Bostadsministern om det kommunala godtycket: ”Vi är medvetna om frustrationen”
Det finns en medvetenhet om frustrationen – och orsakerna är bredare än bara det kommunala agerandet.
Bostadsminister Andreas Carlson har läst Bostadspolitik.se:s artikelserie om det kommunala godtycket – här ger han sina synpunkter om det kommunala godtycket och om åtgärdsförslagen i artikelserien.
Under januari och februari publicerade Bostadspolitik.se ett flertal artiklar om ”det kommunala godtycket” – att enskilda tjänstepersoner eller politiker använder sitt personliga tyckande i tjänsteutövandet, vilket är en av orsakerna till att plan- och byggprocesserna blir försenade och fördyrade.
Läs alla artiklarna:
”En av de största skandalerna i det här landet”
Miljonrullningen
"Väljer bort kommuner med inkompetenta tjänstepersoner
Branschens förslag på lösningar
Ingemar Bengtsson – Behövs andra incitament: ”I dag är det någon annan som betalar”
Kristina Alvendal – "Då sitter kommunens tjänstepersoner som fågelholkar"
Love Edenborg – SKR: ”Vi känner inte igen oss i bilden”
Jan Valeskog: Är nog ett större problem i mindre kommuner
Kent Persson: Vi ser bara toppen av isberget
Bostadsminister Andreas Carlsson har läst artiklarna och svarat (mejlledes) på frågor från Bostadspolitik.se.
– Vi kommenterar inte enskilda anonyma fall. Bilden som beskrivs har delvis bekräftats i olika utredningar. Förseningar och fördyringar beror ofta på flera faktorer – privata, kommunala och statliga – inklusive länsstyrelsers och andra myndigheters roll i planprocessen. Det är viktigt att alla aktörer tar ansvar och att processerna är transparenta, tydliga och lika över hela landet. Det gäller förstås även kommunerna. Initiativ som Bygg i Tid är positivt för att identifiera hur ledtider kan kortas och jämföra olika kommuner, säger Andreas Carlson.
Hur är din bild av det kommunala godtycket – delar du bilden som kommer fram i artiklarna eller tror du att det är en ”överdriven” bild som läggs fram när det är anonyma utsagor och case?
– Vi kommenterar som sagt inte enskilda fall. Men det finns en frustration i branschen som vi är medvetna om. Samtidigt visar rapporter att orsakerna bakom försenade och stoppade projekt är bredare än enbart kommunalt agerande. Flera aktörer påverkar processerna.
Både bolagen, universitetslektor Ingemar Bengtsson och Kristina Alvendal är inne på att det inte funkar att kommunerna inte har några tidsgränser att förhålla sig till – hur ser du på att införa maxgränser på tid?
– I PBL finns bestämmelser om tidsfrister för handläggning av ärenden om lov, förhandsbesked och anmälan. Beslut i ärenden om lov eller förhandsbesked ska tas inom tio veckor. Handläggningstiden kan under vissa förutsättningar förlängas. Det är välkommet om fler kommuner på eget initiativ inför en maxgräns för planläggning, som Kristina Alvendal föreslår.
Hur ser du på Ingemar Bengtssons förslag om en alternativ process om kommunen inte har kommit i mål med en detaljplan i rimlig tid?
– Det finns ingen sådan process i dag. Planmonopolet innebär att kommunen avgör om och när en detaljplan tas fram. Däremot ska planbesked ges inom fyra månader. Privat initiativrätt infördes 2021 för att öka förutsägbarheten. Länsstyrelserna ska i år utvärdera systemet. Vi bör invänta den uppföljningen.
Andreas Carlson lyfter ett flertal åtgärder som regeringen arbetar med som kan påverka och minska graden av godtycke:
Byggbedömare
– Certifierade företag ska kunna pröva om byggregler är uppfyllda. Om en byggbedömare används ska kommunen inte pröva samma frågor. Det ökar förutsägbarheten och minskar risken för olika tolkningar mellan kommuner.
Typgodkännande av småhus/Sverigehuset
– Boverket utreder ett nationellt typgodkännande av småhus och möjliga undantag från bygglovskrav. Uppdraget redovisas 13 juni 2026. Syftet är att samma hus ska kunna bedömas likvärdigt i hela landet.
De nya bygglovsreglerna som infördes 1 december
– Ett helt nytt kapitel i PBL har införts. Fler åtgärder kan göras utan bygglov och regelverket har blivit tydligare och mer överskådligt. I flera delar står lagstiftningen över enskilda kommunala bedömningar.
Kompetenssatsning (gjordes i budgeten för 2025)
– Tio miljoner kronor per år 2025–2030 till Boverket för att stärka kommunernas kompetens i tillämpningen av PBL.
Nationell klassificeringsstruktur
– Boverket har föreslagit en gemensam struktur för alla PBL-ärenden. Det ska öka rättssäkerheten, möjliggöra bättre statistik och skapa mer ordning i processerna. Förslagen bereds nu.
Miljötillståndsutredningen
– Utredningen kom i januari med ett delbetänkande som föreslår en kortare instanskedja, avgift för överklagande och reglering av plankostnadsavtal. Förslagen är ute på remiss.
På frågan om bostadsministern ser några förslag i artiklarna som är värda att tas vidare lyfter han några frågor. Samtidigt lyfter han dock fram att det är frågor som regeringen redan är på, som att samma hus borde innebära samma bedömningar.
Flera bolag är inne på problematiken med att samma hustyper bedöms olika i olika kommuner, och har idéer om att det här borde lösas högre upp. På nationell nivå behöver man arbeta med att minska möjligheterna till tolkningsutrymme och variation på kommunnivå. Regler bör tillämpas lika över kommungränser.
Andreas Carlson:
– Det är det vi arbetar för att få till genom reformerna med typgodkännande för småhus och byggbedömare.
Alvendal menar att det finns flera orsaker till det kommunala godtycket och de långsamma processerna – hon lyfter både lagstiftningen och rådande attityder. Att en handläggare agerar på ett visst sätt kan bero på mängder av olika saker. Det kan bero på att man har en egen agenda, det kan bero på brist på kunskap och erfarenhet. Samtidigt menar hon att det kommunala godtycket orsakas mer av dåligt ledarskap än av bristande lagstiftning.
Det här menar ministern att man är på genom kompetenssatsningen om byggregler och det nya regelverket (2025 års budget, 10 miljoner kronor per år 2025–2030 till Boverket).
Alvendal är bland annat inne på att det borde tillsättas en extern granskare av hur kommunerna hanterar det kommunala planmonopolet. Här ska man kunna anmäla missbruk av planmonopolet, alltifrån att det krävs för detaljerade detaljplaner eller att de kräver medfinansiering av saker som inte borde vara i närheten av att det ska kunna krävas för. Man skulle kunna tänka sig att Boverket skulle få ett sådant uppdrag.
Andreas Carlson:
– Branschen har på eget initiativ delvis gjort en extern granskning genom Initiativet Bygg i tid. Initiativet har resulterat i Nationellt Ledtidsindex, som syftar till att spegla kommunernas kapacitet att snabbt och effektivt bedriva detaljplane- och bygglovsprocesser.
Alvendal hoppas att någon enskild kommun kliver fram och visar vägen här och tar beslut om att införa en maxgräns på eget bevåg. Alvendal menar att det saknas respekt för tidsplaner och att de dessutom inte tas fram på ett ordentligt sätt från början.
Andreas Carlson:
– Det är välkommet om fler kommuner på eget initiativ inför en maxgräns för planläggning. Branschen har genom Initiativet Bygg i tid, Byggföretagen och Fastighetsägarna tagit fram ett nationellt ledtidsindex, som syftar till att spegla kommunernas kapacitet att snabbt och effektivt bedriva detaljplane- och bygglovsprocesser.
Bostadsministern lyfter även ett förslag som han menar går emot hans bild av vad branschen i stort vill se:
Några bolag menar att mer detaljerade detaljplaner hade kunnat underlätta eller i alla fall gjort processen mer förutsägbar.
Andreas Carlson:
– Ett ovanligt förslag från branschen. Tidigare förslag har varit orienterade mot att tillåta mer flexibla detaljplaner. Det har också varit inriktningen för vårt arbete.