdagen om Mäklarsamfundets rapport Det stora renoveringsarvet. Omkring 343 000 småhus ägs av personer som är 73 år eller äldre. Många väntas byta ägare under de kommande decennierna. För mellan 270 000 och 318 000 av husen saknas uppgifter om registrerade underhållsåtgärder sedan 2003 eller 2009, beroende på vilken åtgärd det gäller. Det betyder inte att arbetena aldrig har utförts eller att husen behöver rustas upp akut.
När Bostadspolitik.se följer upp rapporten pekar SBAB:s chefsekonom Robert Boije på vad som kan hända med underhållet när villaägare går i pension och får lägre inkomster.
– Det var en mycket intressant rapport, med reservation för att det finns vissa potentiella mätfel som de tydligt redogör för. Jag tror att många äldre, och efter pensioneringen, blir mindre benägna att renovera sina hus än under de yrkesaktiva åren eftersom inkomsten då blir betydligt lägre.
– Om det stämmer kommer andelen hus med renoveringsbehov att öka i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar framöver.
Robert Boije hade velat se ett tydligare fokus på hur underhållet ska finansieras när husen byter ägare.
– Däremot var jag lite förvånad över att Mäklarsamfundet i rapporten och i kommunikationen i samband med rapportsläppet inte tryckte ännu hårdare på den i sammanhanget problematiska nya bolåneregeln med ett tak på 80 procent på tilläggslån. Den tas kortfattat upp alldeles i slutet av rapporten.
I rapportens slutsatser hänvisar Mäklarsamfundet till tidigare analyser och uppger att renoveringsobjekt på många håll tar längre tid att sälja och att köpare tenderar att söka sig till dyrare, mer nyrenoverade hus.
– Vi har inte gjort någon egen analys av detta men jag är inte ett dugg förvånad över Mäklarsamfundets observation här.
– Det är helt enkelt vad man kunde förvänta sig på förhand, säger Robert Boije till Bostadspolitik.se.
Lägre lånetak när huset ska rustas upp
Sedan den 1 april får ett bolån alltså vid köp uppgå till högst 90 procent av bostadens värde. Om bolånet senare utökas får den totala belåningen efter höjningen däremot vara högst 80 procent. En omvärdering som ger större låneutrymme får normalt göras först efter fem år. Undantag kan göras om bostadens marknadsvärde har förändrats avsevärt av andra skäl än den allmänna prisutvecklingen.
För den som belånar huset till över 80 procent vid köpet finns alltså inget utrymme att höja bolånet för att lägga om taket direkt efteråt, så länge värdet som banken får räkna med är oförändrat.
– Det är ju förstås helt uppåt väggarna att man inte ska kunna ha samma belåningsmöjlighet vid renoveringar som om man från början hade köpt ett hus utan renoveringsbehov. Den skuldrisk man utsätter sig för skiljer sig ju inte åt. Att Mäklarsamfundet visar att det är ganska många hus med eftersatt underhåll minskar ju inte direkt detta problem när husen ska byta ägare.
Ett högre lånetak hjälper inte överallt
På orter med låga småhuspriser kan en renovering kosta betydligt mer än den tillför i marknadsvärde. Där ser Boije en gräns för vad ett högre lånetak kan åstadkomma.
– Självklart skulle inte ett högre lånetak för renoveringar göra någon stor skillnad i de områden där kostnaden för renoveringar generellt sett kraftigt överstiger den värdehöjande effekten. Men även i sådana områden kommer vissa renoveringsåtgärder som läckande tak och byte av äldre elsystem med brandrisk vara nödvändiga att göra. Är dessa fel kända från början så bör priset på ett sådant hus vara lägre än på motsvarande hus utan dessa renoveringsbehov även i områdena där huspriserna är generellt sett låga.
– Vissa energieffektiviseringsåtgärder kan även i sådana områden vara lönsamma. Att man då inte ska kunna ta ett bolån för att finansiera sådana renoveringar är förstås inte bra.


