Veckans Aktuellt v20: Välkommet engagemang från Kristersson – Trumpism från HGF – Bra Malmö!

BOPOLPODDEN | Statsminister Ulf Kristersson gör ett utspel om ökat småhusbyggande – men våra experter Kent Persson och Cattis Carlén efterlyser en bredare bild. De diskuterar också den senaste rapporten om marknadshyror, debatten efter Jan Jörnmarks rapport om utsatta områden, forskningen som efterlyser mer delat boende och Malmös klimatinitiativ: ”Ingen slump att Malmö är först.”
Programledare: Nicklas Tollesson.

Statsminister Ulf Kristersson vill få igång småhusbyggandet – målsättningen är att två vanliga löner ska räcka för att köpa och bo i ett hus.
Cattis Carlén:
– Positivt att statsministern engagerar sig och jag välkomnar att han lyfter frågan om ett statligt stöd till kommunerna.
I dag finns en planeringsstimulans till kommunerna på 25 000 kronor för varje detaljplanerat småhus, ett stöd som Kent Persson uttrycker en skepsis emot. Cattis Carlén är mer positiv:
– Det är ett incitament och det är mätbart. Man ser om kommunerna är intresserade av att detaljplanera för småhus och i vilken utsträckning. När det sen gäller statligt stöd så kan ju det göras på många olika sätt. Jag tänker att om det gäller att bygga balansen på bostadsmarknad; då kanske vi inte ska ha stöd för just det enskilda småhuset, det kanske ska vara riktade medel i form av en anläggningsfond för vatten och el, det kan vara saneringsstöd, planeringsstöd och så vidare.
Kent Persson:
– Jag tror att om man på riktigt vill få igång småhusbyggandet, då måste man titta på finansiellt stöd direkt till hushållen. Jag tror att det kommer vara jättesvårt utanför storstäderna att räkna hem ett småhusbygge för en enskild familj. Risken är att det färdiga huset inte är värt byggkostnaden.

Undersöker hur det varit med ett system ingen vill ha
Hyresgästföreningen har låtit Ramboll göra en undersökning av hur hyrorna hade sett ut om vi hade haft marknadshyror i Sverige. På Östermalm hade hyrorna mer än fördubblats. Samtidigt hade hyrorna minskat i vissa områden, i Vinsta med hela 18 procent.
Kent Persson:
– De brukar vrida upp trycket inför val genom att prata om marknadshyror – vilket ingen vill införa. Så det här är skrämselpropaganda. Hade motsvarande argumentation kommit från högersidan hade man kallat det Trumpism – nu kommer det från vänster, då kommer man undan, trots att det är rena lögner.
– Vad folk föreslår är ett system med i första hand fri hyressättning i nyproduktion och de hyrorna hade legat ungefär där presumtionshyrorna på nyproduktion ligger i dag.
– Det hade varit mer intressant om de hade undersökt hur en marknadshyra hade slagit i övriga landet, där de på många håll hade sjunkit. Sveriges Allmännytta har varit tveksamma till mer marknadsinslag för att hyrorna då hade sjunkit på många håll och pressat de kommunala bostadsbolagen. Det kan man tycka är en argumentationslinje som är sådär; ska människor som bor utanför storstäderna betala för höga hyror för att allmännyttiga bolag inte klarar av att möta marknadsvillkoren?
Cattis Carlén:
– De här undersökningen ligger helt i linje med vad Hyresgästföreningen gör under ett valår, man vill skapa en motreaktion och en politisk konfliktlinje.
– Men det jag tycker är viktigt är att alltid när vi pratar om marknadshyror måste vi också prata om motvikten, det måste också finnas ett bostadssocialt program eller det som för många är ett rött skynke; det vill säga social housing och den typen av lösningar.

Många nyttor med delat boende
Docenten Tullia Jack vid Lunds universitet förespråkar att fler borde dela bostad (alltså även såna som inte har en parrelation).
Cattis Carlén:
– Det finns många intressanta perspektiv i det här. Det är bra att hon väver in hälsoaspekten och inte bara den ekonomiska vinningen i att bo tillsammans. Och att det gör miljönytta.
Kent Persson:
– Vi har en bekymmersam samhällsutveckling med en växande ofrivillig ensamhet, även bland unga. Här borde samhället fundera på vad man kan göra och boendefrågan är i högsta grad en sådan fråga. Investeringsstödsåren då man byggde väldigt många små lägenheter, har ytterligare försämrat förutsättningarna.

Jörnmarks rapport väcker känslor

Jan Jörnmarks rapport om försöken att blanda bostäder för att lyfta utsatta områden har mötts av en del kritik. Både professor Hans Lind och hållbarhetsprofilen Robin Rushdi Al-Salehi har skrivit repliker på Bostadspolitik.se och Jörnmark har också svarat.
Kent Persson:
– Jag tycker inte riktigt att kritiken han har fått är rätt. Han beskriver vad som har hänt, hur miljonprogrammen växte fram och att det ganska snabbt blev sociala problem och vakanser.
– Sen kan man fundera på vad gör vi med detta då alltså hur ska vi göra för att kunna bryta de här utanförskapen och det tycker ju jag och jag tror att jag är hyggligt överens med Jörnmark om att det som krävs är ett rejält omtag med ett perspektiv på 20–30 år.
Cattis Carlén resonerar kring den så kallade lyckoparadoxen, att när människors situation lyfts och de kan flytta – då lämnar de det utsatta området.
– På det sättet förstår jag att politikerna vill styra mot att kunna tillämpa lösningar för att man inte ska flytta därifrån.

Malmö i framkant igen
Som första kommun i landet inför Malmö stad en klimatanpassningsrådgivare för att hjälpa privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att förbereda sig för ett förändrat klimat.
Cattis Carlén:
– Jag välkomnar det, och Malmö stad brukar ligga i framkant med den här typen av lösningar. Sen får det testas och utvärderas. Jag hoppas att man från Malmö stad också är öppna för input.