”Godtycket är ett politiskt ansvar”

Tydlighet uppifrån är nyckeln för att undvika godtycke i plan- och bygglovsprocesser – men hur skapas tydlighet?
Det kommunala godtycket stod i fokus när Obos anordnade ett seminarium i anslutning till det symboliska första spadtaget för Silhuett Örgryte på fredagen.

Johannes Hulter (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Göteborg, och David Josefsson, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna var med på samtalet. Båda var helt införstådda med att godtycket – att enskilda tjänstepersoners personliga tyckanden fördyrar och försenar mängder av bostadsprojekt – som Bostadspolitik.se gjorde en stor artikelserie om tidigare i år – är ett reellt problem.
– Grundproblemet är att det finns ett slags godtycke inbyggt i lagstiftningen, tyvärr, menade Johannes Hulter och syftade på att processerna handlar om att handläggare bedömer utifrån olika parametrar i plan- och bygglagen.
– Då blir det svårigheter för företag – om handläggare A får deras ärenden kan det bli en annan bedömning än om de får handläggare B.

Risk för riskminimering – och nej
Hulter menade att man under den här mandatperioden i Göteborg har försökt hantera det här genom, bland annat, tydlighet från politiken.
– Vi har från politiskt håll varit tydliga med vad vi vill bygga och vad vi inte vill bygga.

Han menade, på en fråga från moderatorn, att det kan finnas en rädsla hos tjänstepersonerna, som leder till att de riskminimerar och hellre säger nej än ja (som Ingemar Bengtsson var inne på i vår artikelserie).
– Så kan det absolut vara och därför är det viktigt att vi från politiken skapar trygghet i förvaltningen. Allt det här är politiskt ansvar i grund och botten, det kan man aldrig komma ifrån. Man kan aldrig som politiker skylla ifrån sig och gömma sig bakom tjänstepersonerna. Vissa politiker gör det, för de vill inte att folk ska bli arga på dem. Jag har inga problem med det.

David Josefsson var inne på att det är svårt att skriva in i lagen att man inte får vara godtycklig, och jämförde med att man inte kan ha en skylt som säger att ”du får inte kasta sten på postkontoret” – man ska veta att man inte får kasta sten och man ska veta att bedömningar inte ska baseras på godtycke.
– Det finns nog ingen tjänsteperson som går till jobbet på morgonen och tänker att ”i dag ska jag vara godtycklig”.

Han menade – precis som Kristina Alvendal i vår artikelserie – att det till stor del är en fråga om ledarskap och betonade vikten av att skapa ett system som främjar samsyn mellan olika kommuner.
– Det fungerar inte att en kommun har en syn och grannkommunen en helt annan. Det behövs enhetlighet och tydlighet. Sen är det ett problem att lagarna inte tillämpas som de borde. Kommunala särkrav är förbjudna sedan länge men istället har vi fått kommunala särtolkningar.

Både Johannes Hulter och David Josefsson var inne på att staten har ett stort ansvar i att byggen försenas.
– Det är frustrerande att staten vill att vi ska bygga mer, men sen säger statliga Trafikverket nej för att trafiken ökar, eller så säger länsstyrelsen nej, som i fallet med Skanstorget sist, sa Johannes Hulter.

Tid blir pengar och slutkunden betalar
David Josefsson tryckte på att olika statliga myndigheter inte borde överklaga varandra.
– Staten behöver tycka en sak.

Oavsett om det handlar om godtycke hos tjänstepersoner, överklaganden av olika slag eller motstridiga budskap från olika aktörer så är det ett faktum att ledtiderna och processerna är för långa. Brixlys Daniel Himlevik konstaterade:
– Vi vill ju se så lite tolkningsutrymme som möjligt. Tid är en enormt viktig faktor, det ser vi de senaste åren när det har varit flera störningar, med covid, inflationskris och så vidare: Materialpriserna kan rusa från en dag till en annan, vilket leder till stora osäkerheter och risker och vi måste täcka det med ett riskpåslag.

Varvid Obos koncerndirektör Ingunn Andersen Randa fyllde i:
– Och den som måste betala är i slutändan konsumenten, bostadsköparen.

David Josefsson:
– Och de allra högsta kostnaderna ligger i de projekt som försenas så mycket att de till slut inte blir av.

Projektet som föranledde seminariet på fredagen, Silhuett Örgryte, är ett projekt som har pågått i många år. Det startades, men pausades under inflationskrisen. Obos köpte det i somras. Och processen sedan dess har varit relativt smärtfri, menade Obos företrädare.
– Det var ett trepartssamarbete för att få ihop det här, mellan säljaren, köparen och entreprenören Brixly. Det var nog första gången i historien som vi på Obos signade med entreprenören innan vi köpte projektet, sa Ingunn Andersen Randa.

Inflyttning nästa höst
Ett 20-tal av de 83 bostadsrätterna är sålda i projektet på Danska Vägen (på gränsen mellan Örgryte och Lunden i Göteborg), som omfattar 83 lägenheter, från ettor till en sexa.
– Vårt uppdrag är att möjliggöra bostadsdrömmar. Vi har en solid ekonomi och kan därför gå igång trots den låga försäljningsgraden. Och det här är ett väldigt attraktivt projekt, så jag är övertygad om att det kommer att gå bra med försäljningen framöver, menade Ingunn Andersen Randa.

Planerad inflytt i Silhuett Örgryte är tredje kvartalet 2027.