Tidöpartierna varnar för mer krångel vid maktskifte
När Tidöpartierna får välja den bostadspolitiska åtgärd de är mest nöjda med under mandatperioden pekar samtliga på bygglovsreformen. Men när de blickar framåt mot ett möjligt rödgrönt maktskifte går svaren isär: från oro för återinfört investeringsstöd och ökade subventioner till krav på upplåtelseform i detaljplaner och mer bygglovskrångel för villaägare.
Inför riksdagsvalet har Bostadspolitik.se ställt ett antal enkätfrågor till de bostadspolitiska talespersonerna, för att kartlägga hur de olika partierna egentligen vill med bostadspolitiken. Tidöpartierna har också fått två särskilda frågor: Vilken enskild bostadspolitisk åtgärd är du mest nöjd över att ni har genomfört under mandatperioden? Och: Om vi får se ett rödgrönt styre efter valet, vilken konkret åtgärd är du mest rädd för att de ska genomföra?
Här lyfter samtliga Tidöpartier fram förändringarna i bygglovsregelverket som mandatperiodens viktigaste bostadspolitiska reform. Samtidigt beskriver de ett maktskifte som en risk för ökad detaljstyrning, mer subventioner och en återgång till mer krångel.
Sverigedemokraternas Mikael Eskilandersson pekar på den nya plan- och bygglagen som den åtgärd han är mest nöjd med:
– Nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft den 1 december 2025. Den innehåller många förenklingar för vanliga människor och tog bort mycket socialdemokratiskt krångel som byggts upp under lång tid. Det blir både billigare och enklare att leva i ett vanligt villaområde i Sverige samtidigt som det underlättar för bebyggelse på Sveriges landsbygd.
Mer krångel och onödiga kostnader för villaägare
På frågan om vilken konkret åtgärd från ett rödgrönt styre han är mest rädd för svarar han:
– Oppositionen har annonserat att de vill återinföra en lång rad nya komplicerade regler i form av bygglov och tillstånd för de delar som förenklades i nya plan- och bygglagen. Regelförenklingar för attefallshus och möjligheten att inreda ekonomibyggnader på vår landsbygd var bland annat något som oppositionen motsatte sig. Med ett rödgrönt styre får vi troligtvis också se en återgång till bygglov på fasadändringar och staket och så vidare. Kort sagt så kommer oppositionens politik innebära mer krångel och onödiga kostnader för villaägare.
Kristdemokraternas Larry Söder lyfter också bygglovsreformen som det viktigaste resultatet.
– Jag vill särskilt lyfta fram att vi i regering genomfört den största bygglovsreformen på 15 år som innebär att det har blivit lättare att bygga nytt, bygga om och bygga till. Det handlar om omfattande förenklingar av lovregelverket i syfte att minska den administrativa bördan, ge den enskilda fastighetsägaren större frihet och göra byggprocessen billigare.
Hans största oro vid ett rödgrönt styre handlar om subventioner och detaljstyrning:
– Jag oroar mig mest för återgång till en politik med omfattande subventioner och ökad detaljstyrning av bostadsmarknaden. Historien visar att tillfälliga bidrag och statliga stöd ofta driver upp kostnader utan att lösa de strukturella problemen. Sverige behöver långsiktiga reformer som stärker marknadens funktionssätt, inte kortsiktig bidragspolitik.
Även Moderaternas David Josefsson pekar ut bygglovsförenklingarna:
– Att vi nu genomför de största regelförenklingarna för bygglov på 15 år. Över 40 förenklingar i plan- och bygglagen träder i kraft och gör det lättare för vanliga familjer att bygga och renovera sina hem – till exempel att ändra fasad, bygga ut huset eller inreda en ytterligare bostad. Det är för oss en självklarhet att husägare ska få större rådighet över sina egna hem.
Partierna står så långt ifrån varandra politiskt att de knappast lär ha särskilt mycket reformkraft
På frågan om vad han är mest orolig för vid ett rödgrönt styre lyfter han krav på upplåtelseform i detaljplaner:
– Det finns tyvärr många att välja på. Mest oroande är de rödgrönas idéer om att ställa krav på upplåtelseform i detaljplaner, det vill säga att politiken ska styra om det ska byggas hyresrätter eller bostadsrätter, snarare än att marknaden och de boende avgör. Det är ett steg i fel riktning som riskerar att minska byggandet och begränsa valfriheten. Därtill bör man ha i åtanke att de rödgröna partierna står så långt ifrån varandra politiskt att de knappast lär ha särskilt mycket reformkraft, vilket i sig är ett problem för en bostadsmarknad som behöver offensiva reformer.
Liberalernas Patrik Karlson lyfter samma reform, men beskriver den också som uttryck för partiets bredare bostadspolitiska linje.
– Den enskilda åtgärd jag är mest nöjd med är det nya regelverket för bygglov. Det är en sådan reform som faktiskt förändrar vardagen för dem som bygger, äger och utvecklar. Fler åtgärder kan nu genomföras utan bygglov, större frihet har skapats för tillbyggnader och komplementbyggnader och regelverket har blivit mer ändamålsenligt. För Liberalerna är just detta kärnan i vår bostadspolitik och något vi vill se i ännu större utsträckning, nämligen kortare processer, mindre byråkrati och större frihet för fastighetsägare och byggaktörer att faktiskt genomföra projekt.
Hans största oro är att ett rödgrönt styre återinför investeringsstödet – och sedan stannar där:
– Att deras styre återinför investeringsstödet för hyresrätter och sedan är nöjda med det. För de rödgröna saknar både intresse och verklig reformvilja när det gäller bostadspolitiken. De är i grunden nöjda med det system och situation vi har i dag, trots att det uppenbart inte fungerar. I stället för att ta itu med de stora strukturella problemen som långsamma processer, krångliga regler och en hyresmarknad som fungerar dåligt kommer de falla tillbaka i samma gamla åtgärder. Tillfälliga subventioner som investeringsstöd och några utredningar som sedan hamnar i skrivbordslådan, mest för att det ska se ut som att något görs. Men det förändrar inte grunden.
– Risken är därför inte bara fel enskild åtgärd, utan flera år utan riktiga reformer. Då kommer vi också fortsätta att ha en dysfunktionell bostadsmarknad som stänger ute människor, hämmar rörligheten och håller tillbaka tillväxten. Det behöver inte Sverige, utan vi behöver fortsätta på den inslagna vägen som nuvarande regeringen tagit.
Här hittar du samtliga artiklar i serien Riksdagsvalet 2026: Fokus Bostad
Vad är egentligen Sveriges största bostadsproblem? Här är partiernas svar
Tomma lägenheter på landsbygden splittrar partierna – rusta upp, riva eller ställa om?
Nya bolåneregler välkomnas brett – men flera partier vill gå längre
Vem ska ta risken i nyproduktion? Partierna drar åt olika håll
Planprocesserna sågas – men partierna är oeniga om hur de ska kortas
Ska bostadspolitiken hjälpa alla – eller främst dem som har det svårast?
Gift er inte, pendla eller rösta rätt – partiernas råd till unga utan bostad
Fotnot: Då Vänsterpartiet vid tiden för intervjuerna ännu inte utsett någon ny bostadspolitisk talesperson efter Malcolm Momodou Jallow, har partiets svar tagits fram via Vänsterpartiets presstjänst. En intervju med V:s nya bostadspolitiska talesperson Andreas Lennkvist Manriquez hittar du dock här.
